Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

Projektavstämning Södermalm 2020-2021, Uppföljningsperiod 2 Tommy

Skapad 2021-02-14 13:13 i 123621 Förskolan Villekulla/Maria Stockholm Södermalm
Förskola
Det här är den andra uppföljningen av projektarbetet där vi gör en avstämning. Vi utgår från de didaktiska frågorna: vad, hur, varför och vem för att få tag i den pedagogiska processen. Vi funderar kring "vart vi är på väg" och stämmer av med den föregående planeringen (Projektbeskrivning) och planerar för hur vi ska gå vidare.

Innehåll

Formulera er Projektavstämning med hjälp av materialet i stödtexten nedan. När ni är klara tar ni bort stödtexten och låter er beskrivning vara kvar.   

 

Gemensamt tema HÅLLBAR FRAMTID - Barns möten med naturen

 
                                                                                                      

I syfte att fortsätta med det praktiska arbete kring barnens projektuppdrag:Här beskriver ni med stöd av text och bild projektets innehåll. Samla ihop ert material från Projektuppstarten och fram till nu, (observationer, mindmaps, dokumentationer, reflektioner och lärloggar), analysera, gör val och välj fokus framåt. Vad har vi gjort så här långt och varför? Är alla barn med i projektet, olika intresseområden, riktningar kan ha vuxit fram.Vad ser vi för förändrat kunnande/lärande/utveckling bland barnen? Hur vet vi det?

Vad tänker barnen, vårdnadshavarna, arbetslaget? Hur vet vi det? Hur vill vi gå vidare - och varför?  Håller våra tidigare planeringar eller behöver vi justera någonting?Använd de didaktiska frågorna och koppla dem till läroplansmålen och det syftet ni utgår ifrån. 

 

Nu är det tid att göra en projektavstämning, använd de didaktiska frågorna:

  •  

VAD: (Innehåll) 

  • Det tidigare breda projektet, barns möte med naturen, kommer under våren utvecklas i ett fågelprojekt. Redan under hösten var det stor del av barngruppen som visade intresse för fåglar och direkt när vårterminen började var alla barnen engagerade i ämnet. 

  • Frågor som: hur bor fåglar? vad äter fåglar?  hur får fåglar mat på vintern? Kan fåglar byta bo med varandra? är något som intresserat oss. 

  • Under våra utflykter på utkiksberget har vi märkt att många fåglar varit nyfikna på oss. De verkar också bli rädda för oss, eftersom de flyger iväg när vi närmar oss. När vi tappat äpple på marken och sedan lekt en bit bort har vi kunnat se fåglar flyga till äppelbiten och picka med näbben. 

  • Inför leken ”alla fåglar byter bo” fick barnen namnge 5 olika fåglar. De som nämndes var: Fiskmås, Uggla, Hackspett, Sparv och 

  • När vi promenerat till utkiksberget ser vi ofta småfåglar som sitter i olika buskage, som hoppar på balkongräcken eller som hoppar på gatan. I träden på vägen ser vi både fågelbon, fågelholkar och fågelmatare. Dessa har också väckt samtal i gruppen.

    Vad
    –  har intresserat barnen och fått dem att utforska området vidare?

  • Stämmer det tänkta innehållet överens med våra tidigare planeringar?

  • Vad säger styrdokumenten?

  • Vilka material har barnen använt sig av? - färg, lera, konstruktionsmaterial, digitala verktyg, litteratur, musik

  • Vad har barnen fått nya kunskaper om, vad vill de mer veta, ta reda på?

  • Vad mer ska barnen få möjlighet att utveckla, prova på och lära om?

  • Hur har mitt bidrag som pedagog haft betydelse? 

  • Vad är det vi i arbetslaget behöver skaffa kunskap om? 

 

VARFÖR (Syfte)

I samband med att det blev kallt ute hade vi svårt att hitta de småkryp vi tidigare pratat om. Vi valde då att starta upp några maskkomposter inne på förskolan. Med hjälp av komposterna får vi tillsammans kunskap om kretsloppen som finns inom vatten och naturen. 

Vi fick även lyfta blicken aningens för att få syn på fåglarna som omger oss. 
Fåglar som projekt är något som alla barn är intresserade av och kan bidra till. Det kan vara roligt för oss att gemensamt lära oss om de djur som finns i vår närmiljö, och som vi ser regelbundet.

 

Till försommaren tänker vi att maskarna lämnas tillbaka till sitt habitat i Ånghästparken. Kanske har en del av jorden då närt de växtskott vi drivit upp inne på förskolan.

Varför – Vad är syftet, håller vi fortfarande kvar det?

  • (om inte, beskriv varför)

  • Vilka fortsatta förväntningar har vi?

 

HUR (Tillvägagångssätt)

Med hjälp av fågelplanschen i världsrummet och faktaböckerna vi har på förskolan har vi lärt oss mer om fåglars utseende. Vi har även lyssnat på olika fåglars läte på webbsidan fågelsång.se

I ett program på ur.se fick vi lära oss att maskarnas bajs är magiskt och genom att ha de inne på förskolan har barnen visat empati genom sina frågor kring hur ofta ska maskarna få mat mm.  

Barnen har tillverkat egna maskmiljöer av olika material som lera, tyg, bomull, löv och papper. Komponenterna i denna miljö byts ut beroende på årstidsväxlingarna. 

Med hjälp av pinnar från naturen kan vi bygga egna fågelbon. Av gamla mjölkkartonger bygger vi fågelmatare som vi hänger upp ute i vår närmiljö. Tillsammans med barnen söker vi information om vad de bör fyllas med. 

 

Beroende på barnens visade intresse kommer vi fokusera mer på vissa fåglar. Didaktiska frågor som hur bor de? Vad äter de? Hur mår de av att bo i staden? Kan vi återskapa deras bo? Vad behöver vi för att bygga en fågelholk? Fryser fåglar på vintern?

En utmaning som väntar under våren är att binda samman samtliga komponenter på vår projektvägg. Hur kan barnens medhavda bilder knytas an till dokumentationen från mask- och fågelprojektet? Genom maten? Habitaten? Begreppen?

I grupplärloggarna har vi försökt skildra hur projektet fortskridit. Detta har skett minst en gång i månaden. Även de individuella lärloggarna har haft avstamp i projektuppdraget. Vårdnadshavarna har visat uppskattning för loggarna och efterfrågar mer.  

Hur - har den pedagogiska dag/vecka organiserats? Innehållet (planerad och spontan undervisning, egen lek, ute och inne...)

  • Hur syns det på förskolan vad barnen utforskar?

  • Hur har den pedagogiska lärmiljön berikat barnens utforskande? Behöver vi komplettera med något?

  • Hur kan barnen inspireras/utmanas och vilket material behöver finnas tillgängligt? 

  • Har barnen fått möjlighet att undersöka materialet flera gånger?

  • Hur har familjerna involverats, vad hände då, nya frågeställningar?

  • Hur har vår organisation för samarbete och grupplärande gett effekt? Vilken betydelse blev det då vi delade barnen i mindre grupper? Hur har aktiviteter lämpliga för storgrupp fungerat? Behöver vi ändra något?

  • Har något oförutsett och oväntat inträffat? Hur kunde det i så fall involveras eller inte, i projektet?

  • Har vi gjort några nya val och vägar under projektets gång? Hur kommer det sig?

  • Hur kommunicerar och ställer vi frågor till barnen? Hur påverkar vårt förhållningssätt barnens fortsatta lärande?

  • Hur/När - dokumenterar och reflekterar vi? Tänk både kollegor, barn och vårdnadshavare.

  • Vilka förkunskaper finns hos oss själva, behöver vi läsa på och skaffa oss egen ämnesfördjupning?

  • Hur samtalar vi om vår barnsyn och kunskapssyn i arbetslaget? Kan vi använda oss av något underlag, exempelvis Södermalms Pedagogiska ställningstagande, för dialog?

 

VEM?

  • Vem/vilka – Vilka barn/pedagoger ska delta i undervisningen/aktiviteterna?

  • Vem/vilka dokumenterar?
  •  
  • Vem/vilka ansvarar för material och lärmiljöernas utformning. Hur värnar vi välkomnandet!

  • Vilka fler yrkesgrupper/samarbetspartners kan vi kommunicera och lära mer av, i och utanför förskolan?

 

Mer stöd till dig som pedagog:

Använd Arbetsboken/stödmaterialet för Södermalms pedagogiska år, kopplat till de fyra olika uppföljningarna/planeringarna i det pedagogiska året.

I Arbetsboken finns verktyg för observation, dokumentation, reflektion och analys.

 

Så här använder vi lärloggar: 

  • Dokumentation och uppföljning är ett kontinuerligt arbete som pågår varje dag, vecka och månad i förskolan.
  •  
  • Lärloggar kopplas till en pedagogisk planering. Pedagogerna lägger in ett urval av samlad dokumentation i Lärlogg för grupp. En lärlogg visar på en pedagogisk aktivitet (planerad eller spontan undervisning), med ett syfte där barnens lärande blir synligt.
  • När en Lärlogg för grupp publiceras  blir den synlig/tillgänglig i Skolplattformen för vårdnadshavare.
  • Lärloggar och pedagogiska planeringar utgör underlag för vidare undervisning och utvecklingssamtal.
  • Utifrån gruppens gemensamma lärloggar skapar pedagogerna Individuella lärloggar som endast är synliga för det enskilda barnets vårdnadshavare.
  • I de Individuella lärloggarna är fokus riktat på barnets förändrade kunnande, lärande och utveckling.
  •  

 

 

 

Beröm eller ge feedback på det här materialet genom att skriva en kommentar här: