Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

utbildningsplan VT 2021

Skapad 2021-03-26 13:29 i 200281 Förskolan Arken Stockholm Enskede-Årsta-Vantör
Förskola

Innehåll

Utbildningsplan Rågsveds förskolor vårterminen 2021 Igelkotten

Utbildningsplanen syftar till att arbetslaget övergripande beskriver det planerade arbetet med barngruppen under kommande termin.

Beskrivningen sker utifrån tre perspektiv: 1) organisation, 2) förhållningssätt och 3) undervisningsinnehåll. Alla tre perspektiven behövs för att möjliggöra omsorgsfull undervisning inom ramen för förskolans utbildning (se modell).

Under rubriken organisation beskriver ni hur ni planerar att organisera er/ era resurser under veckan för att möjliggöra undervisning.

Under rubriken pedagogiska förhållningssätt beskriver ni ert förhållningssätt gentemot barn och andra vuxna (vårdnadshavare, kollegor, ledning o.s.v.) på förskolan - förhållningssätt /bemötande som möjliggör en omsorgsfull undervisning och som går i linje med visionen ”Barns framtidstro – vårt uppdrag”.  

I matrisen beskriver ni metoder och arbetssätt för att nå de förväntade resultaten som enheten tagit fram i verksamhetsplanen för 2021.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Organisation/struktur/resurser

Beskriv särskilt avdelningens organisation och struktur som säkerställer att alla barn- både pojkar och flickor - uppmuntras att utvecklas i alla pedagogiska miljöer inomhus och i rörelseleken utomhus. Ta hjälp av Rågsveds stöddokument för pedagogiska miljöer ute och inne. Ta hjälp av mall för superstruktur.

 

Inne på avdelningen Igelkotten ska barnen mötas av en inspirerande miljö där det bland annat finns plats för skapande/ Ateljé i form av färg, papper, saxar, pennor, klister, garn, pärlor och deg och en del naturmaterial som stenar, pinnar och kastanjer.  På grund av vår platsbrist så finns det material som vi tar fram vid särskilda tillfällen och ibland besöker vi vår gemensamma ateljé för att få tillgång till ytterligare materiel.

Det finns en hel del bygg och konstruktionslek på avdelningen som barnen kan använda för att bygga tåg/bilbanor, byggnader och hus, Vi har också en del mandalamaterial som vi tar fram under perioder där vi ser att barnen har det intresset. Vi har också figurer som vi kan använda för att skapa miljöer där barnen kan leka rollekar och träna sitt sociala samspel, vi ser att detta gör lekmaterialet levande.

I vår kub har vi just nu inrett för rollek som associerar till hemmiljö. Det finns ett lekkök och barnen leker även lekar som doktor eller andra yrkesgrupper där. Där finns också en hel del utklädningskläder för annan fantasilek.

I vår samlingsring berättar vi sagor i flano eller sjunger sånger tillsammans med barnen. Vi har också en hel del matematik runt samlingen där vi räknar antal barn hemma/här. Vi tittar på siffror och jämför antal. I anslutning till vår skaparhörna finns också alfabetet på väggen och vi tittar och jämför bokstäver i namn och ting. Vi har en bokhylla där det finns ett rikt utbud av böcker som vi läser för barnen och som barnen även bläddrar själva i för att inspireras till berättande och skriftspråk.

Till viss del finns det möjlighet till att utforska naturvetenskap och teknik på avdelningen genom böcker och bilder. Men annars så har vi inplanerade tillfällen där vi plockar fram mer material och utifrån barnens frågor undersöker mer.

Vi har tillgång till ipad, projektor, bluebot och högtalare. Vi filmar en del för att pedagogerna ska bli medvetna om sitt eget agerande och lärande.

Utomhus anpassar vi oss till årstiderna och ser till att det finns aktiviteter till alla. På sommaren finns det mycket material som också finns inomhus, som tex pennor, papper, färger och lera. Vattenlek finns tillgängligt och det skapar mycket undervisning kring bland annat mängd och volym. Vi brukar också ha en del böcker ute. Vi skapar rum för skugga och som också inspirerar till rollek. På vintern har vi en hel del naturvetenskap där smälta och frysa är det vanligaste inslaget. Vi åker mycket pulka/madrass och där finns ypperligt tillfälle att prata om friktion och rörelseenergi.

I sandlådan finns året runt hinkar, spadar, baljor och köksmaterial som uppmuntrar till rollek, turtagning, matematik och språk. Även bilar och en del djurfigurer.

Utomhus finns självklart också en stor möjlighet till rörelselek där barnen uppmuntras till att röra sig genom att bland annat hoppa hopprep, spela fotboll, leka rörelselekar och göra hinderbanor. Vi besöker också parker i närmiljön där det finns ännu mer rörelsemöjligheter i form av klätterställningar och liknande.

Vi har också våra pallkragar som vi planterar och sår i. Det blir undervisning om ”från frö till planta” och hur vi tar hand om växter och djur för att skapa ett klimat där vi alla både djur/människor och natur mår bra.

Vi tillbringar också en hel del tid i vår närmiljö där skogen och allt vad den innebär blir ytterligare ett ”klassrum” för utforskning om djur och natur.

 

 

 

Pedagogiska förhållningssätt och bemötande.

 

Beskriv särskilt ert förhållningssätt och välkomnande bemötande när ni tar emot ett nytt barn, ett barn i behov av särskilt stöd, en ny familj, en ny kollega/en vikarie på er förskola/avdelning.

Vi har ett gott arbetsklimat på avdelningen där vi vuxna respekterar varandra för de vi är och för våra kompetenser. Det speglar av sig i barngruppen och vi bemöter alla med tro på allas förmåga till eget lärande kring människor och deras behov av ömsesidig respekt. Vi har mycket undervisande och reflekterande kring just hur vi är mot varandra. Vi uppmuntrar barnen att lära av varandra och att hjälpa varandra. Vi ger barnen möjlighet till att reflektera och prata om vad som händer i gruppen och varför. Vi läser böcker där vänskap och respekt problematiseras runt olika dilemman.

Vi har en tro på att barnen kan lära varandra om livet och alla dess frågor. Vi hjälper barnen att lyssna på varandra och att skapa ett så rättvist klimat som det är möjligt.

Vi ger barnen tillfälle till att bli ”sitt bästa jag” där det är möjligt utifrån deras förutsättningar. Genom att se till varje barns behov och sedan låta det sunda förnuftet styra. Vi ställer till exempel olika krav på barnen och vi stöttar de som behöver.  Det som är bra för en kanske inte alltid är bra för en annan och då låter vi barnen få vara med på olika sätt och ibland på olika aktiviteter. Det kan bli mycket individuella strukturer för att skapa en rättvis vistelse på förskolan.

Att vara rättvis betyder inte att alla får göra allt, utan att se till varje barns individuella behov.

När ett nytt barn börjar så hjälper vi det barnet att bli ett i gruppen genom att uppmuntra de andra barnen att visa hur vi gör här.

Vi använder oss av mycket tydliggörande pedagogik där det blir lätt att förstå hur vår dag är uppbyggd och vad som förväntas och erbjuds här. Det blir också tydligt vilka regler som gäller och hur vi är mot varandra.

 

                                                                                                                                                                                         

 

 

 

 

Enhetsmål

 

Enhetens förskolor bedriver och utvecklar verksamhet utifrån läroplanen

Förväntat resultat/önskat läge/kriterier

 

(det här vill vi se i slutet av terminen)

 

 

Övergripande planering, metoder och arbetssätt

 

(Så här ska vi arbeta för att nå resultatet)

 

Uppföljning och analys

 

(Så här har det gått/det här kan vi se. Följs upp månadsvis och/eller vid utvärderingsdag 31/5)

 

 

 

 

Alla barn utvecklar rörelseglädje, kroppsuppfattning och grovmotorik i utomhusmiljön.

 

1)      Flickor och pojkar på Igelkotten efterfrågar rörelselekar

2)      Flickor och pojkar på Igelkotten uttrycker glädje över egen fysisk prestation

3)      Flickor och pojkar på Igelkotten visar förståelse för kopplingen över fysisk rörelse och välbefinnande

 

 

 

 

 

 


Beskriv särskilt metod/arbetssätt för att observera pojkar och flickor

 

 

1)      Vi erbjuder flickor och pojkar att välja olika rörelseaktiviteter genom till exempel QR koder som är lätta att använda för barnen. Vi erbjuder också vuxenstyrda rörelselekar och dans regelbundet på gården. Vi försöker i möjligaste mån erbjuda rörelse när barnen ber om det.

2)      Vi observerar och uppmärksammar barnen om deras egen utveckling och uppmuntrar dem till fortsatt agerande. Vi filmar och tar bilder för att visa på lyckade processer.

3)      Vi samtalar och uppmärksammar hur barnen mår utifrån hur vi rör oss och vad vi gör. Vi uppmuntrar barnen att delta för att må bra och orka mer. Vi är positiva förebilder för barnen.

 

 

 

 

Vi utvärderar och följer upp kontinuerligt under terminen men har en större uppföljning i maj på utvecklingsdagen.

 

 

 

 

 

5. Barnen uttrycker sig kring och kan påverka måltidssituationen.

1) Vi ser glada och pigga pojkar och flickor som är positiva till måltiderna.

2) Vi ser pojkar och flickor som vågar prova men som också blir respekterade för sitt nej

3) Pedagogerna pratar gott om måltidsstunden och vi skapar stunder där alla kan komma till tals.

 

 

 

 

Under våren prövar kvalitetsgruppen en metod för att göra barnens röster synliga kring måltidsituationen.
Utbildning i tydliggörande pedagogik ökar barns möjligheter till kommunikation och påverkan över måltiden och andra delar i utbildningen.

 

1)      Vi försöker skapa stunder runt måltiderna där vi har trevligt och pratar om vad barnen gjort hemma eller här, vi skrattar och försöker hålla en rimlig ljudnivå för att alla ska höras. Vi har bilder på kroppen och de inre organen bredvid borden för att skapa bra samtalsämnen om hur maten påverkar kroppen.

 

2)      Vi låter barnen få prata och vi lyssnar och          respekterar när de inte vill. Vi är tydliga med att även om det ligger mat på tallriken så kommer vi aldrig tvinga dem att äta upp.

 

3)      Pedagogerna är positiva till det som serveras och hjälper barnen att hålla ett lagom tempo och klimat

 

 

 

 

Vi utvärderar och följer upp kontinuerligt under terminen men har en större uppföljning i maj på utvecklingsdagen.

 

 

Alla barn utvecklar sitt svenska språk.

 

1)    Vi ser fler flickor och pojkar som vågar prata i mindre grupp

2)    Vi ser både flickor och pojkar som utökar sitt ordförråd och gör sig mer förstådda.

3)    Vi ser både flickor och pojkar som leker fler rollekar där samspel krävs

 

 

Arbetssätt/metod:


 mitt första ord” (alla yngrebarnsavdelningar)

 

”intervju/återberättande” av aktivitet på förskolan som skrivs ner/dokumenteras (alla äldrebarnsavdelningar)

 

1)      Vi delar in barnen i smågrupper där det ges större möjlighet till samtal. Vi finns nära för att hjälpa barnen beskriva och förklara. Vi erbjuder visst bildstöd med aktivitetstavlor och veckoplanering. Vi har tydliga bilder som beskriver vad man kan välja för aktivitet och vad vi ska göra. För att skapa lugn där ett gott samtalsklimat skapas.

2)      Vi uppmärksammar barnen på nya ord och uppmuntrar dem att använda dem. Vi upprepar ord som de använder för att visa att vi förstår vad de säger. Vi hjälper barnen att sätta in sina ord i rätt kontext.

3)      Vi erbjuder material och aktiviteter där de kan utveckla rollekar som uppmuntrar dem i sociala samspel och där ordförrådet byggs upp genom lek.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Vi utvärderar och följer upp kontinuerligt under terminen men har en större uppföljning i maj på utvecklingsdagen.

 

 

Förskolans pedagogiska miljöer uppmuntrar läsning.

 

Ta stöd av Läslyftet, ta stöd av Rågsveds stöddokument

 

 

Vi jobbar med tydliggörande pedagogik där vi erbjuder mycket bilder och stöd genom förförståelse och konkretisering. Vi har sagostunder varje dag men behöver jobba mer på att alla får möjlighet att delta. Vi låter både flickor och pojkar få ta del av vår verksamhet som bygger på att utforska tillsammans med andra. Där blir språket extra viktigt i kommunikation tillsammans med både sina vänner och oss pedagoger. Vi delar in både flickor och pojkar i smågrupper under dagen. Till exempel vid måltiderna så sitter vi vid tre bord för att få färre barn vid varje bord för att kunna samtala, få större talutrymme för alla och skapa lugn och ro för reflektion. Vi har förmånen att ha pedagoger som talar samma språk som några av barnens hemspråk, det ger oss möjlighet att förtydliga och översätta när det svenska språket är begränsat. För de barn som inte har en pedagog som talar deras språk så erbjuder vi bildstöd och det finns möjlighet till sagoläsning via pollyglutt. Pedagogerna försöker använda ett varierat talspråk och utmanar barnen på en nivå som ligger lite över deras egen. Vi ger barnen tid till att beskriva och förklara utifrån sina förutsättningar. Vi samarbetar så gott det går med vårdnadshavare och tar hjälp av tolk när det behövs. Vi låter barnen delta i munövningar genom sagor och sånger för att stärka barnens munmotorik. Till viss del använder vi Babblarna som arbetsmaterial.

De äldre barnen är intresserade av skriftspråk och vi hjälper dem på traven genom att ha bilder på texter och alfabet i deras närhet. Vi kan peka och visa hur man skriver och läser. Vi ser till att det finns papper och pennor som lämpar sig för skrift.

 

Vi utvärderar och följer upp kontinuerligt under terminen men har en större uppföljning i maj på utvecklingsdagen.

Uppgifter

Beröm eller ge feedback på det här materialet genom att skriva en kommentar här: