Projektsammanfattning Trossen 2 2020-2021

Det här är den tredje uppföljningen av projektarbetet där vi formulerar en Projektsammanfattning. Projektsammanfattning är en uppföljning av det projektarbete som pågått under året som blir till en pedagogisk berättelse. I Projektsammanfattningen gör pedagogerna en analys av sin undervisning och barnens förändrade kunnande/lärande/utveckling. Sammanfattningen utgör också underlag för gruppens självvärdering genom WKI (Stockholms stads Webbaserade kvalitetsindikator)

Gemensamt tema HÅLLBAR FRAMTID - Barns möten med naturen

Projektet "Barns möte med naturen" startade med att barnen tog med sig bilder utifrån sina egna möten med naturen.
Utifrån barnens bilder, uppvisade intressen och nyfikenhet kunde vi dra slutsatserna att det främst var områdena djur, vatten och olika typer av växtlighet i naturen som vårt projektfokus skulle riktas mot. Barnen formulerade frågor kring de första djur/insekter vi började arbeta med och dessa kunde sedan appliceras på andra djur. 

 

  Didaktiska frågor att utgå ifrån:

VAD: (Innehåll)

• Vad – ska barnen få möjlighet att utveckla och lära om?
• Vad är det ni och barnen är nyfikna på? 
• Vad säger styrdokumenten?
• Vad är det ni i arbetslaget behöver skaffa kunskap om? 

Barnen ska få möjlighet att utveckla och lära om olika slags djurarter och deras livsförutsättningar, olika typer av växter/naturtyper samt om vatten. Barnens nyfikenhet handlar om djurens utseende både utanpå och inuti, hur de rör sig, vad de äter och hur de lever och i vilken typ av naturomgivning de lever.
Barnen ska få uppleva naturen genom fysisk aktivitet/gemensamma upplevelser och få kännedom om att naturen kan vara en källa till rekreation och återhämtning. 

I arbetslaget har vi förkovrat oss tillsammans med barnen men naturligtvis har det gällt att ligga steget före och ha grundläggande faktakunskaper för att kunna tillhandahålla/planera lämpligt innehåll och arbetssätt.

 

Lpfö 18: 
Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att 
- utveckla förståelse för naturvetenskap, kunskaper om växter och djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen
- förmåga att använda och förstå begrepp, se samband och upptäcka nya sätt att förstå sin omvärld
- förståelse för samband i naturen och för naturens olika kretslopp samt för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra
- förståelse för hur människors olika val i vardagen kan bidra till en hållbar utveckling
- motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för hur viktigt det är att ta hand om sin hälsa och sitt välbefinnande

 

VARFÖR (Syfte)

• Varför – Vad är syftet?
• Hur kommer det sig att vi valt detta fokus? 
  
• Vilka förväntningar har vi?

Syftet är att barnen ska få arbeta vidare med det de visar intresse och nyfikenhet för. De ska ha möjlighet att få svar på sina frågeställningar och funderingar och att bearbeta dessa tillsammans med sina kamrater. Detta fokus har vi valt utifrån barnens intressen under projektuppstarten. Ytterligare syften är att medvetandegöra för barnen att de och vi alla tillsammans är en del av naturen och att det vi gör i förhållande till den har betydelse. För en hållbar framtid och god hälsa är det avgörande att kunna inhämta inspiration och kraft någonstans ifrån. Naturupplevelser är något många människor eftersträvar för att uppnå detta precis som rörelse för att upprätthålla en sund kropp.
Förväntningar vi har är att det kommer att vara lärorikt, roligt och utvecklande både för barnen och pedagogerna.

 

HUR (Tillvägagångssätt)

Planerad undervisning (kan ske både inomhus och utomhus) där teori, praktik, lek, estetiska uttrycksformer och diskussioner/reflektioner varvas. Spontan undervisning så snart tillfällen ges. Arbete både i storgrupp och i mindre grupper. Tillgång till varierad litteratur i både fakta-, skönlitterär  och poesiform.
Tillgång till visst naturmaterial som en del i barnens lek och utforskande. Vi använder oss av "Sagoyoga" och fysisk rörelse i utomhusmiljö.
Dokumentation sker fortlöpande av både barn och pedagoger.
Regelbundna reflektioner tillsammans med barnen och pedagoger emellan en gång/vecka.
Vårdnadshavarna kan följa projektarbetet via gruppens lärloggar i Skolplattformen och har möjlighet att delge sina tankar i det dagliga mötet med pedagogerna. 

 

VEM?

• Vem/vilka – Vilka barn/pedagoger ska delta?
  Alla barn och pedagoger.

• Vem/vilka dokumenterar?
  Barnen och pedagogerna.

• Vem/vilka ansvarar för material och lärmiljöernas utformning. Välkomnandet!
  Pedagogerna, varierande utifrån barnens intressen och var vi är i projektet.
   
  Projektfrågorna utgår från barnens intressen och nyfikenhet utifrån projektbilder och uppstartsarbete.
  Barnen har varierande förkunskaper vilket ger dem möjlighet att berika varandra utifrån tidigare erfarenheter.
  Vi tror att barnen kommer att utöka sitt ordförråd, ha god kännedom om olika djur och deras livsbetingelser, kunna se samband i naturen och värna om naturen samt ha kunskaper om sambandet kropp/rörelse/hälsa. Vi låter barnen utforska med estetiska uttryckssätt (dans, musik, bild, form, rörelse, författande, användande av olika sinnen).
  Vi kommer att använda oss av vår processvägg för projektbilderna och anslutande väggar för de olika inriktningar projektet får.
  I rummet frontas även de böcker som är kopplade till projektinnehållet och olika typer av undersökningsmaterial finns tillgängligt. 
  Ledord inom projektet är fråga, titta, läsa, känna, prova, berätta, besöka.
  Familjerna kan följa projektarbetet via lärloggar, daglig whiteboardtext där vi beskriver dagens arbete, föräldramöte, utvecklingssamtal och någon form av avslutande utställning i vår. 

 

Så här använder vi lärloggar: 

• Dokumentation och uppföljning är ett kontinuerligt arbete som pågår varje dag, vecka och månad i förskolan.
• Lärloggar kopplas till en pedagogisk planering. Pedagogerna lägger in ett urval av samlad dokumentation i lärlogg för grupp. 
  En lärlogg visar på en pedagogisk aktivitet (planerad eller spontan undervisning), med ett syfte där barnens lärande blir synligt. 
• När en lärlogg för grupp publiceras  blir den synlig/tillgänglig i Skolplattformen för vårdnadshavare.
• Lärloggar och pedagogiska planeringar utgör underlag för vidare undervisning och utvecklingssamtal.
• Utifrån gruppens gemensamma lärloggar eller/samt gruppens projektarbete skapar pedagogerna även individuella lärloggar (en per termin) som endast är synliga för det enskilda barnets vårdnadshavare. I de Individuella lärloggarna är fokus riktat på det enskilda barnets förändrade kunnande, lärande och utveckling.
•  

Analys

Projektets syften har i hög grad uppfyllts: barnen har fått möjlighet att utveckla och lära om olika slags djurarter och deras livsförutsättningar, olika typer av växter/naturtyper samt om vatten i dess olika former. Barnens nyfikenhet kring djurens utseende både utanpå och inuti, hur de rör sig, vad de äter, hur de lever och i vilken typ av naturomgivning de lever upplever vi har bemötts och fått bearbetas samt även gett upphov till nya frågeställningar. 
Barnen har fått uppleva naturen genom fysisk aktivitet/gemensamma upplevelser i vårt närområde (kullen, Kattgläntan, Årstaviken; Vitabergsparken, Hammarbybacken). De har övat trädklättring, springa stafett på gräs och asfalt, gjort hinderbanor, lekt regellekar och "Följa John". Barnen har fått uppleva att naturen kan vara en källa till rekreation och återhämtning genom exempelvis "Sagoyoga" på kullen då vi använt både syn, hörsel och känsel samt avslappning.

Vi valde projektets innehåll utifrån barnens bilder och intressen.

Förväntningar vi hade från början var att det skulle vara lärorikt, roligt och utvecklande för både barn och pedagoger.

Under året har barnen fått arbeta kring olika slags djur såsom fjärilar, myror, ekorrar, igelkottar, sniglar/snäckor, grodor, änder, spindlar, älgar, nyckelpigor, gräshoppor. Vi har arbetat med de olika djurens utseende och levnadsförhållanden. Vi har även arbetat med vatten i olika former och med blommans delar, pollinering, blåbär/blåbärsris. Barnen har fått göra en del olika experiment och fått utforska med hjälp av vårt "webb-ägg" (mikroskopägg). Förutom rena faktakunskaper tror vi att barnen fått med sig hur man kan ta reda på nya saker, att man kan lära mycket av varandra och att man lär sig nya saker under hela livet. 

Barnen har haft stort inflytande i och med att vi utgått från deras projektbilder, deras egna frågeställningar och förslag.
Den faktalitteratur och den skönlitteratur vi läst under projektets gång har också haft stor betydelse för deras intressen och inspiration. 

Reflektioner med barnen har genomförts kontinuerligt efter olika moment och de har ofta fått berätta och delge sina tankar inför varandra. Genom barnens återberättande och kopplingar till det vi tidigare gjort samt observation av barnens lek och samtal har vi kunnat se ett lärande och förändrat kunnande. Hos enskilda barn har vi kunnat se djupdykningar och bearbetningar av olika moment i undervisningen. Detta har exempelvis visat sig genom deras lekinnehåll och val av teckningsmotiv.
Genom både kvantitet och kvalitet i samtal har barnen kunnat se och ta del av varandras förändrade lärande och kunnande.

Utifrån de olika delmomenten i projektet har vi planerat och genomfört undervisningen i enlighet med Lpfö 18.

Organisatoriskt har arbetet med projektet i huvudsak förlagts till tisdagar, onsdagar och torsdagar på grund av olika fasta möten och planeringstider som är schemalagda de andra veckodagarna. Pedagogerna har tillsammans planerat, delat upp och utfört samt dokumenterat arbetet. Förskolläraren har skrivit lärloggarna i Skolplattformen.

Den pedagogiska lärmiljön har haft en betydande roll. Foton och sådant barnen ritat/målat tillhörande projektet har satts upp på väggarna och utgjort grund för många samtal och tankar. Fakta- och skönlitterära böcker med koppling till projektet har lånats från biblioteket. Många böcker har vi läst gemensamt men de har även funnits tillhanda att titta i vid intresse och det har barnen ofta gjort, gärna i par eller flera tillsammans. 

Andra material och verktyg som varit stöttande är webb-ägget (mikroskop format som ett ägg som kan kopplas till en lärplatta), förstoringsglas, lärplattan för fotografering och filmande, filmer från UR (Utbildningsradion), bilder från internet och så naturligtvis tillgång till råmaterial som vatten, snö och is samt olika djurarter.

Familjerna/vårdnadshavarna har involverats genom barnens individuella projektbilder, nyhetsinlägg och lärloggar i Skolplattformen samt en kort oftast daglig uppdatering kring dagens innehåll på en whiteboard i fönstret mot gården.

Vi är som helhet nöjda med projektets innehåll utifrån förutsättningarna detta läsår. På grund av Covid-19 har vi inte kunnat åka kommunalt och besöka olika platser eller muséer men vi upplever ändå att projektet varit innehållsrikt för barnen. Mest stolta över är vi över att gruppen så totalt anammat ett utforskande kollektivt arbetssätt där allas aktiva deltagande är viktigt och berikande. Vi är även nöjda med att uppfödningen och studiet av fjärilar. Det blev en bra inledning på projektet. 

 

Den viktigaste lärdomen inför framtida projekt är att varje ämne och moment behöver få ta tid och att det går bra att påbörja ett nytt och ha flera på gång parallellt. Då kan man knyta ihop det när det passar och/eller återkomma till ämnet igen. Det är viktigt att utgå från barnens intressen, att kunna vara spontan och följa deras frågeställningar.

Arbetsgången har fungerat bra: barnen har fått presentera sina projektbilder, diskussion kring förkunskaper och frågeställningar, titta/undersöka/läsa litteratur/skapande/musik, reflektion utifrån nya kunskaper, ta hjälp av t ex lärplatta och webb-ägg.

Våra tankar kring kommande pedagogiska år: då vi ska ha en för oss pedagoger helt ny och yngre barngrupp så blir det spännande att se vad de är nyfikna på och har för intressen.