Skriva en egen novell

Du ska skriva en egen novell med stöd av tabellen som finns i slutet av den pedagiska planeringen.

Pedagogisk planering i svenska år 8a och c, Marias grupp

Lärare: Maria Näslund

Ämne: svenska

Arbetsområde: skriva novell, en fortsättning av arbetsområdet som påbörjades före julluvet.

Tid: Inlämnad senast  onsdagen i  vecka 8-2023, men skrivs på lektionstid.

– Mål, konkreta, som hjälper dig att lyckas bättre med själva uppgiften. Du ska utifrån filmen ”Stand by me” och texten ”The american Way” bearbeta novellens ingredienser tillsammans med mig och klassen i storgrupp 

 Konkreta mål

·       Du ska lyssna på "Det osynliga barnet"d och leta novellens ingredienser individuellt och i storgrupp                                                     

      Utifrån din kunskap om milö och personbeskrivningar i en novel,utifrån "Det osynliga barnet" ska du sedan

      planerar8din egen novell och börjar då med den cenrala händelsen samt vändpunkten

·       Övriga delar bygger du sedan på med för att stärka spänningen i samband med den centrala händelsen

·       Tillsammans med mig kan du få stöd för själva planering och process av novellen under skrivandet

·       Novellen skrivs under lektionstid utan stavningskontroll. Ett sätt för mig att se hur långt du har kommit i ditt skrivande

 

 

 

 

  

 

Bedömningsmatris, utifrån novellens ingredienser

Receptet för en novell
Ingredienser
·        Kasta sig direkt in i handlingen   En novell är en berättelse som utspelar sig under en kort tid och runt en central händelse.   Novellen har därför en uppbyggnad som gör att man inte behöver förklara sådant som behöver förklaras i en roman, berättelsebok.	·        Jag försökte men är inte så säker på det här med hur centrala händelsen samspelar med det övriga ingredienserna i novellen	·        Har försökt att kasta mig direkt in i handlingen med tanke på att den ska skala bort onödigt i syfte att skapa fokus på den centrala händelsen.	·        Har kastat mig på ett sätt som stödjer ett innehåll som fokuserar på den centrala händelsen, och startat där det känns mycket passande.
Scener- en novell kan lätt delas in i passande scener som man skulle kunna dela in en teater i t ex.	·        Nja, kanske någon men inte så genomtänkt från min planering.	·         scener, blir nog naturliga i min novell där spänningen stegras mot vänd-punkten..	·        Ja, de blir tydliga i den färdiga  planeringen.
En central händelse – ofta något slags problem	·        Ja, jag har en central händelse men på grund av min osäkerhet om hur alla delar ska hänga ihop, novelldelar, så känner jag mig osäker.	·        Ja, den är ,mycket tydlig och vänpunkten tar över i slutet.	·        Ja, den är mycket tydlig och vändpunkten avslutar den på ett medvetet och utvecklat sätt.
Vägen mot en lösning av problemet bygger upp spänningen i novellen, spänningstrådar	·        Ja, det kommer lite spänning i taget men nog känner jag mig osäker.	·        Jag har hittar några trådar i varje scen som bidrar till att göra backen, med spänningstrådar brant.	Ja, de utgör en mycket medveten del i den spänningstrappa som leder mot vändpunkten.
Ofta få personer, eftersom det bara ska finnas personer av betydelse för den centrala händelsen	·        Ja, har nog i stort sett bara personer som stödjer den centrala händelsen.	·        Ja, jag har bara personer av betydelse för centrala händelsen med. Jag är medveten av betydelsen av denna avgränsning för att stärka, den centrala händelsen i genren novell.	·        Ja, och jag har tänkt igenom dessa personer noga, i varje scen eftersom personerna som finns med ska beskrivas om det stärker spänningstrappan mot vändpunkten..
Miljö och person-beskrivningar görs endast om de är av betydelse för den centrala händelsen	·        Ja, har nog i stort sett bara några beskrivningar som hör ihop som hör ihop med det som händer i en scen.	·        Ja, jag har försökt att göra beskrivningar av miljön i varje scen där de passar. Detta stärker spänningen mot vändpunkten.	Miljöbeskrivningar har gjorts i  i varje scen där något av betydelse för den centrala händelsen uttryckts och har varit av avgörande betydelse för spänningstrappan mot vändpunkten.
När centrala händelsens problem får en upplösning så slutar novellen strax efter, brukar kallas för novellens vändpunkt.	·        Ja, jag har försökt att sluta efter själva vändpunkten.	·        Ja, jag har medvetet avrundat efter vändpunkten på sätt som känns passande för innehållet i min novell.	·        Ja, jag har verkligen fått till en stegrande spänning som slutar och vändpunkten sitter som ett smäck. Min avslutning är medveten och passar novellen.
Slutet skapar ofta eftertanke i sin koppling till den centrala händelsen	·        Vet inte? Inget jag fokuserat på. ·        Min tanke är att den får läsaren att tänka:	·        Jo, novellen får läsaren att tänka efter.   ·       Jag anser att det finns möjlighet till den här/dessa tankar efter att ha läst min novell:	·        Jo, den möjligheten till eftertanken blir stark. ·
Stycke- indelning	·        Glömde jag nog av att göra medvetet.	·        Har försökt att göra sådana som passar.   Har försökt att få styckena att stärka läsbarheten dels utifrån den centrala händelsen dels utifrån de scener som jag delat in novellen i.	·        Har delat in i sådana som passar.   Har medvetet delat in i stycken så att de stärker läsbarheten dels utifrån den centrala händelsen dels utifrån de scener som jag medvetet delat in novellen i.
·        Stycke- Inledning   Ett tidigare exempel för att förstå:   Stycke 1   Katten är ett rovdjur som gillar att jaga. Den jagar gärna möss, sorkar, grodor och annat småvilt.   Stycke 2   Trots att katten är en jägare så gillar den inte att blir våt om tassarna.    I första stycket så handlar det om katten och jakten. I nästa stycke ska andra saker om katten beskrivas. ¨   Då väljer skribenten/författaren, att medvetet föra informationen om katten som jägare i inledningen till nästa stycke.    D v s ”Trots att katten är en jägare gillar den inte att bli våt…” Den här medvetna tanken stärker förståelsen av det som beskrivs för läsaren/mottagaren.)	·        Vad är det?	·        Ja, jag har försökt att föra temat vidare, från ett stycke, så att de leder över till nästa stycke. Vilket stärker läsförståelsen.	·        Ja, jag har fört temat till nästa stycke genom, att på ett mycket, säkert sätt stärka läs- Förståelsen.
·        Tidsform	·        Vet inte hur jag ska se såna fel      Maria brukar hjälpa mig att påpeka att det är fel form på verbets tidsform/tempus Ibland förstår jag /ibland fattar jag inte vad jag gjort för fel.	·        Jag skriver oftast verben i rätt form, men ibland kan något enstaka verb krångla till det, d v s det blir fel tidsform/tempus, säger Maria. Jag förstår det  när Maria visar på det och kan då gå och ändra med förståelse om hur.	·        Ja, jag har full koll på i vilken form verbet ska stå i den text jag skriver, ibland rättar jag dem det sista jag gör.    Maria kommenterar i princip aldrig att jag skriver i fel tidsform.
·        Punkt och stor bokstav	·        Nja, inte så säker. Jag stavar fel ibland och Maria ber mig läsa meningen högt. När jag läst så säger Maria att jag gör en paus men jag sätter inte ut punkt och stor bokstav.   Maria menar att jag kan välja stor bokstav och punkt men att jag istället kan skriva ett och, men… för att slippa göra korta meningar hela tiden.	·        Oftast säker, men ibland gör jag någon onödigt lång mening som försvårar för en läsare.	·        Ja, jag har full koll på när det ska vara punkt och därefter stor bokstav. Detta gör att läsarens läsförståelse blir stark.
·        Stavning	·        Osäker, ganska många stavfel görs.	·        Säker, några enstaka förekommer.	·        Mycket säker   Har kollat mig själv så att jag har sett till att de nu är rätt stavat.
·        ordval	·        Skriver det ord jag tycker passar, kanske inte alltid så medvetet valt.	·        Har funderat över passande ordval och har därför skapat en mer läsbar text.   Har försökt att hitta rätt ordval så att det passar med spänningstrappa och scener.	·        Har funderat och mycket medvetet valt ord som passar i det som händer i novellens scener och ibland mer medvetet stärkt spänningen mot vändpunkten.
·        Förebilder för språket	·        Dåligt med sådana i bokform. Det är därför jag har svårt med punkt och stor bokstav samt tidsformen på verben.     ·        Jag måste läsa berättelseböcker med lust för att blir en säkrare skribent säger Maria när vi diskuterar min novells språk.	·        Nja, men jag har tagit upp läsningen igen och förstår att den satsningen är av stor betydelse för utveckling och säkerhet vad det gäller mitt skriftspråk.   Maria har påpekat det där med att läsa med lust under bearbetningen av novellen.	·        Jag har läst och läser böcker och jag förstår att de gett mig språkliga förebilder vilket påverkat mig till en säkrare skribent.   Maria ber mig fortsätta läsa med lust som jag redan gör.
·        Bearbetning av innehåll och språk under novellens utformning	·        Nja, kom inte igång så att jag hann med att utveckla innehållet i den utsträckning som det fanns möjlighet att göra. Hade kunnat fokuserat och tagit större ansvar för att komma igång direkt!	·        Ja, jag kom igång i tid, försökte själv och fick några utmanande förslag som jag försökte att utveckla, vilket bidrog till ökad läsbarheten.	·        Ja, jag kom igång i tid, tog stöttning som utmanade min skrivprocess vilket fick innehållet i novellen att verkligen lyfta.