Plattektonik åk 6 Vt-21

Ett arbetsområde i geografi, samhällskunskap och svenska om plattektonik.

Så här arbetar vi

• Gemensamma genomgångar och diskussioner.
• Kikar på nyheter och aktuella plattektoniska aktiviteter.
• Använder kartboken för att diskutera och hitta plattektonisk aktivitet.
• Tittar på film.
• Läser i läroboken (Jordens resurser).

Det här ska du kunna

• Begrepp kopplade till plattektonik.
• Att hitta och förstå varför vulkanisk aktivitet uppstår i vissa områden.
• Eventuella följder av vulkanisk aktivitet.
• Resonera om varför följderna av vulkanisk aktivitet blir olika i olika delar av världen.
• Förstå både exogena (yttre) och endogena (inre) krafter.

Utvärdering

• Ditt deltagande i de diskussioner vi har i klassrummet (formativt).
• Din förmåga att använda begrepp kopplade till arbetsområdet.
• Den presentation du lämnar in.

Läroplanskopplingar

Syfte

• analysera hur naturens egna processer och människors verksamheter formar och förändrar livsmiljöer i olika delar av världen,
• utforska och analysera samspel mellan människa, samhälle och natur i olika delar av världen,
• reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar,
• analysera och kritiskt granska lokala, nationella och globala samhällsfrågor ur olika perspektiv,
• uttrycka och värdera olika ståndpunkter i till exempel aktuella samhällsfrågor och argumentera utifrån fakta, värderingar och olika perspektiv,
• söka information om samhället från medier, Internet och andra källor och värdera deras relevans och trovärdighet, och
• formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
• urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer, och
• söka information från olika källor och värdera dessa.

Centralt innehåll

• Jordytan och på vilka sätt den formas och förändras av människans markutnyttjande och naturens egna processer, till exempel plattektonik och erosion. Vilka konsekvenser detta får för människor och natur.
• Centrala ord och begrepp som behövs för att kunna läsa, skriva och samtala om geografi.
• Sociala skyddsnät för barn i olika livssituationer, i skolan och i samhället.
• De mänskliga rättigheterna, deras innebörd och betydelse, inklusive barnets rättigheter i enlighet med barnkonventionen.
• Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar, såväl med som utan digitala verktyg.
• Handstil samt att skriva, disponera och redigera texter för hand och med hjälp av digitala verktyg.
• Beskrivande, förklarande, instruerande och argumenterande texter, till exempel faktatexter, arbetsbeskrivningar, reklam och insändare. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag.
• Texter som kombinerar ord, bild och ljud, till exempel webbtexter, spel och tv-program. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag.
• Skillnader i språkanvändning beroende på vem man skriver till och med vilket syfte, till exempel skillnader mellan att skriva ett personligt sms, ett inlägg i sociala medier och att skriva en faktatext.
• Informationssökning i några olika medier och källor, till exempel i uppslagsböcker, genom intervjuer och via sökmotorer på internet.
• Hur man jämför källor och prövar deras tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt.

Kriterier

• Eleven har grundläggande kunskaper om olika samhällsstrukturer.
• Eleven visar det genom att undersöka hur sociala, mediala, rättsliga, ekonomiska och politiska strukturer i samhället är uppbyggda och fungerar och beskriver då enkla samband inom olika samhällsstrukturer.
• I beskrivningarna kan eleven använda begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt.
• Eleven redogör för innebörden av de mänskliga rättigheterna och barnets rättigheter och ger exempel på vad rättigheterna kan betyda för barn i olika delar av världen.
• Eleven har grundläggande kunskaper om vad demokrati är och hur demokratiska beslutsprocesser fungerar och visar det genom att föra enkla resonemang om hur demokratiska värden och principer kan kopplas till hur beslut tas i elevnära sammanhang.
• Eleven kan söka information om samhället och använder då olika källor på ett i huvudsak fungerande sätt och för enkla resonemang om informationens och källornas användbarhet.
• Eleven har goda kunskaper om olika samhällsstrukturer.
• Eleven visar det genom att undersöka hur sociala, mediala, rättsliga, ekonomiska och politiska strukturer i samhället är uppbyggda och fungerar och beskriver då förhållandevis komplexa samband inom olika samhällsstrukturer.
• Eleven har goda kunskaper om vad demokrati är och hur demokratiska beslutsprocesser fungerar och visar det genom att föra utvecklade resonemang om hur demokratiska värden och principer kan kopplas till hur beslut tas i elevnära sammanhang.
• Eleven kan söka information om samhället och använder då olika källor på ett relativt väl fungerande sätt och för utvecklade resonemang om informationens och källornas användbarhet.
• Eleven har mycket goda kunskaper om olika samhällsstrukturer.
• Eleven visar det genom att undersöka hur sociala, mediala, rättsliga, ekonomiska och politiska strukturer i samhället är uppbyggda och fungerar och beskriver då komplexa samband inom olika samhällsstrukturer.
• I beskrivningarna kan eleven använda begrepp på ett väl fungerande sätt.
• Eleven har mycket goda kunskaper om vad demokrati är och hur demokratiska beslutsprocesser fungerar och visar det genom att föra välutvecklade och nyanserade resonemang om hur demokratiska värden och principer kan kopplas till hur beslut tas i elevnära sammanhang.
• Eleven kan söka information om samhället och använder då olika källor på ett välfungerande sätt och för välutvecklade resonemang om informationens och källornas användbarhet.