Nattskräck - av Magnus Nordin

Under ett par-tre veckors tid kommer vi att ha kalla kårar krypandes längs ryggraden. Vi ska nämligen läsa och arbeta med en kortroman, eller skräcknovell, som heter Nattskräck skriven av ungdomsförfattaren Magnus Nordin. Vi ska analysera spänningen och hur boken är skriven, träna på läsförståelse, samt fundera över hur den slutar och befästa våra kunskaper om novellens form. Därtill ska vi med bokens hjälp också repetera de nio ordklasserna, för ni minns väl dem? Det var något med SV PAPRIKA, eller hur?! I slutet av detta tema kommer vi också, förhoppningsvis om inte corona ställer till det, få ett besök av själva författaren Magnus Nordin. Vi kommer förbereda oss inför besöket.

Innehåll i temat v. 18-20

- läsa och arbeta med skräcknovellen Nattskräck

- repetera de nio ordklasserna

- författarbesök av Magnus Nordin v. 20

Underlag för bedömning

- ditt arbete i klassrummet

- din läsförståelse
- din kunskap om och förståelse för svenska språkets uppbyggnad

Planering

Detta är en grovplanering, den kan komma att ändras.

Planering Tema: Nattskräck (v. 18-20)
v. 18	Läsa och arbeta med skräckromanen Nattskräck
v. 19 Lediga tors-fre	Förbereda inför författarbesök  Repetera de nio ordklasserna
v. 20	Repetera de nio ordklasserna Författarbesök Magnus Nordin tors 20/5 (Påbörja nästa tema: Retorik)

Kunskapskrav för temat
Kunskapskrav Läsa: lässtrategier, läsförståelse, tolka och resonera kring text

E Eleven kan läsa skönlitteratur och sakprosatexter med flyt genom att, på ett i huvudsak fungerande sätt, välja och använda lässtrategier utifrån olika texters särdrag. Genom att göra enkla sammanfattningar av olika texters innehåll med viss koppling till tidsaspekter, orsakssamband och andra texter visar eleven grundläggande läsförståelse. Dessutom kan eleven utifrån egna erfarenheter, olika livsfrågor och omvärldsfrågor tolka och föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om tydligt framträdande budskap i olika verk. Eleven kan också föra enkla resonemang om verket med kopplingar till dess upphovsman. Eleven drar då till viss del underbyggda slutsatser om hur verket har påverkats av det historiska och kulturella sammanhang som det har tillkommit i.

C Eleven kan läsa skönlitteratur och sakprosatexter med gott flyt genom att, på ett ändamålsenligt sätt, välja och använda lässtrategier utifrån olika texters särdrag. Genom att göra utvecklade sammanfattningar av olika texters innehåll med relativt god koppling till tidsaspekter, orsakssamband och andra texter visar eleven god läsförståelse. Dessutom kan eleven utifrån egna erfarenheter, olika livsfrågor och omvärldsfrågor tolka och föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om budskap som är tydligt framträdande och budskap som kan läsas mellan raderna i olika verk. Eleven kan också föra utvecklade resonemang om verket med kopplingar till dess upphovsman. Eleven drar då relativt väl underbyggda slutsatser om hur verket har påverkats av det historiska och kulturella sammanhang som det har tillkommit i.

A Eleven kan läsa skönlitteratur och sakprosatexter med mycket gott flyt genom att, på ett ändamålsenligt och effektivt sätt, välja och använda lässtrategier utifrån olika texters särdrag. Genom att göra välutvecklade sammanfattningar av olika texters innehåll med god koppling till tidsaspekter, orsakssamband och andra texter visar eleven mycket god läsförståelse. Dessutom kan eleven utifrån egna erfarenheter, olika livsfrågor och omvärldsfrågor tolka och föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om budskap som är tydligt framträdande och budskap som kan läsas mellan raderna eller är dolda i olika verk. Eleven kan också föra välutvecklade och nyanserade resonemang om verket med kopplingar till dess upphovsman. Eleven drar då väl underbyggda underbyggda slutsatser om hur verket har påverkats av det historiska och kulturella sammanhang som det har tillkommit i.

/Johanna