Ämnen:
Historia
·
Årskurs:
6
Öjersjö Storegård 5-9, Partille · Senast uppdaterad: 14 mars 2021
Stormaktstiden är slut. Det är fred, skördarna blir goda och befolkningen ökar. 1700-talet är Upplysningens tid - det är populärt att vara nyfiken och vetenskapsmän är hjältar. Folket var trötta på envälde, kungarna hade mist sin makt och i drygt 50 år styrdes Sverige av riksdagen. Två partier bildades: hattar och mössor. Gustav III var en upplyst kung och med honom vid makten ökade åter kungens makt och han införde reformer. Den tiden kallar vi för Gustavianska tiden. Under 1800-talet sker många förändringar. Vi får en folkskola, Göta Kanal byggs, vaccinet upptäcks och industrialiseringen av samhället börjar. Dessa förändringar gör stor skillnad för folket och Sverige.
Syfte (4)
använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,
kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap,
reflektera över sin egen och andras användning av historia i olika sammanhang och utifrån olika perspektiv, och
använda historiska begrepp för att analysera hur historisk kunskap ordnas, skapas och används.
Centralt innehåll (8)
Sveriges och Nordens ekonomiska och kulturella globala utbyte, till exempel i form av järnexport och genom resor till Asien.
Jordbrukets omvandling och dess konsekvenser för människor.
Den stora folkökningen samt dess orsaker och konsekvenser för olika människor och grupper.
Framväxten av parlamentarism, partiväsen och nya lagar i Sverige.
Vad historiska källor, till exempel dagböcker och arkivmaterial, kan berätta om Sveriges historia och om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män.
Exempel på hur forntiden, medeltiden, 1500-talet, 1600-talet och 1700-talet kan avläsas i våra dagar genom traditioner, namn, språkliga uttryck, byggnader, städer och gränser.
Vad begreppen förändring, likheter och skillnader, kronologi, orsak och konsekvens, källor och tolkning betyder och hur de används i historiska sammanhang.
Tidsbegreppen vikingatiden, medeltiden, stormaktstiden och frihetstiden samt olika syn på deras betydelser.
Kriterier (7)
Eleven har grundläggande kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och gestalter under olika tidsperioder.
Eleven visar det genom att föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar.
Eleven kan undersöka utvecklingslinjer inom kulturmöten, migration, politik och levnadsvillkor och beskriver då enkla sam band mellan olika tidsperioder.
Eleven visar också hur någon av utvecklingslinjerna har påverkat vår samtid, och motiverar sitt resonemang med enkla och till viss del underbyggda hänvisningar till det förflutna.
Eleven kan tolka och visa på spår av historien i vår tid och föra enkla resonemang om varför det finns likheter och skillnader i olika framställningar av historiska händelser, personer och tidsperioder.
I studier av historiska förhållanden, skeenden och gestalter såväl som vid användning av källor och i resonemang om hur historia används kan eleven använda historiska begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt.
Eleven kan använda historiskt källmaterial för att dra enkla slutsatser om människors levnadsvillkor, och för då enkla resonemang om källornas användbarhet.
Innehåller inga matriser
Innehåller inga uppgifter