Ugglans Projektsammanfattning/Avslut VT -21

Engelbrekt-Gärdets systematiska kvalitetsarbete består av projektstart, veckoreflektioner tillsammans med barnen och i arbetslaget, 2 projektuppföljningar samt en projektsammanfattning/avslut. Det här är Projektsammanfattning där en utvärdering av projektet görs i slutet av terminen/läsåret. I denna gör pedagogerna en analys av sin undervisning och barnens förändrade kunnande/lärande/utveckling. Som grund för sammanfattningen/avslut använder ni er av tidigare underlag: aktivitetsplan/undervisningsplan, lärloggar, projektuppföljning

Ugglans projektsammanfattning/avslut VT -21

I augusti startade vi upp förskoleenhetens gemensamma temaarbete ”Naturvetenskapliga fenomen i staden”.   Vi valde att undersöka LJUD då vi observerat att barnen uppmärksammade, utforskade och intresserade sig för ljud på olika sätt. Vi började med att utforska ljud i barnens omgivning. Ett av syftena med projektarbetet var att ge barnen fler erfarenheter av olika ljud och hur ljudet inverkar/påverkar människor och miljö.

 

I våra undervisningsgrupper ställde vi tre inledande frågor och här är några av barnens svar:

 

Vad har vi öronen till?

 

"Att lyssna, göra som mamma säger, och örhängen."

 

Vad är ljud?

 

"Att ha två öron, nu hör jag något som bara forsar, musik, Let´s dance och klickljud med tungan."

 

Vilket ljud gör dig glad?

 

"Elden som sprakar, vågorna, musik, när min lillasyster skrattar och prata bajs."

 

Arbetet fortsatte sedan med att vi undersökte ljud med olika material inomhus och vi samlade på inomhus- och utomhusljud. Ljuden spelades in och vi skapade QR-koder som vi satte upp på vår dokumnetationsvägg och barnen kunde lyssna på dem när de ville. Projektet fortsatte sedan med att vi i våra undervisningsgrupper tittade vi på en film om ljudvågor. Vi lärde oss att ljudvågor skapas när något rör sig snabbt fram och tillbaka. Det kallas att det vibrerar och ljudvågor bildas i luften. Ljudvågorna puttar på luften runt omkring. Vi kan inte se dem - bara höra. Barnen fick lägga fingrarna på sina struphuvuden medan de gjorde ljud och de kände vibrationerna. Vi gjorde ett flertal experiment kopplat till ljudvågor.

 

Ljudnivån på avdelningen är ofta väldigt hög och vi ville göra barnen medvetna om hur vi pratar till varandra. Vilket röstläge använder vi? För att det skulle bli begripligt för barnen använde vi oss av olika djur när vi beskrev vad vi menade.

 

Musen - den lilla låga rösten.

 

Katten - den sköna mjuka vanliga rösten.

 

Lejonet - den höga starka rösten.

 

Arbetet med ljudvågor fortsatte några veckor. Vi har pratade om låga/mörka toner, mellan/mjuka toner och höga/ljusa/gälla toner. Återigen använde vi oss av "lejonet, katten och musen" när vi berättade för barnen och vi gestaltade också de olika djuren på pianot i rörelserummet.

 

I våra smågrupper fick barnen rita ljudvågor på ett papper och skapa en ljudvåg av piprensare. "Jag gjorde den tysta." "Jag gjorde en stor ljudvåg, som lejonets." Att skapa en ljudvåg med hjälp av en piprensare var för många barn ganska knepigt. Det krävs ganska utvecklade finmotoriska färdigheter för det men kul att försöka var det i alla fall.

 

Projektarbetet på vårterminen inleddes med att vi repeterade det vi lärt oss tidigare. Därefter ställde vi återigen frågan: Vad är ljud? Ett barn sa: "Ljud kan man inte höra, bara se."  Det tog vi fasta på och barnen fick göra experiment där vi både kunde höra, se och känna ljud.

 

Musik är något som intresserat den här barngruppen och vi valde att introducera olika musikgenrers. De fick sedan fick röra sig till musiken i vårt rörelserum och sedan fick de måla till musiken med olika tekniker. Ett av syftena med att måla och känna musik var att barnen skulle få uppleva, erfara och utvecklas med hjälp av olika uttrycksformer.

 

I våra undervisningsgrupper tittade vi på hur våra öron ser ut. Är alla öron likadana, hur känns de och är det någon som kan vifta på dem? Barnen fick sedan fundera på hur det ser ut innanför örat och de fick i uppdrag att på ett tomt ansikte rita hur de tror att det ser ut.

 

Var tar ljudet vägen och hur ser det ut där ljudet kommer in?

 

"Ljudvågorna kommer in och blir det för mycket ljud blir man trött." "Ljudet går in i en slang till ett stort klot och sen vidare till ett mindre klot". "Det händer saker i huvudet."

 

När barnen ritat och gjort sin uppgift tittade vi på SVTs funkarprogram om ljud och där fick vi se en stor modell av hur ett öra ser ut även innanför kroppen. Spännande!

 

I våra undervisningsgrupper tittade vi på hur våra öron ser ut. Barnen fick titta på varandras öron och de kände också på dem. "Om man inte har något hål hör man inget." "Öronsnibben är det mjukaste på örat."

 

Barnen fick sedan i uppgift att skapa ett öra av lera. Det var roligt att höra hur de satt och diskuterade med varandra hur de valde att göra sitt öra. "Hur gjorde du hålet?" "Min morfar hör inte på det här örat."

 

Syftet med den här uppgiften var dels att lära sig om örats delar men också att få erfarenhet av att arbeta med olika material.

 

Projektarbetet fortsatte med  att vi fördjupade oss i örats delar och var i örat de sitter. Vi har gjort en stor modell av ett öra och dess delar. Barnen har sedan fått placera de olika delarna på rätt ställe i örat. För att göra det lite roligare och enklare att minnas har vi gjort bilder av bland annat en trumma, en hammare, en snäcka och en stigbygel.

 

Vad finns det för ljud i staden?

 

Vid tre olika tillfällen promenerade vi till tre olika platser: Nybrokajen, skogen och Observatorielunden. På de olika platserna fick barnen sätta sig, sluta sina ögon och lyssna till vad de hörde för ljud. När barnen hade ritat det de hörde fick de berätta för varandra vad just de hörde. Det är härligt att vistas tillsammans i miljöer som stödjer upptäckarlust och som också vidgar barnens värld.

 

Projektarbetet avslutades med att alla barn skapade en egen maracas. De fick börja med att måla den i valfri färg. Därefter fick de fylla den med ris, makaroner eller gem eller varför inte allt? "Jag tänker fylla min med ris." Jag tar både ris och makaroner. Det tror jag blir coolt". "Får man lägga i paljetter?" Barnen var väldigt engagerade och noterade att olika ljud skapades beroende av vad de la i sin maracas men också beroende av hur mycket de fyllde den. I undervisningsgrupperna sjöng och spelade barnen på sina maracas för varandra och det blev ett härligt avslut på projektarbetet med LJUD.

 

Vi kan se att barnen har lärt sig att ljud är en rörelse. De har lyssnat, sett och känt. Barnens tidigare uppfattning om ljud har förändrats under projektets gång. Från att koppla ljud till en kroppsdel har de lärt sig att det är ett naturvetenskapligt fenomen.

 

Det har varit framgångsrikt att arbeta i små undervisningsgrupper där vi upplevt och utforskat tillsammans och barnen har ställts inför utmanande frågor. Barnen har varit delaktiga i skapandet och utforskandet och det de tog till sig under höstterminen vidareutvecklade vi under vårterminen. Det var framgångsrikt att repetera det vi gjort och att den välplanerade undervisningstiden inte blev för lång.

 

Vi fångade upp barnens intresse för musik på olika sätt och det gjorde att de var nyfikna, engagerade och delaktiga. Just nyfikenheten och utforskandet har varit drivkraften i projektarbetet. Barnen pratar spontant om ljud i olika situationer, som till exempel då de upplever att det blir för högt ljud på avdelningen eller om vi hör något speciellt ljud när vi är ute. De använder sig av nya ord och ljudvågor är ett ord som fastnat hos alla barn. De ser ljudvågor lite överallt. Som till exempel då ett barn tyckte att hens smörgås fick ljudvågsformer efter tuggorna.

 

 

Dokumentationsväggen har varit ett bra sätt att få syn på sitt eget eller varandras lärande. Barnen har på så vis kunnat gå tillbaka och titta, visa, berätta för varandra om sitt eget skapande vilket stärker deras tillit till sitt eget lärande. Vi har också utmanat dem i undervisningsgrupperna genom att de fått berätta för varandra vad de lärt sig. De mål vi hade med projektarbetet har vi uppfyllt. Barnen har fått kommunicera, lärt sig många nya ord, fått ställa frågor, argumentera och de har fått erfarenhet av att uttrycka sig i olika uttrycksformer som bild, form, rörelse, musik och dans.