Gräshoppan Projektsammanfattning/Avslut HT2020-VT 2021

Engelbrekt-Gärdets systematiska kvalitetsarbete består av projektstart, veckoreflektioner tillsammans med barnen och i arbetslaget, 2 projektuppföljningar samt en projektsammanfattning/avslut. Det här är Projektsammanfattning där en utvärdering av projektet görs i slutet av terminen/läsåret. I sammanfattningen gör pedagogerna en analys av sin undervisning och barnens förändrade kunnande/lärande/utveckling. Som grund för sammanfattningen använder ni er av tidigare underlag: Projektbeskrivning, Projektavstämning, reflektion och analys.

Skriv era slutsatser och analys av projektet.

Ta stöd av följande punkter när ni formulerar er projektsammanfattning:   

• Hur uppfyllde vi projektets syfte/fråga?
  • (Vi vill att barnen ska förstå och använda vissa begrepp, se samband och upptäcka nya sätt att förstå sin omvärld)
  • Det är individuellt, vissa av barnen har velat delta mer än andra. Och genom det har man sett olika resultat.
• Hur har barnen fått stöttning och utmanats i sina lärande processer?
  • Våra projekttillfällen har sett väldigt olika ut, barnen behöver olika tillvägagångssätt. Men det har inte varit något problem då barnen har ett grundläggande intresse, då projektämnet funkar bra för just denna grupp.
• Hur har barnen haft inflytande i projektet?
  • De har mycket nyfikenhet och vill lära. Barnen har uppmärksammat på sina egna villkor den informationen de tycker är intressant och roligt att upprepa. Det har varit valfritt för dem vilket sätt de vill lära utav de sätt vi har tillhandahålla.
• Vilka av barnens frågor har varit viktiga för projektet process?
  • Vad kan vi hitta i jorden och på marken? Varför och vad händer..(mögel, fyndlådan, maskar, kretslopp)?
• Hur reflekterade vi med barnen?
  • Med bilder i pärmar och bilder i stort format. Mycket fokus på visuella tillvägagångssätt. Vi har tagit hjälp av skapande i form av maskar i pärlor, lera, papper, vi har sjungit och målat i alla delar av projektet osv. Vi hade individuella intervjuer med barnen. Vi har tagit många tillfällen att kunna nämna projektet och att projektet alltid var med, vare sig det var vi pedagoger eller barnen som startade reflektionen.
• Vilket lärande och förändrat kunnande har skett i gruppen?
  • Mask:
    • Barnen har gått från att bli lärda till att lära ut. De har fått tid att lära, upprepa. Vår tidiga fråga var, vad kommer vi hitta i marken? Svaren var väldigt olika. Deras tankar var väldigt annorlunda från våra egna tankar. Genom projektet har barnen samlat mod och avdramatiserat masken från vad de först tyckte var läskigt. De har gått från att känna rädsla till att titta på, eller hålla i masken genom böcker (Fantastiska småkryp Maskar av Susie Williams, Hannah Tolson), sånger och fri tillgång till maskarna i "maskhuset".
  • Mögel:
    • Med mögel har vi börjat från 0, det var svårt att säga namnet, koppla till vad det är mm. De har kunna kolla på möglets utveckling. Vi har pratat och sett möglets utveckling "live". Kunna se möglets färg, form, lukt och vad det hade kunnat smaka. Barnen har lärt sig de grundläggande kunskaperna, även där förekommer det skillnad mellan barnen, med hjälp av intervjuerna kommer vi kunna sätta upp en sammanställning av projektet och barnens kunskaper.
  • Förmultningslådan/ fyndlådan:
    • Barnen hade ingen större kunskap om vad sakerna vi la i fyndlådan skulle bli när de legat i fyndlådan under en längre tid, Vad kommer egentligen hända med plastbiten och russinasken? De hade möjlighet att observera det under flera månaders tid, hur lång tid det faktiskt tog för fynden att förändras. Resultatet av detta blev en experimentell upplevelse för barnen.
  • Kretslopp:
    • Även här började det från 0 då de inte kunde uttala ordet eller ens visste vad det var, nu är kretsloppet inte längre ett svårt ord eller ett främmande koncept. Tack vare masken Sigge och återkopplingen till alla sammanhängande delar av projektet så att barnen kunde känna igen sig under hela processen.
• Hur har barnen varit aktiva i sitt lärande?
  • Det beror mycket på deras intresse, de flesta drogs till att lära sig om maskar, men andra såg hellre att prata om mögel. Det har varit valfritt för dem vilket sätt de vill lära utav de sätt vi har tillhandahålla, möjligheterna har varit lättillgängliga, men i grunden är det intresset som styrt.
• Hur har barnen fått syn på sin egen/varandras lärande och förändrat kunnande?
  • Det är dokumentationen vi har på väggar, i pärmar, reflektion med hjälp av projektor, samtal. Hela tiden återkommande repetition, sakta satt in någonting nytt. Hela tiden uppmuntrat projektet, även när det inte varit tid för själva projektet. Skapande aktiviteter kring projektet. 
• Hur har vår organisation (dag- och veckoorganisation, roller och ansvar) fungerat?
  • Projektet har kunnat styra på olika nivå, i olika takt beroende på vilka kollegor som har varit närvarande. Med tanke på att vi har haft flera grenar inom projektet så har vi hela tiden haft möjlighet att ha det levande och det ursprungliga temat har inte glömts bort.
•  Hur har den pedagogiska miljön fungerat?
  • Vi har hela tiden det material som behövs tillgängligt. Vi försöker hela tiden vara så aktiva pedagoger som möjligt så att vi vet vad barnen behöver på individuell nivå i allt från vilken pedagog de vill vara med just då till den som vet mest om projektet. Vi har lärt oss den information vi behöver för att kunna lära ut på ett bra plan.
•  Hur har vårdnadshavarna involverats?
  • Powerpointen från föräldramötet, nyhetsbrev. Den dagliga informationen är ett område vi skulle behöva arbeta mer på i framtiden. Vi har uppmuntrat vårdnadshavarna att fråga barnen om vad som skett i veckan och att de ka ta nyhetsbreven till hjälp med information och bilder.
• Vad blev bra/mindre bra – och varför?
  • Bra:
    • Barnen har varit med om mycket, många lärande stunder. Vi vuxna har lärt oss själva mycket inom projektet och hur man ska framför informationen till barn i olika åldrar. Det var lättare att hålla sig till projektet och erbjuda projektet varje dag, även vid vuxenfrånvaro, då vi har flera mindre grenar i projektet. 
  • Mindre bra:
    • Våra utmaningar ligger i barngruppen och sammansättningen då vi har små grupper då vi vet på individnivå vad barnen behöver. Det skulle kunna ses som en krånglig sak med grenarna då barnen behöver fokusera på mer än en sak, men det funkade bra.
• Var det något som förvånade oss?
  • Det som förvånade oss var kunskapen barnen faktiskt fick med sig från projektet och viljan att lära.
• Vad är vi mest stolta över i projektet?
  • Barnens möjlighet på förskolan och hur bra det funkat i samband med projektet. De kan så mycket mer än vad man ser från början. Vårat samarbete som arbetslag har fungerat väldigt bra.
• Vår viktigaste lärdom inför framtida projekt?
  • Informera föräldrarna mer dagligen om vad just deras barn har varit med om i projektet. 
• Vilka erfarenheter har vi gjort under året, som kanske kan bli till beprövade erfarenheter?
  • Arbete i små grupper, repetition, återkommande aktiviteter i projektet, inte ha för bråttom, välja från barnens intresse
• Tankar om kommande pedagogiska år?
  • Barnen som kommer komma upp till Gräshoppan har jobbat kring vatten i projektet, en del av barnen på Gräshoppan kommer stanna på avdelningen. Kan man förena maskar, mögel, kretslopp, hållbarutveckling och vatten i ett projekt till HT 21?