Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

Åk 7 Statistik MD 3

Skapad 2021-02-15 11:36 i Olandsskolan Östhammar
Grundskola 7 Matematik
Vilken glass är populärast i kiosken? Hur många har ett eller flera husdjur? Vilket är husdjuret? Hur mycket godis äter du under en vecka? Hur många skärmtimmar har du under en vecka? Kan du hitta statistik som luras? Vilken undersökning vill du göra?

Innehåll

Du kommer att få lära dig att

  • hämta fakta ur tabeller och rita tabeller
  • beräkna medelvärde och bestämma typvärde, median och medelvärde
  • läsa och tolka olika typer av diagram
  • rita stapeldiagram, stoldiagram och linjediagram.
  • Presentera en enkel undersökning i en tabell och i ett diagram.

Så här kommer du att arbeta

  • Lärarledda genomgångar
  • Problemlösningar, enskilt och i grupp
  • Samtal och diskussioner i grupp/klass
  • Eget arbete under lektionstid
  • Eget arbete, hemma

Jag kommer att bedöma dig utifrån

  • diskussionerna i klassen och enskilt
  • inlämningsuppgifter
  • prov

Begrepp:

  • Frekvenstabell- tabell för att ordna ett statistiskt material där det framgår hur många gånger som ett värde förekommer
  • Stapeldiagram - Diagram i form av staplar. Används vanligen för att jämföra värden som inte är tal.
  • Stolpdiagram- Diagram i form av stolpar. Används vanligen för att jämföra värden som är tal
  • Cirkeldiagram - Diagram i form av en cirkel. Används vanligen för att visa en fördelning.
  • Linjediagram - Diagram i form av en kurva. Används vanligen för att visa en förändring över tid.
  • Histogram - En form av stapeldiagram som används då det man undersöker kan ge många olika resultat.
  • Relativ frekvens - Anger hur stor andel, vanligen i procent, som ett värde i en undersökning är.
  • Lägesmått - Beskriver ett statistiskt materials huvudsakliga värde. Medelvärde, median och typvärde
  • Medelvärde - Lägesmått som beräknas genom att först summera alla värden och sedan dividera med antalet värden.
  • Median - Lägesmått som anger det mittersta värdet i ett storleksordnat material. Om antalet värden är jämnt så är medianen medelvärdet av de två värden i mitten.
  • Typvärde - Det vanligaste förekommande värdet i ett statistiskt material
  • Spridningsmått - Beskriver spridningen av ett statistiskt material. Variationsbredden är ett exempel på ett spridningsmått. 
  • Variationsbredd - Differensen mellan det största och det minsta värdet i ett statistiskt material

Planering

Extra träning

Filmer
Lägesmåtten

Medelvärde

Typvärde och median

Ta ut lägesmåtten från en tabell

Variationsbredd

Diagram

Mer om tabeller och lägesmått

Relativ frekvens

 Histogram

Rita cirkeldiagram

 Vilseledande diagram

 

Kopplingar till läroplanen

  • Centralt innehåll
  • Rimlighetsbedömning vid uppskattningar och beräkningar i vardagliga och matematiska situationer och inom andra ämnesområden.
    Ma  7-9
  • Tabeller, diagram och grafer samt hur de kan tolkas och användas för att beskriva resultat av egna och andras undersökningar, såväl med som utan digitala verktyg. Hur lägesmått och spridningsmått kan användas för bedömning av resultat vid statistiska undersökningar.
    Ma  7-9
  • Enkla matematiska modeller och hur de kan användas i olika situationer.
    Ma  7-9

Matriser

Ma
Generell bedömningsmatris för området statistik

Behöver utvecklas
E
C
A
Problemlösning
Hur väl du på egen hand kan välja ut lämpliga metoder för att komma fram till en lösning
  • Ma
Eleven kan lösa enkla problem på ett i huvudsak och kan bidra till att formulera enkla matematiska modeller
Eleven kan lösa problem på ett relativt väl fungerande sätt samt att formulera enkla matematiska modeller som efter någon bearbetning kan tillämpas i sammanhanget.
Eleven kan lösa olika problem på ett väl fungerande sätt samt bidra till att formulera enkla matematiska modeller som kan tillämpas i sammanhanget.
Begrepp
Hur väl du förstår begreppen som används inom bråk- och procenträkning. T.ex du vet vad nämnare är. Du förstår hur procent används och vad det innebär
  • Ma
Eleven har grundläggande kunskaper om och kan beskriva matematiska begrepp, använder dem i välkända sammanhang, växlar mellan olika uttrycksformer Detta kan eleven på ett i huvudsak fungerande sätt.
Eleven har goda kunskaper om och kan beskriva matematiska begrepp, använder dem i välkända sammanhang, växlar mellan olika uttrycksformer Detta kan eleven på ett i relativt väl fungerande sätt.
Eleven har mycket goda kunskaper om och kan beskriva matematiska begrepp, använder dem i välkända sammanhang, växlar mellan olika uttrycksformer och kan även föra enkla resonemang hur begreppen är relaterade till varandra. Detta kan eleven på ett väl fungerande sätt.
Metod
Hur väl du kan räkna med bråk och procenttal. T.ex använda de fyra räknesätten i bråkräkning, räkna ut procentdelar och jämföra värden med hjälp av procent.
  • Ma
Eleven kan välja och använda i huvudsak fungerande matematiska metoder med viss anpassning till sammanhanget för att beräkningar och lösa rutinuppgifter med tillfredställande resultat.
Eleven kan välja och använda ändamålsenliga (lämpliga) matematiska metoder med relativt god anpassning till sammanhanget för att beräkningar och lösa rutinuppgifter med gott resultat.
Eleven kan välja och använda ändamålsenliga (lämpliga) och effektiva matematiska metoder med god anpassning till sammanhanget för att beräkningar och lösa rutinuppgifter med mycket gott resultat.
Resonemang
Hur väl du kan motivera t.ex att 6/12 = 1/2 eller vad som är fel i en lösning och varför det är så.
  • Ma
Eleven kan föra enkla resonemang hur begreppen är relaterade till varandra. Detta kan eleven på ett i huvudsak fungerande sätt.
Eleven kan föra enkla resonemang hur begreppen är relaterade till varandra. Detta kan eleven på ett i relativt väl fungerande sätt.
Eleven kan föra enkla resonemang hur begreppen är relaterade till varandra. Detta kan eleven på ett väl fungerande sätt.
Kommunikation
Hur väl Du redovisar och motiverar dina lösningar
  • Ma
Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångsätt på ett i huvudsak fungerande sätt. Använder matematiska uttrycksformer med viss anpassning till syfte och sammanhang. Redovisningarna går delvis att följa och det matematiska språket är i huvudsak fungerande.
Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångsätt på ett ändamålsenligt sätt. Använder matematiska uttrycksformer med förhållandevis god anpassning till syfte och sammanhang.
Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångsätt på ett ändamålsenligt och effektivt sätt. Använder matematiska uttrycksformer med god anpassning till syfte och sammanhang.
Beröm eller ge feedback på det här materialet genom att skriva en kommentar här: