Språksociologi, EK20

I det här arbetsområdet kommer vi lära oss om hur olika grupper av människor pratar olika och vilka sorts attityder som kan finnas till det.

Arbetsgång

Innehållet i arbetsområdet kommer främst bestå av föreläsningar om de olika "lekterna" (se Classroom). Anledning till detta är att de flesta läroböcker är ganska bristfälliga och inte tar upp tillräckligt med information om dessa. Efter det handlar det mest om att träna på att använda begreppen och diskutera hur ens språkbruk kan påverka en, vilket vi gör som förberedelse inför provet. 

Preliminär tidsram/examination

Examinationen kommer vara som en blandning mellan en inlämningsuppgift och ett prov. Ni kommer bara att få skriva på lektionstid, men ni får en begreppslista med information om alla "lekter". Provet går främst ut på att diskutera och reflektera om språkbruk, vilket gör att vi kan göra på det här sättet. 

Provet är just nu planerat till v. 12 när ni är i skolan. Se läsårsplaneringen för mer detaljer. 

Läsårsplanering

 

Läroplanskopplingar

Kriterier

• Eleven kan göra välgrundade och nyanserade reflektioner över hur språklig variation hänger samman med talare och kommunikationssituation samt ge exempel på och nyanserat diskutera hur språk och språkbruk kan markera avstånd och samhörighet. Dessutom resonerar eleven utförligt, utifrån flera olika perspektiv, om attityder till flera olika former av språklig variation.
• Eleven kan göra välgrundade reflektioner över hur språklig variation hänger samman med talare och kommunikationssituation samt ge exempel på och diskutera hur språk och språkbruk kan markera avstånd och samhörighet. Dessutom resonerar eleven översiktligt, utifrån några olika perspektiv, om attityder till några olika former av språklig variation.
• Eleven kan göra enkla reflektioner över hur språklig variation hänger samman med talare och kommunikationssituation samt ge exempel på hur språk och språkbruk kan markera avstånd och samhörighet. Dessutom resonerar eleven översiktligt om attityder till någon form av språklig variation.
• Eleven kan göra välgrundade och nyanserade reflektioner över hur språklig variation hänger samman med talare, syfte och kommunikationssituation samt hur språk i olika situationer kan ha olika status. Eleven ger också exempel på språkliga drag som är typiska för tal- och skriftspråk. Dessutom kan eleven utförligt och nyanserat redogöra för likheter och skillnader mellan svenska och sitt eget modersmål. Eleven kan göra välgrundade och nyanserade reflektioner över sin egen språkanvändning samt kan med säkerhet använda olika strategier för att utveckla sitt eget lärande. Dessa använder eleven också för att dra slutsatser om hur språk används.
• Eleven kan göra välgrundade reflektioner över hur språklig variation hänger samman med talare, syfte och kommunikationssituation samt hur språk i olika situationer kan ha olika status. Eleven ger också exempel på språkliga drag som är typiska för tal- och skriftspråk. Dessutom kan eleven utförligt redogöra för likheter och skillnader mellan svenska och sitt eget modersmål. Eleven kan göra välgrundade reflektioner över sin egen språkanvändning samt kan med viss säkerhet använda olika strategier för att utveckla sitt eget lärande.
• Eleven kan göra enkla reflektioner över hur språklig variation hänger samman med talare, syfte och kommunikationssituation samt hur språk i olika situationer kan ha olika status. Eleven ger också exempel på språkliga drag som är typiska för tal- och skriftspråk. Dessutom kan eleven översiktligt redogöra för likheter och skillnader mellan svenska och sitt eget modersmål. Eleven kan göra enkla reflektioner över sin egen språkanvändning samt kan med viss säkerhet använda olika strategier för att utveckla sitt eget lärande.