Historia: Frihetstiden & Jordbruksrevolutionen

Under detta arbetsområde så kommer vi att arbeta med frihetstiden och jordbruksrevolutionen. Vi kommer att arbeta med olika kungar och drottningar, om hur Sveriges riksdag uppkom samt hur jordbruket förändrade Sverige och dess befolkning, det vill säga utvandring. Kurskoden på google classroom är: jly56wh

Tid: vecka 11-17

Bedömningsform 

Bedömningen av kunskapskraven kommer att ske kontinuerligt, det vill säga, vi lärare kommer att bedöma hur aktiv eleverna är under diskussioner samt det material som vi arbetar med. Materialet kan exempelvis, vara frågor som eleverna får besvara i det arbetshäfte som vi arbetar med under tidens gång. Det kan exemplevis, vara frågor från gamla nationella prov.

Bedömningsaspekter

Adekvata begrepp - Hur ofta och på vilket sätt eleven använder begrepp 

Hur eleven kan dra paralleller mellan dåtid och nutid. 

Använda sig av historiska källmaterial, exempelvis gamla böcker för att dra slutsatser om hur det var att leva på 1700/1800-talet.

Undervisning 

Vi lär oss genom att läsa, enskilt, par och i grupp. Texter som vi kommer att möta är av beskrivande karaktär. Vi kommer att använda texter som finns både i läroboken och på internet. Efter att vi har arbetat med en text så kommer det finnas frågor att besvara efter varje område. Utöver texter så kommer vi också att använda oss av informationsfilmer på studi.se/urplay.se/sli.se. Även efter filmerna kommer det finnas frågor att besvara.

Återkoppling

Under arbetets gång så kommer muntlig återkoppling att ske kontinuerligt. Dessutom kommer vi att ha många små bedömningsuppgifter för att låta eleverna visa sina kunskaper vid flera tillfällen.

Det är både muntliga och skriftliga resonemang. 

Läroplanskopplingar

Syfte

• använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,
• kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap,
• reflektera över sin egen och andras användning av historia i olika sammanhang och utifrån olika perspektiv, och
• använda historiska begrepp för att analysera hur historisk kunskap ordnas, skapas och används.

Centralt innehåll

• Sveriges och Nordens ekonomiska och kulturella globala utbyte, till exempel i form av järnexport och genom resor till Asien.
• Den stora folkökningen samt dess orsaker och konsekvenser för olika människor och grupper.
• Framväxten av parlamentarism, partiväsen och nya lagar i Sverige.
• Vad historiska källor, till exempel dagböcker och arkivmaterial, kan berätta om Sveriges historia och om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män.

Kriterier

• Eleven har grundläggande kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och ge­stalter under olika tidsperioder.
• Eleven kan undersöka utvecklingslinjer inom kulturmöten, migration, politik och levnadsvillkor och beskriver då enkla sam­ band mellan olika tidsperioder.
• Eleven har goda kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och gestalter under olika tidsperioder.
• Eleven kan undersöka utvecklingslinjer inom kulturmöten, migration, politik och levnadsvillkor och beskriver då förhållande­vis komplexa samband mellan olika tidsperioder.
• Eleven visar också hur någon av ut­vecklingslinjerna har påverkat vår samtid, och motiverar sitt resonemang med utveck­lade och relativt väl underbyggda hänvisningar till det förflutna.
• Eleven har mycket goda kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och gestal­ter under olika tidsperioder.
• Eleven kan undersöka utvecklingslinjer inom kulturmöten, migration, politik och levnadsvillkor och beskriver då komplexa samband mellan olika tidsperioder.
• Eleven kan använda historiskt källmaterial för att dra enkla slutsatser om människors levnadsvillkor, och för då enkla resonemang om källornas användbarhet.
• Eleven kan använda historiskt källmaterial för att dra enkla slutsatser om människors levnadsvillkor, och för då utvecklade resonemang om källornas användbarhet.
• Eleven kan använda historiskt källmaterial för att dra enkla slutsatser om människors levnadsvillkor, och för då välutvecklade resonemang om källornas användbarhet.