Svalans projektsammanfattning Södermalm 2020-2021, Uppföljningsperiod 3

Det här är den tredje uppföljningen av projektarbetet där vi formulerar en Projektsammanfattning. Projektsammanfattning är en uppföljning av det projektarbete som pågått under året som blir till en pedagogisk berättelse. I Projektsammanfattningen gör pedagogerna en analys av sin undervisning och barnens förändrade kunnande/lärande/utveckling. Sammanfattningen utgör också underlag för gruppens självvärdering genom WKI (Stockholms stads Webbaserade kvalitetsindikator)

Gemensamt tema HÅLLBAR FRAMTID - Barns möten med naturen

Herr Pinnemans äventyr - En språklig resa in i hållbarheten HT 2020 - VT 2021

 I januari när vi startade upp igen med projektet fick vi nya barn till gruppen och vi gjorde nya gruppkonstellationer samt vi introducerade Pinneman och Ellrot för de nya barnen. Barnen fick brev från Pinnemannen som bad barnen om hjälp. Då kylan kom var det svårare för fåglarna att hitta mat. Vi samtalade om vilka fåglar vi hade i vår närmiljö, vad äter fåglar på vintern och vi skapade fröpuckar och cocosnöt fröhållare. Dessa hängde vi upp i vårt närområde.    

Varje gång vi var ute och promenerade förbi Pinneman trädet i parken eller vid gallret i Ånghästparken där Ellrot bor började barnen att funder och diskutera. Vart kan Ellrot vara nu och det var länge sen vi hörde något från Pinnemannen? Vi skrev ner barnens funderingar, frågor och tankar och lämnade ett brev från barnen vid trädet. Det kom ett svar, ett vykort från trollet Ellrot som berättar att han var i Jämtland hos sin farmor och Pinnemannen med familj skulle också komma och hälsa på för att ha sportlov.

 " Barn vill ofta höra en berättelse flera gånger. De vill vara i fantasins värld och slappna av i igenkännandets trygghet"

(B. Riddersporre & B. Bruce 2018).

Barnen började direkt ställa frågor om Jämtland, var ligger det? Hur ser det ut där? Hur åker man dit? Vi använde digitalaverktyg och tittade på google earth för att se hur det såg ut i Jämtland. Barnen såg att det fanns mycket skog, snö och fjäll. Barnen tyckte att vi skulle ringa Ellrot men vi hade inget nummer. Barnen skrev till Pinnemannen och frågade efter Ellrots nummer. Vi fick svar med ett nummer och en dag ringde vi och Ellrot svarade! Barnen fick ställa frågor till honom och nytt stoff med barnens tankar och funderingar tillfördes till projektet. Vi pedagoger försöker skapa magi och gynnsamma klimat där barnen ska kunna känna sig förväntansfulla, nyfikenheten ska flöda och att de ska bli lyssnade på samtidigt som de ska upptäcka att alla andra också har något att tillföra och berätta. 

Vi har dramatiserat sagan om Pinneman med hjälp av rekvisita som en vårdnadshavare sytt, men också det naturmaterial vi har tillfört i våra miljöer. Barnen bygger själva upp en värld eller skapar en miljö direkt tagen ur boken som de vi utforska vidare genom att leka och dramatisera tillsammans. Naturrummet är ett exempel på detta, där finns ett träd som barnen byggt upp under hösten och deras Pinnemanfigurer som de skapade av naturmaterial. Vi har därför organiserat miljön på ett sätt som gör att projektet blir synligt. Bland annat genom att ta in naturen på förskolan så att barnen ska få möjlighet att leka, samtala och skapa med materialet. Barnen har fått möjlighet att utforska natur material så som; pinnar, bark, kastanjer, löv, kottar, blommor, blad, mossa m.m. 

Här finns konstruktionsmaterial samt en projektor så att vi kan projicera upp de miljöer som behövs för sagan/leken. För att få kunskap om naturen vill vi att barnen ska få uppleva den med sina sinnen. 

Leken innefattar att en får använda sig av sina kompetenser och även utveckla sina kompetenser. Leken kännetecknas av frivillighet, koncentration och upprepning och beskriver det lustfyllda lärandet. Att använda sig av sin fantasi och kreativitet, det logiska tänkandet, utveckla sin identitetsutveckling, lusten och förmågan att påbörja - genomföra - avsluta lekar/aktiviteter. Vi filmar leken, skapandet och dramatiseringen. Sedan tittar vi på filmen tillsammans efteråt med barnen. Här kommer nya tankar, funderingar upp hos barnen. De lär sig mängder av nya begrepp, de inspireras och lär av varandras olika sätt att konstruera miljö och rekvisita. De har fått en förståelse för berättarstruktur och prata om en början, mitt och ett slut. De får också utforska genom att använda digitala verktyg. Kunskap skapas i relation mellan barnen och pedagoger och i dialog med omgivningen. Det är i gruppen mötena och relationer uppstår och värderingar utvecklas. Därför ser vi att vi ger barn möjligheten att få goda erfarenheter av samspel med andra, där möten är lustfyllda, meningsfulla och där en får använda fantasi och kreativitet. Det handlar om att bli sedd, bli bemött och att bli bekräftad.

  

Vi har projekt tisdag, onsdag och torsdag då vi delar barnen i två grupper. Vi börjar dagen med en samling med kort information om vad som händer på förmiddagen. Den ena gruppen har projekt på förskolan medans den andra gruppen är ute och har projekt på förmiddagen därefter byter vi grupper på eftermiddagen så de som varit inne går ut och vice versa. Vi ser att detta gynnar alla, både barn, pedagoger och vi behöver inte uppfinna hjulet igen samt att alla barn får ta del av och erbjudas alla undervisningstillfällen.

Detta har också bidragit till att vi lättare kan se alla barn under dagen och vid våra gemensamma reflektionstillfällen kan vi delge varandras observationer, vad är det som intresserar barnen, hur skapar vi vidare meningsfulla sammanhang i projektet, varför stannar vi eventuellt upp? Behöver vi tillföra något nytt? vad fungerade bra/ mindre bra osv. Dessa är viktiga funderingar att lyfta så att vi alla pedagoger är med på banan och ser vi vart barnen är på väg i projektet och i sitt lärande? 

 Efter att vi fick brev av pinneman så har vi lyft processen vidare. Vi har låtit barnen välja en sida i boken om Pinnemannen som tilltalar barnet speciellt.  Sedan får barnet skapa sin pinneman i lera. Vi har tittat på vilka färger, andra viktiga  föremål eller ting som kan förstärka bildens helheten. Barnen får skapa fritt med leran, naturmaterial, växter och färgat papper som bakgrund. Den färdiga skapelsen fotograferas och varje barn presentera sin bild och berätta om sitt verk för sina kompisar. Barnen blir meningsskapare, medkonstruktörer och författare till sitt eget skapande och lärande. Barn kan tolka världen på många olika sätt, med många olika material många olika meningsfulla sammanhang. Vi pedagoger behöver ge barnen den tid de har rätt till, tid att prova sina teorier, vänta och ta stora steg, reflektera och närma sig världen i sitt eget tempo. Aktuell dokumentation hänger synlig och tillgänglig för barnen.

     

I brevväxlingen utvecklas en förståelse för kommunikation och språkets betydelse. I detta har vi vävt in vissa etiska dilemman kopplat till Social hållbarhet, Miljömässig hållbarhet och ekonomiska hållbarhet.

Under vårterminen har vi tillbringat mycket tid i skog och mark i projektet och barnen har fått kunskap om allemansrätten genom Pinnemannen och genom brevskrivandet. Barnen har fått lära sig hur vi beter oss i naturen och med djuren - inte störa eller förstöra i skog och mark. Vi har stött på och lärt oss om "Riskträd" i Tantoskogen som är träd som har behövts sågas ner på grund av röta, en svamp och bakteriesjukdom som tyvärr är ett kännetecken på växthus effektens framgång. På de stubbar som vi hittade i skogen och i parker prövade vi att göra tryck med färg och papper för att räkna ålder på trädet, eller årsringar ett begrepp som barnen lärde sig.

Nya funderingar och frågor dyker upp; Hur gammalt är trädet?

                                                              När blev trädet sjukt?

                                                              Varför har träden blivit sjuka?

                                                              Kan Pinnemannens träd bli sjukt?

Vi samtalar om trädens betydelse för skogen, djuren och människan. Solen gör att människor, djur och växter kan leva och må bra, men bilar, flygplan, mopeder och fabriker släpper ut avgaser så att jorden mår dåligt och blir sjuk.

Vad kan vi göra så att jorden ska må bra? Hur kan vi hjälpa Pinnemannen och Ellrot i naturen med att förändra och förbättra?

Vi har gått på knoppspaning ute i naturen med de äldre barnen för att se om det växer nya träd och de får kännedom om de träd vi har omkring oss. Vi pratar om likheter och olikheter och vilken uppgift har träden i naturen. Vi gick också igenom allemansrättens punkter om vad en får göra och inte göra i naturen. Barnen fick lära sig bl. a nya begrepp som - naturreservat och fridlyst.

 

 

De yngre barnen har fått agera naturhjältar under våren och vi har arbetat mycket med hållbarhets och återvinningsfrågor. Att dela upp grupperna åldersmässigt har vi medvetet gjort för att erbjuda en nivå som passar gruppen. De yngre barnen har genom naturhjälte rollen blivit väldigt medvetna om hållbarhets och återvinningsfrågor. De har tagit rollen på stort allvar och genom detta fört sina nya kunskaper i ämnet vidare till både kompisar och vårdnadshavare.  De har fått uppdrag av Pinnemannen och Ellrot som har undrat vad panta betyder, hur sorterar en skräp, kan en skapa eget papper, plantera nytt ute i naturen samt bygga bihotell till insekter och småkryp. Vi kan se ett förändrat kunnande hos barnen genom att de spontant uppmärksammar olika typer av träd, växter och djur i naturen. De reagerar på om det ligger skräp i naturen och tar genast upp det till närmsta papperskorg. Vi hör också från vårdnadshavare att barnen berättar om vad vi gör på förskolan och de blir medvetna om att förstå och förmedla information, förklara orsak och verkan. vi behöver hjälpas åt för en hållbar framtid.

     

Socialt ser vi att barnen samarbetar och kommunicerar, genom att leka, dramatisera Pinnemanen. De har uppmärksammat varandras och sina egna känslor, de har blivit medvetna om naturens betydelse för människan och människans påverkan på naturen. Miljömässigt ser vi att barnen genom att få reflektera och lyssna på varandra, visa kunskap om att ta hand om naturen - inte bryta av grenar, inte kasta skräp, prata om insekter, fåglar och småkryps betydelse för naturen och hur människan kan vara med att påverka, förändra och förbättra sin hållbara framtid. Ekonomiskt sätt har barnen fått förståelse för återvinning, laga material och inte slösa på material vi har omkring oss. Vi har också uppmärksammat den ekonomiska aspekten genom att  de äldre barnen haft matkunskap. Matkunskap sker varje vecka och där får barnen pröva på att baka, laga och koka. De har fått färga tyg med olika växtfärger, använda skal från rotfrukter till att göra chips, de har fått lära sig om att inte kasta mat, De får följa recept och ges kännedom om nya begrepp som berör matlagning, grönsaker, frukter, tillagning m.m.   

Vi har lärt oss att genom att arbeta med det relationella lärandet har vi skapat ett positivt sätt för barnen att ha en figur som förebild. Det har varit lätt att ta upp ämnen och bryta ner dem på barnens nivå genom att använda oss av Pinnemannen. Vi har sett att barnen har lärt sig mycket genom Pinnemannen och att nya tankar och funderingar väck genom att barnen hela tiden gör sina kopplingar mot Pinnemannen. Inför kommande termin tänker vi att projektuppdraget som barnen får hem under sommaren får fortsätta utifrån Pinnemannen och Ellrot som en grund att spinna vidare nya projekt kring. Vi tänker att det också är viktigt att barnen tar hem sina nya kunskaper och nytt lärande till sina vårdnadshavare och beskriver detta genom sitt eget berättande med hjälp av en figur. Fantasi, lek och kreativitet ska synas i allt barnen gör under sin förskole vistelse.