Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

Demokratiska system och Sveriges styrelseskick

Skapad 2021-03-19 13:45 i Torpskolan Lerum
Vi lär oss mer om höstens val genom att läsa om vilka riksdagspartier vi har i Sverige, hur valet går till samt hur riksdag och regering arbetar. Demokrati och diktatur är också något vi kommer att lära oss mer om. Vi kommer även att titta på hur beslut fattas på elevnivå. Egna partier bildar vi också, dessa kommer vi sedan att kunna rösta på, precis som i det riktiga valet.
Grundskola 7 – 9 Samhällskunskap
Vi kommer att lära oss om olika demokratiska system med fokus på hur Sveriges styrelseskick.

Innehåll

Syftet med undervisningen

Syftet med undervisningen är att du ska få kunskap om begreppet demokrati, de olika formerna av demokrati samt få kunskap om hur Sverige styrs. 

 

Vad ska bedömas?

  • Dina kunskaper om Sveriges styrelseskick och valsystem
  • Din förmåga att kunna göra jämförelser mellan det svenska och det amerikanska styrelseskicket.
  • Din förmåga att diskutera olika politiska frågor och framföra dina åsikter med ett underbyggt resonemang.

 

Hur ska det bedömas?

  • Läxförhör
  • Uppgift: Från förslag till lag. 

 

Veckoplanering

 Varje fredag kommer du att få ett läxförhör. Du förbereder dig hemma genom att titta på filmerna och svarar på frågorna som tillhör varje film. Du kan även göra quizet som tillhör varje film på inläsningstjänst.

V. 12

Titta på filmen Val i Sverige som finns på inläsningstjänst. https://www.inlasningstjanst.se/begreppa/videos/samhallskunskap/sa-styrs-sverige/val-i-sverige och filmen Riksdag och regering: https://www.inlasningstjanst.se/begreppa/videos/samhallskunskap/sa-styrs-sverige/riksdag-och-regering

Du ska på veckans förhör visa att du har kunskap om:

  • Vem får rösta i det svenska riksdagsvalet?
  • Vad innebär det att vi har fria och allmänna val?
  • Hur ofta är det val i Sverige?
  • Varför är det viktigt att rösta?
  • Vad menas med att vi har proportionella val?
  • Hur många procent måste ett parti få för att få komma in i riksdagen?
  • Ge exempel på vilka uppgifter riksdagen har
  • Ge exempel på uppgifter som regeringen har  

v. 13

Titta på filmen Hur riksdagen stiftar lagar https://www.inlasningstjanst.se/begreppa/videos/samhallskunskap/sa-styrs-sverige/hur-riksdagen-stiftar-lagar

Det du ska visa att du har kunskap om är:

  • Vad är en proposition?
  •  Vad är en motion?
  •  Vad gör ett utskott?
  • Vad menas med att lagförslaget är på remiss?
  • Vem är det som beslutar/stiftar lagar?
  • Vem ska verkställa beslutet?

V.14 Lov 😊

v.15

Så här bildas en regering https://www.inlasningstjanst.se/begreppa/videos/samhallskunskap/sa-styrs-sverige/sa-har-bildas-en-regering och filmen Riksdag och regering för att repetera: https://www.inlasningstjanst.se/begreppa/videos/samhallskunskap/sa-styrs-sverige/riksdag-och-regering

Det du ska visa att du har kunskap om är:

  • Vilken är talmannens uppgift?
  • Vem utser statsminister?
  • Vad gör ett departement och hur leds departementen?
  • Vad kallas en regering som består av några eller de flesta partier i riksdagen?
  • Vad är en majoritets- respektive minoritetsregering?
  • Vad innebär begreppet parlamentarism?
  • Repetition: Ge exempel på vilka uppgifter riksdagen har
  •  Repetition: Ge exempel på uppgifter som regeringen har 

v. 16 Hur kan vi granska makten https://www.inlasningstjanst.se/begreppa/videos/samhallskunskap/sa-styrs-sverige/hur-kan-vi-granska-makten

Det du ska visa att du har kunskap om är:

  • Hur kan vi granska makten?
  • Vad innebär offentlighetsprincipen?
  • Varför är det viktigt att granska regeringen och myndigheters arbete? 

v. 17 Sveriges kommuner och regioner https://www.inlasningstjanst.se/begreppa/videos/samhallskunskap/sa-styrs-sverige/sveriges-kommuner-och-regioner

Det du ska visa att du har kunskap om är:

  • Vilka uppgifter har kommunen?
  • Vilka uppgifter har regionen?
  • Hur får kommunen sina pengar?
  •  Vem är det som fattar beslut inom en kommun?
  • Vems uppgift är det att se till besluten genomförs i en kommun?
  • Vad är en nämnd?    

Kopplingar till läroplanen

  • Centralt innehåll
  • Sveriges politiska system med Europeiska unionen, riksdag, regering, landsting och kommuner. Var olika beslut fattas och hur de påverkar individer, grupper och samhället i stort. Sveriges grundlagar.
    Sh  7-9
  • Några olika stats- och styrelseskick i världen.
    Sh  7-9
  • Individers och gruppers möjligheter att påverka beslut och samhällsutveckling samt hur man inom ramen för den demokratiska processen kan påverka beslut.
    Sh  7-9

Matriser

Sh
Kunskapskrav samhällskunskap. Det som är markerat visar vad du har uppfyllt. OBS vi kommer ej att arbeta med alla kunskapskrav

E
C
A
,
Eleven har grundläggande kunskaper om olika samhällsstrukturer.
Eleven har goda kunskaper om olika samhällsstrukturer.
Eleven har mycket goda kunskaper om olika samhällsstrukturer.
Eleven visar det genom att undersöka hur sociala, mediala, rättsliga, ekonomiska och politiska strukturer i samhället är uppbyggda och fungerar och beskriver då enkla samband inom och mellan olika samhällsstrukturer.
Eleven visar det genom att undersöka hur sociala, mediala, rättsliga, ekonomiska och politiska strukturer i samhället är uppbyggda och fungerar och beskriver då förhållandevis komplexa samband inom och mellan olika samhällsstrukturer.
Eleven visar det genom att undersöka hur sociala, mediala, rättsliga, ekonomiska och politiska strukturer i samhället är uppbyggda och fungerar och beskriver då komplexa samband inom och mellan olika samhällsstrukturer.
,
I beskrivningarna kan eleven använda begrepp och modeller på ett i huvudsak fungerande sätt.
I beskrivningarna kan eleven använda begrepp och modeller på ett relativt väl fungerande sätt.
I beskrivningarna kan eleven använda begrepp och modeller på ett väl fungerande sätt.
Eleven kan föra enkla resonemang om hur individer och samhällen påverkas av och påverkar varandra, och beskriver då enkla samband mellan olika faktorer som har betydelse för individers möjligheter att påverka sin egen och andras livssituation.
Eleven kan föra relativt väl utvecklade resonemang om hur individer och samhällen påverkas av och påverkar varandra, och beskriver då förhållandevis komplexa samband mellan olika faktorer som har betydelse för individers möjligheter att påverka sin egen och andras livssituation.
Eleven kan föra välutvecklade och nyanserade resonemang om hur individer och samhällen påverkas av och påverkar varandra, och beskriver då komplexa samband mellan olika faktorer som har betydelse för individers möjligheter att påverka sin egen och andras livssituation.
.
Eleven kan undersöka samhällsfrågor ur olika perspektiv och beskriver då enkla samband med enkla och till viss del underbyggda resonemang.
Eleven kan undersöka samhällsfrågor ur olika perspektiv och beskriver då förhållandevis komplexa samband med utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang.
Eleven kan undersöka samhällsfrågor ur olika perspektiv och beskriver då komplexa samband med välutvecklade och väl underbyggda resonemang.
Eleven värderar och uttrycker olika ståndpunkter i några samhällsfrågor med enkla resonemang och till viss del underbyggda argument och kan då i viss utsträckning växla mellan olika perspektiv.
Eleven värderar och uttrycker olika ståndpunkter i några samhällsfrågor med utvecklade resonemang och relativt väl underbyggda argument och kan då i förhållandevis stor utsträckning växla mellan olika perspektiv.
Eleven värderar och uttrycker olika ståndpunkter i några samhällsfrågor med välutvecklade resonemang och väl underbyggda argument och kan då i stor utsträckning växla mellan olika perspektiv.
Eleven redogör för de mänskliga rättigheternas innebörd och betydelse och ger exempel på hur de kränks och främjas i olika delar av världen.
Eleven redogör för de mänskliga rättigheternas innebörd och betydelse och ger exempel på hur de kränks och främjas i olika delar av världen.
Eleven redogör för de mänskliga rättigheternas innebörd och betydelse och ger exempel på hur de kränks och främjas i olika delar av världen.
Dessutom kan eleven redogöra för de nationella minoriteterna och deras särställning och rättigheter.
Dessutom kan eleven redogöra för de nationella minoriteterna och deras särställning och rättigheter.
Dessutom kan eleven redogöra för de nationella minoriteterna och deras särställning och rättigheter.
Eleven har grundläggande kunskaper om demokratiska värden och processer och visar det genom att föra enkla resonemang om demokratiska rättigheter och skyldigheter samt om föroch nackdelar med olika former för gemensamt beslutsfattande.
Eleven har goda kunskaper om demokratiska värden och processer och visar det genom att föra utvecklade resonemang om demokratiska rättigheter och skyldigheter samt om föroch nackdelar med olika former för gemensamt beslutsfattande.
Eleven har mycket goda kunskaper om demokratiska värden och processer och visar det genom att föra välutvecklade och nyanserade resonemang om demokratiska rättigheter och skyldigheter samt om för- och nackdelar med olika former för gemensamt beslutsfattande.
Eleven kan söka information om samhället och använder då olika källor på ett i huvudsak fungerande sätt och för enkla och till viss del underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.
Eleven kan söka information om samhället och använder då olika källor på ett relativt väl fungerande sätt och för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.
Eleven kan söka information om samhället och använder då olika källor på ett väl fungerande sätt och för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.
Beröm eller ge feedback på det här materialet genom att skriva en kommentar här: