Samhällskunskap åk 9 - politiska system, internationell politik och konflikter

Vi jobbar vidare med politiska system i världen och jämför med hur Sverige och EU styrs. Vi avslutar kursen med en internationell(nutida) konflikt som fortsättning på efterkrigstiden.

Tidsperiod: v.12 - 16

Arbetssätt: Vi använder både samhällkunskapsboken och NE-läromedel när vi arbetar med frågeställningar och begrepp. För att förtydliga kursinnehållet så använder vi också utvalda filmer från Studi.se och uppgifter i NE . Gemensamma genomgångar och diskussioner kring grundläggande centrala begrepp och frågeställningar varvas med formativ undervisning.  Den egna konflikten är inte ett inlämningsarbete utan konflikten behandlas och antecknas efter särskild mall som sen examineras på provet.  Prov genomförs i DigiExam Onsdag 9a och torsdag 9b v.17.

Bedömning görs på elevernas arbete/infobehandling i teams, muntlig aktivitet , resultat på Quiz och prov. 

Mål efter avslutat arbetsområde: Du sträva efter att kunna förklara nedanstående fakta, begrepp & analysera så bra som möjligt

 

KG 21 Kursdokument - Politiska system, internationell politik & konflikter  samhällskunskap åk 9

1.    Politiska system          vecka 12

Ur kursplanen i samhällskunskap:

• Några olika stats- och styrelseskick i världen.

Bok:  Olika statsskick s. 186 – 189:  Vilka olika typer av diktaturer finns? Beskriv de olika statsskicken:  Monarki, republik, parlamentarism, presidentstyre, enhetsstater och förbundsstater.

 

NE: Olika styrelseskick:  Beskriv styrelseskick (statschef, regering/parlament, partier) i USA, Ryssland, Frankrike & Kina

 

Begrepp: statschef, monarki, kung, kejsare, drottning, republik, president, parlamentarism, riksdag, presidentstyre, enhetsstat, förbundsstater, federala stater, kantoner,

 

Att göra:  Gör övningen: Olika slags statsskick s.187,  

 

SLI-filmer: Fatta Sveriges demokrati – demokrati eller diktatur, Kina - Förändringar i styrelseskick  Politiska system - USA

 

Jämförelser mellan olika styrelseskick (glöm ej Sverige  å EU) Kolla i din Pärm/dokument från åk 7  (Demokrati/Diktatur, Sveriges styrelseskick & EU)

 

2.   Internationell politik och konflikter          vecka 12/13

Ur kursplanen:

• Aktuella samhällsfrågor, hotbilder och konflikter i Sverige och världen. FN:s syfte och huvudsakliga uppdrag, andra former av internationell konflikthantering och folkrätten i väpnade konflikter.
• Olika organisationers arbete för att främja mänskliga rättigheter.
• Europeiskt och nordiskt samarbete, dess bakgrund och innehåll.
• Hur mänskliga rättigheter kränks i olika delar av världen.

 

Bok:  Väpnade konflikter s. 235 – 242. Förklara begreppen: inbördeskrig, väpnad konflikt.  Ge något exempel på väpnad konflikt. Ange några orsaker till väpnade konflikter  Beskriv några vanliga konsekvenser av väpnade konflikter.  Redogör någon/några hotbilder finns idag

 

Bok: Havererade stater s. 245  Vilken ny typ av krig har ersatt de ”gamla” mellan länder? Ge exempel.  Vilka konsekvenser leder detta till?  På vilket sätt är Afghanistan ett land i upplösning?

Bok:  FN   s. 247 -255  Vad är FN:s uppdrag? Vad gör säkerhetsrådet? Vilka länder är med? Hur hänger säkerhetsrådets VETO ihop med FN:s möjligheter att stoppa konflikter i världen?

 

Bok:  Folkrätten i väpnade konflikter s.251  Vad är folkrätt? Vilka 2 delar  ingår i folkrätten?  Vilka brott regleras i krigets lagar? Vilken domstol dömer i tex brott mot mänskligheten? Vad kallas de lagar som bestämmer hur man tex får ”kriga” eller hur man ska behandla civila?

 

Bok: Internationell konflikthantering s.253   Beskriv hur internationell konflikthantering går till steg för steg. (diplomati, medling, sanktioner och intervention). Ge exempel på interventioner i modern tid. Nämn något om organisationer som arbetar med konflikthantering.

Begrepp:  inbördeskrig, konflikt, väpnad konflikt, krig, inomstatliga konflikter, mellanstatliga konflikter, fattigdom, flyktingar, asyl, hotbilder, havererade stater, talibaner, warlords, FN:s uppdrag, säkerhetsrådet, resolutioner, VETO, aktioner, folkrätt, krigets lagar, Internationella domstolen i Haag, Genevekonventionen, konflikthantering, diplomati, medling, intervention, EU, NATO, OSSE

Att göra:  Läs artikeln om kriget i Syrien på s.252 och gör fråga 3SLI-film:  FN-för fred i världen, Studi-film: en introduktion till förenta nationerna

 

3.   Egen aktuell konflikt                vecka 15

     

Med hjälp av nedanstående mall ska ni fördjupa er i en aktuell konflikt. Det är inte ett inlämningsarbete utan anteckna till respektive rubrik för förhör senare. Anteckningarna ska var dina egna och ingen copypaste el dyl.

Beskrivning

·       Vad händer /har hänt i området dvs konfliktens bakgrund. Hur är läget nu?

·       Vilka viktiga händelser i konflikten vill du lyfta fram?

·       Vilka aktörer är inblandade. Vad vill dom?

 

Orsaker

·       Vilka orsaker ligger bakom konflikten? ( se även stencil 236 -239)

 

Konsekvenser

·       Vilka konsekvenser/problem har konflikten lett till?

(Inblandade parter, folket, landet, omvärlden, positiva/negativa, kort/lång sikt)

Lösningar

·       Vilka försök har gjorts av FN eller andra aktörer för att lösa konflikten?

·       Vilka möjliga lösningar finns? Vilka hinder finns?

 

Reflektion

·       Vilken typ av konflikt handlar det om? (bok s 236-239)

·       Vilka källor har du använt?

·       Är dina källor trovärdiga? Resonera med hjälp av källkritiska begrepp som tendens, beroende, rimlighet

 

Källor

Globalis.se, landguiden.se, NE,

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

kä

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Läroplanskopplingar

Syfte

• reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar,
• söka information om samhället från medier, Internet och andra källor och värdera deras relevans och trovärdighet, och

Centralt innehåll

• Sveriges politiska system med Europeiska unionen, riksdag, regering, landsting och kommuner. Var olika beslut fattas och hur de påverkar individer, grupper och samhället i stort. Sveriges grundlagar.
• Några olika stats- och styrelseskick i världen.
• Aktuella samhällsfrågor, hotbilder och konflikter i Sverige och världen. FN:s syfte och huvudsakliga uppdrag, andra former av internationell konflikthantering och folkrätten i väpnade konflikter.
• Europeiskt och nordiskt samarbete, dess bakgrund och innehåll.