👋🏼 Var med och förbättra Skolbanken med oss på Unikum. Svara på formuläret här

Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

Skattkammarens Utbildningsplan Fruängens förskolor VT 2021

Skapad 2021-02-19 09:33 i 233351 Förskolan Ellen Fries Stockholm Hägersten-Älvsjö
Förskola
Utbildningsplanen bildar en ram för Fruängens Förskolors utbildning. Den är en del i vårt systematiska kvalitetsarbete och beskriver de fokusområden som gäller för Fruängens förskoleområde under VT-2021. Områdena är framtagna utifrån förskolornas utvärderingar och Hägersten-Älvsjö SDF´s prioriterade områden.

Innehåll

 

Utbildningsplan

Varför har vi valt de här områdena?

Områdena är valda i relation till förskolornas utvärderingar och Stadsdelens prioriterade områden, med Läroplan för förskolan samt Barnkonventionen som grund. Fokus under året riktar sig mot språk och fysisk rörelse samt att användningen av digitala verktyg ska främja undervisningen och barnens utforskande.  

Nämndmål:

Alla barn i förskolan utvecklar sin förståelse för grundläggande demokratiska värden

Enhetsmål:

I Fruängens förskolor är gruppen en tillgång där varje barn har sin självklara plats, ges utrymme och blir lyssnad på.

Förväntat resultat

  • Barnens tankar, idéer, kultur och mångfald tas tillvara och syns i den pedagogiska miljön
  • Barnen samarbetar, samspelar och respekterar varandra
  • Barnen möter en språklig och kommunikativ miljö där de kan utveckla sin förmåga att utöva inflytande

Övergripande arbetssätt för Fruängens förskolor

En kartläggning görs i början av varje termin, av miljö samt barngruppens intressen och behov. Den ligger till grund för utformning av den pedagogiska miljön, innehållet i verksamheten samt värdegrundsarbetet kopplat till Barnkonventionen och Aktiva Åtgärder och plan mot Kränkande behandling. 

Pedagogerna är närvarande vuxna som lyssnar på varandra och barnen och tar tag i konflikter direkt när de uppstår. Pedagogerna är tydliga positiva förebilder, vägleder och gör barnen delaktiga i konfliktlösningar. Pedagogerna bemöter barn och vuxna med insikt om allas lika värde och kulturella identitet.

Pedagogerna är uppmärksamma på och reflekterar tillsammans över sitt eget förhållningssätt i relation till alla barns möjlighet till lika stort utrymme och inflytande i förskolan. Pedagogerna arbetar aktivt och normkritiskt medvetet genom att, tillsammans med barnen, diskutera bilder, böcker, filmer som representerar olika normer.

Litteratur och digitala hjälpmedel används för att belysa olika kulturer och normer. Pedagogerna uppmuntrar barn, föräldrar och varandra att dela med sig av kunskap kring olika kulturer och låter dessa vara en del av förskolans verksamhet.

Bilder och text används för att ge förslag på aktiviteter och material. Pedagogerna arbetar med bokstäver och symboler i olika projekt samt använder sig av språkstödjande metoder som TAKK och PECS. Ett varierat litteraturutbud finns synligt för att väcka barnens nyfikenhet. Högläsning, boksamtal  och berättande är viktiga arbetssätt som medvetet används vid olika tillfällen under dagen. 

Arbetssätt:

Vi pedagoger är vuxna förebilder för barnet. Ett positivt förhållningssätt skapar trygga relationer. På Skattkammaren är upptäckarglädje, kamratskap och solidaritet viktigt. Vi arbetar normkritiskt och har ett interkulturellt förhållningssätt. Varje barns röst är lika värda och vi ser olikheter som en tillgång.

 

Vi pedagoger skapar en tillåtande miljö där barnets intressen är i fokus. Barnen får möjlighet att komma med idéer och påverka deras miljö. 

Vi högläser och tittar mycket i böcker. Samtalet är i fokus. Böcker med ett rikt innehåll och ett interkulturellt fokus prioriteras. Med bilder och leksaker dramatiserar vi sagor och gör orden begripliga. På samlingen ger vi även möjligheter till sånglek, sagolek och rörelse. Barnet får öva i att lyssna, prata och även i att få instruktioner.

Vi stöttar barnet i samspelet med andra barn. Vi bearbetar och reder ut konflikter och missförstånd. Vi deltar aktivt i leken där vi ger barnet förutsättningar för att lyckas i kontakten med andra barn. Relationsskapande är i fokus och en social gemenskap skall främjas. Språkutvecklingen kan se väldigt olika ut hos yngre barn. Det är viktigt för pedagogen att tyda förutom det verbala språket också kroppsspråk, gester och minspel.

Genom inskolning, veckobrev, utvecklingssamtal, föräldramöten och den viktiga dagliga kontakten med vårdnadshavaren så samtalar och visar vi vad barnet får möta och uppleva i verksamheten. Vårdnadshavaren får löpande information om verksamhetens  innehåll, vilka styrdokument vi har på förskolan, våra regler och även våra grundläggande värderingar.

 

 

________________________________________________________________________________________________________ 

 Nämndmål:

Alla barn i förskolan utvecklas och lär utifrån sina förmågor i lärmiljöer av hög kvalitet 

Enhetsmål:

Varje barn i Fruängens förskolor möts av lärmiljöer där organisation/struktur, material och pedagogernas förhållningssätt återspeglar läroplanens intentioner.

Förväntat resultat

  • Barnen visar intresse för och använder sig av matematiska begrepp
  • Barnen visar intresse för miljö, natur, naturvetenskap och teknik
  • Barnen visar intresse för och använder sig av digitala hjälpmedel
  • Barnen visar rörelseglädje och lust att utmana sig själva motoriskt.

Övergripande arbetssätt för Fruängens förskolor:

Barnen får tillgång till ett varierat konstruktionsmaterial och utmaningar att använda dessa på olika sätt enskilt och i grupp. Pedagogerna introducerar och sätter ord på olika matematiska, tekniska och naturvetenskapliga begrepp i vardagen under lek, rutinsituationer och olika aktiviteter.

De uppmärksammar och introducerar barnen i vardagsteknik och använder sig av digitala verktyg för dokumentation och kunskapssökning tillsammans med barnen. Lärplattor, datorer och projektorer används som ett komplement i alla delar av verksamheten för att reflektera, återskapa upplevelser som barnen haft eller introducera nya spännande begrepp och världar. 

Pedagogerna är positiva förebilder. De motiverar och organiserar aktiviteter som uppmuntrar till rörelse både ute och inne. 

Arbetssätt:

De digitala verktygen: lärplattor, projektor, kameran i mobiltelefonen använder vi tillsammans med barnet vid tillfällen då ett lustfyllt lärande kan ske. Där samspelet, samtalet och aktiviteten interagerar med omgivningen. Musik, bilder, film och fakta använder vi i barngruppen för att bl.a. lyfta naturfenomen, teknik, olika matematiska begrepp och människokroppens funktioner.

Det finns en tydlighet i innemiljön där materialet har sin plats. Barnet kan lätt hitta det den vill använda. Vi utvärderar lekmaterialet och byter ut material vid behov. Barnet skall kunna välja material utifrån sina egna förutsättningar. Exempelvis pussel och spel med olika svårighetsgrad, konstruktionsmaterial med varierande storlek, skapandematerial och böcker.

Vi samtalar mycket med barnet om bokstäver, siffror och symboler. Barnet möter skriftspråk symboler och matematik i all vår miljö på förskolan. Matematiska begrepp lyfter vi pedagoger vid tillfällen som exempelvis vid högläsning, påklädning, blöjbyte, bygglek, fruktstund, lek i sandlådan, matsituationer, samlingen mm. Vi använder matematiska begrepp som antal, vänster/höger, former, läge och tal. Vi gör det även synligt i våra veckobrev till vårdnadshavarna.

Barnet får möta naturvetenskapliga fenomen i olika situationer. Som i vattenlek/vattenexperiment, snö och is, skapandeexempel: måla med pensel med vattenfärger.

I utemiljön på gården och i närområdet ser vi årstidernas växlingar. Vi samlar naturmaterial.  I samtalet med barnet och i leken gör vi olika naturfenomen tydliga och fångar upp barnens intressen.

Vi lär barnet att sopsortera och vi visar värdet av att ta hand om de saker vi har omkring oss och återanvänder till exempel papper, pysselmaterial och naturmaterial. Barnet får också lära sig vikten av sin fysiska och psykiska hälsa, kost, hygien och omsorg om andra. Hygien genom tex handtvätt vid pott/toalettbesök, innan måltid och även efter måltider.

Rörelselek har vi utomhus och inomhus. Vi bygger hinderbanor där barnen får använda hela kroppen. Krypa, hoppa, springa, smyga, rulla, åla mm. Vi använder dans till musik. Vid matsituationerna får de äldsta barnen prova bre smörgås, ta av maten och hälla upp dryck själva. Vi försöker att de flesta av barnen har glas istället för pip mugg,, gaffel och kniv.

 

______________________________________________________________________________________________________

Nämndmål:

Boende i Hägersten-Älvsjö har tillgång till ett rikt utbud av kultur och evenemang

Enhetsmål:

Fruängens förskolor erbjuder barnen återkommande kulturella upplevelser kopplade till innehållet i den pedagogiska verksamheten.

Förväntat resultat

• Barnen uttrycker sig genom sång, dans, teater och skapande i bild och form.
• Barnen får uppleva kulturtillfällen Av -, Med - och För- barn som är kopplade till aktuella projekt.

Övergripande arbetssätt för Fruängens förskolor:

Pedagogerna introducerar olika material och tekniker för barnen för att skapa förutsättningar att utveckla sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer. Estetiska uttrycksformer ingår som en del i de flesta projekt. Pedagogerna tillhandahåller ett varierat material och skapar tillsammans med barnen samt uppmuntrar deras egna initiativ till skapande. Miljön anpassas för en lättillgänglig skapande verksamhet så att barnen på eget initiativ kan använda sig av utklädning, sång, lyssna på musik, dramatisera, klippa, klistra och måla.

Pedagogerna erbjuder kulturupplevelser på förskolan och i den mån det går, även utanför. Utifrån barnens intressen utvecklas projekt där kulturella upplevelser ingår som en del i temat. Pedagogerna uppmärksammar och firar högtider och traditioner tillsammans med barnen och tar till vara på barnens egna intressen runt traditioner. Digitala hjälpmedel används för att lyfta in kulturupplevelser, från hela världen, i de projekt som barnen arbetar med.

Arbetssätt:

På Skattkammaren använder vi musik till både dans, sång, rörelse och vila varje dag. Vi lyssnar på olika musikgenre och musik från hela världen. Vi lyfter modersmålen på Skattkammaren med sånger på olika språk. Just nu har barnen, arabiska, rumänska, turkiska, kurdiska, spanska och engelska som modersmål. Vi ser det som en tillgång med olika modersmål och kulturolikheter.

Vi använder många olika uttryckssätt, exempelvis skapande, sång, musik, rörelse och dans. Vi uppmuntrar spontansång, ramsor och lek med ord.

Vi dramatiserar sagor, sånger och använder även leken till att dramatisera det barnet intresserar sig för. Det kan vara allt ifrån doktorslek, restauranglek eller familjerollekar.

Vi har ett sagoprojekt. Sagan Petter och hans 4 getter av Einar Norelius. Vi läser den, har boksamtal, dramatiserar den och använder den i skapande aktiviteter som lera, målning, vattenlek mm. Vi använder berättelsen vidare i leken.

Skapande aktiviteter med olika tekniker får barnet utforska i sin takt. Vi provar att måla med pensel, toarullar, diskborstar, sprayflaska och frukt/grönsaker. Vi skapar i lera, papper, playdoh, vatten, och fingerfärg mm.

De digitala verktygen: lärplattor, projektor, kameran i mobiltelefonen använder vi tillsammans med barnet vid tillfällen då ett lustfyllt lärande kan ske. Där samspelet, samtalet och aktiviteten interagerar med omgivningen. Musik, bilder, film och fakta använder vi i barngruppen för att bl.a. lyfta estetiska miljöer, språk, musik, sång, film och dans.

Genom inskolning, veckobrev, utvecklingssamtal, föräldramöten och den viktiga dagliga kontakten med vårdnadshavaren så samtalar och visar vi vad barnet får möta och uppleva i verksamheten. Vårdnadshavaren får löpande information om verksamhetens innehåll, vilka styrdokument vi har på förskolan, våra regler och våra grundläggande värderingar.

 

 

 

______________________________________________________________________________________________