Ta stöd av följande punkter när ni sammanfattar och beskriver era slutsatser och analys av projektet/undervisningen  

 Vilket lärande och förändrat kunnande har skett i gruppen? Vilka förmågor och kunskaper har barnen erövrat utifrån valda mål? 

Vi började projektet med frågan: vad är naturen? Tidigt i projektstarten, efter våra utflykter till skogen fångades barn av intresset av trädkojan. Frågeställningar om vilka som bodde i kojorna och hur människorna levde i skogen kom tidigt för barnen. Vi såg redan från början att barnen jämförde nutid mot dåtid. Tex idag får vi vatten från vattenkranen, men på den tiden fick man hämta vatten från naturen. Idag lagar vi mat på spisen, då fick man laga mat över elden. Vårt syfte med projektet  är att vi vill at barnen ska få en förståelse för årstiderna betydelse för naturen, oss människor och djur. Barnen ska få en förståelse för naturens inverkan på människan och människans inverkan på detsamma. Hur skiljer sig naturens betydelse idag mot förhistorisk tid.

Vi har valt att lägga undervisningen utifrån barnens frågeställningar på Historiska museet och i skog och natur. Barnen har undersökt hur människorna levde under stenåldern- forntiden för att få svar på kojan och i hur allt började. I projektet har vi arbetat med hur människorna på stenåldern fick använda sig av naturens resurser för att leva. Barnen vet idag att det var ett hårt liv för människorna förr, och hur man gjorde för att få mat, kläder och boende. Vår guide Ebba på Historiska gav barnen svar på deras frågeställningar och vi såg att nya frågor hela tiden väcktes ju mer kunskap barnen fick. 

I projektet har barnen följt årstidernas betydelse för människor och natur, och varför vi har 4 årstider. Barnen vet idag hur människorna kunde följa tid och årstid redan på stenåldern. Vi har även undersökt hur jorden snurrar runt solen, och tittat på vad som sker i våra 4 årstider.

Frågor har också handlat om hur länge skeletten har funnits, och vad som gör att det bara blir skelett kvar? Frågan ställdes till vår guide, och i det svaret möttes barnen av ordet förmultning. Nya frågor väcktes av barnen och vi såg att vi behövde fördjupa oss i ämnet. För att på ett konkret sätt visa på förmultning gjorde vi vår egen förmultningsprocess. Vi arbetade med vad som sker i en förmultningsprocess och hand i hand följde vi vårt experiment. Idag har barnen kunskap om vad som behövs för att en förmultning ska kunna ske, och kopplat till vårt kretslopp vet barnen idag vad som förmultnar och vad som inte förmultnar. 

Barnens projekt förr i tiden-  barnens utforskande har givit dem kunskap  om vad som har hänt i utvecklingen från förhistorisk tid till nu när industrin och jordbruket finns. 

Barnen har lärt sig nya ord och begrepp, som förhistorisk tid, förmultning, kretslopp, H20, Co2, kvinnan från Barum, årstidernas betydelse mm. 

Hur ni har arbetat för att stötta och utmana barnen i deras lärandeprocesser?

Vi arbetar för att ge dem möjlighet att möta deras frågeställningar genom leken och i lärmiljön. Vi planerar undervisningen utifrån deras frågor och ger dem möjlighet att söka svar på dem. Vi är nyfikna precis som barnen, och har hela tiden lust att lära tillsammans. Vi arbetar med öppna frågor. Även om vi  vet svaret, ställer vi frågor för att barnen själva ska kunna komma fram till ett svar. VI söker hela tiden fakta för att kunna vägleda barnen in i nästa moment. 

Vi ger barnen ständig ny aktuell dokumentation för att de ska ges möjlighet att följa deras lärprocesser.

 Hur har barnen haft inflytande i projektet?

Genom deras frågeställningar, genom leken, våra besök på museum, allt skapande, barnens filmer, utflykter till skog och natur och pedagogisk dokumentation. 

Vilka av barnens frågor har varit viktiga för projektet process?

Vad är naturen? Vilka var det som bodde i kojorna? Hur levde dem? Hur fick dem mat? Hur fick dem kläder? Hur lagade man mat? Varför har man årstider? Vad sker i en förmultningsprocess? Vad behövs i en förmultningsprocess? Varför förmultnar inte skelettet? Hur lång tid tar det för en människa att förmultna? Vad förmultnar? Hur skriver man....?  Hur visste människorna förr i tiden när dom skulle börja samla mat inför vintern? Hur visste människorna förr i tiden när dom skulle gå och lägga sig?

Vilka reflektioner har barnen gjort?

Se föregående text.

Hur har barnen varit aktiva i sitt lärande?

Barnen har varit enormt vetgiriga, det kommer ständigt nya frågor. Vi ser att barnen använder sig mer av skriftspråket idag för att skapa en förståelse. Vi ser hur barnen tar till sig all pedagogisk dokumentation och använder sig av nyvunnen kunskap i leken. Vi får höra att barn och vårdnadshavare går och tittar på utställningarna som vi har undersökt. Men även barnen tar med sig kunskaperna hem. Vi ser genom bild och form, lera, bygg och konstruktion barnens nyvunna kunskap. 

Hur har barnen fått syn på sin egen/varandras lärande och förändrat kunnande?

Genom våra återkommande reflektionstillfällen, den pedagogiska dokumentationen, leken, skapandet, samspel och dialog. Men också ett kvitto när vi kommer till museet och barnen får berätta om sin kunskap. 

• nyfikenhet, kreativitet och lust att leka och lära,

  Lpfö 18
• intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och hur de används för att förmedla budskap,

  Lpfö 18
• förståelse för samband i naturen och för naturens olika kretslopp samt för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra,

  Lpfö 18