👋🏼 Var med och förbättra Skolbanken med oss på Unikum. Svara på formuläret här

Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

Kastanjen2020-2021, Uppföljningsperiod 3

Skapad 2021-06-03 08:40 i 123531 Förskolan Sagan Stockholm Södermalm
Projekt om djur
Förskola
Det här är den tredje uppföljningen av projektarbetet där vi formulerar en Projektsammanfattning. Projektsammanfattning är en uppföljning av det projektarbete som pågått under året som blir till en pedagogisk berättelse. I Projektsammanfattningen gör pedagogerna en analys av sin undervisning och barnens förändrade kunnande/lärande/utveckling. Sammanfattningen utgör också underlag för gruppens självvärdering genom WKI (Stockholms stads Webbaserade kvalitetsindikator)

Innehåll

Gemensamt tema HÅLLBAR FRAMTID - Barns möten med naturen

Formulera er Projektsammanfattning med hjälp av materialet i stödtexten nedan. När ni är klara tar ni bort stödtexten och låter er beskrivning vara kvar.

Beskriv med stöd av text och bild projektets innehåll.

Sammanställ uppföljningsperiod 3 till en projektsammanfattning/pedagogiskberättelse med stöd av nedanstående punkter. Som grund använder ni er av tidigare underlag: projektbeskrivning, projektavstämning, reflektion/analys och lärloggar. Syftet är att synliggöra den pedagogiska processen. Använd er av de didaktiska frågorna: vad, hur, varför, när och vem.  

Använd stödmaterialet nedan för att formulera er projektsammanfattning. Starta med en ingress/inledning där ni kort beskriver hur det hela började.

I projektsammanfattningen görs en analys av undervisningen och barnens förändrade kunnande/lärande/utveckling. Kom ihåg att publicera er Projektsammanfattning när ni är klara.

  • Hur uppfyllde vi projektets syfte/fråga?
  • Efter varje djur tog vi upp våra två projektfrågor med barnen. Vi utgick från frågorna när vi planerade innehållet. Frågorna var: Vad behöver djuren för att trivas och må bra? Vilken nytta gör djuren i naturen?
  • Hur kommer det sig att ni valt detta innehåll/fokus?
  • Vi märkte att det fanns ett stort intresse för djur hos barnen. Projektet skulle handla om hållbarhet, därför gjorde vi kopplingen till djurens samspel och biologisk mångfald.
  • Vilka förväntningar/mål fanns från början?
  • Vi hade som utgångspunkt att barnen fick välja varsitt djur och att vi skulle hinna med alla. Det blev dock för kort om tid. Vi hade en förväntan om att barnen skulle förstå att alla djur behövs i det ekologiska samspelet. Det var dock svårt att förklara ibland.
  • Vad har barnen varit med om i förskolan under året och vad har de fått mer kunskap om?
  • De har fått faktakunskaper om varje djur. Var djuren finns i världen, vad de äter, hur de rör sig, hur de fångar andra djur. Vi har sett många små naturfilmer från yuotube. Vi har jobbat mycket med skapande. De har fått ökade kunskaper om att jobba med lera. Vi har skapat ett skelett av pinnar. Att rita av djur har vi gjort många gånger och studera noggrant hur djuret ser ut .Barnen har lekt mycket med djur i form av plastdjur, utklädningskläder. 
  • På vilka sätt har barnen haft inflytande i projektet?
  • Vi har anpassat innehållet efter hur barnen har tagit emot tidigare planering. När de visat intresse för lera har vi tagit upp det igen. Vissa barn har visat extra mycket intresse för något djur och har då fått tillgång till böcker m.m.
  • Hur reflekterade vi med barnen?
  • Efter varje djur hade vi en liten sammanfattning och försökte besvara projektfrågorna. Som avslutning på hela projektet gjorde vi individuella intervjuer. Vi hade bilder uppsatta på dokumentationstavlan där vi reflekterade tillsammans över bilden. När vi jobbade med skapande reflekterade vi tillsammans genom att först studera utseendet på djuret.
  • Vilket lärande och förändrat kunnande har skett i gruppen?
  • Förändrat kunnande inom skapande, förändrad lek ( djuren har olika kön bl.a.). Faktakunskaper om djur. Förändrat kunnande inom digitala hjälpmedel t.ex att använda beboten. Vi har även lärt oss analog programmering. Vi har använt digitalt mikroskop för att titta på hud och päls. Digitala böcker om djur (polyglutt). Vi har "manipulerat bilder" med paddan och kommit in på källkritik. Även när vi letat bilder på nätet har vi tagit upp källkritik. Förändrat kunnande inom språk ex.vis "flock", "kamouflage" etc.
  • Vilket lärande och förändrat kunnande har skett hos enskilda barn?
  • Många har utvecklat sitt ritande och kunskaper om lera. Några har blivit speciellt intresserade av någon företeelse som t.ex kamouflage eller att djur håller ihop i en flock .Ett barn har kunnat ta en större roll i leken genom djuren.
  • Hur har barnen fått syn på sin egen/varandras lärande och förändrat kunnande?
  • När de har tittat på bilder på dokumentationstavlan och på lerdjuren de gjort. Vi sammanställde allt vi gjort till en bok och pratade om innehållet. När vi samtalat i smågrupper har lärandet uppmärksammats.
  • Hur har vi arbetat ämnesdidaktiskt, kopplat till Lpfö18?
  • Kunskaper om växter och djur: Vi har använt filmer för att få en upplevelse av hur djuren ser ut och hur de lever, faktaböcker och bilderböcker. Odlat frön i samband med att vi pratade om att djuren spider frön i sin avföring. Skapande: rita av djuret genom att iaktta hur det ser ut, göra djuret i lera, måla av djuret. Bygga skelett av pinnar. Bygga skelett av kaplastavar. Digitala verktyg: se under punkten förändrat kunnande ovan. Matematik: Mäta hur långt man kan hoppa (jämföra med giraffens hals) vi jämförde pinnars längd, rangordnade när vi plockade pinnar till skelettet. När vi jobbade med att klistra fast pinnar på skelettet anpassade vi längden. Vi jämförde vår egen längd med en leopards. Matematiska begrepp
  • exempelvis hög, låg kort ,lång, längre än. Räknat antal (fyra ben). Djurens vikt genom jämförelse med t.ex en bil. Använt balansvåg.  Rumsligt begrepp när vi gjorde analog programmering och även med beboten ( visa vägen med pilar, räkna antal).
  • Språk: Nya begrepp och ord när vi pratat om djuren. Barnen har berättat om sitt skapande, satt ord på det dom gjort. Tränat att lyssna på varandra i smågrupper. Motorik: Vi har dansat djurdanser, lekt rörelselekar med djurens rörelser. 
  • Förståelse för omvärlden: använt världskartan. Gjort fler kartor över Reimersholme, gjort egna skattkartor. Hållbar utveckling: Djurens nytta för den biologiska mångfalden har tagits upp. På skräpplockardagen kom vi i på att djur kan skadas av skräp.
  • Hur har vår organisation (dag- och veckoorganisation, roller och ansvar) fungerat?
  • Fungerat bra. Strukturerat med hur vi jobbat. Jobbat med små grupper. Vi har gått in från gården och jobbat med skapande under två förmiddagar i veckan. Projektet har varit levande hela tiden, med en röd tråd. Samlingar under veckan har haft innehåll från projektet, liksom även vid utflykter. Agneta har "hoppat runt" en del på andra avdelningar och har inte varit med på skapande ibland. Bra att ha planering på onsdagar så att hela arbetslaget kan vara med. Vi upplever att vi har fått bra rutiner. Lärloggar har påbörjats, kan utvecklas. Pga av pandemin har vi fått vara mer flexibla med vårt upplägg. vi har dock kunnat genomföra det vi tänkt. 
  • Hur har den pedagogiska lärmiljön bidragit till? 
  • Vi byggde en egen savann där barnen lekte med djuren. Bra att vi kunde köpa in plastdjur, utklädningskläder i form av djur, puzzel. bra böcker från biblioteket. Vi har haft lerdjuren på en hylla där föräldrar och barn kunnat titta på dem. Barnen har berättat om djuren för sina föräldrar. Vi har satt upp stora målningar av djuren på väggar som har inspirerat till samtal.
  • Vilka material och verktyg verkade stödja barnen i deras utforskande?
  • Faktaböcker, leksaksdjur, utklädningskläderna. Modellen av savannen. Bilder på dokumentationstavlan.
  • Hur har familjerna/vårdnadshavarna involverats? 
  • Genom nyheter, lärloggar, veckoplanering på skolplattformen. Genom dokumentationsväggen och genom att ställa ut det vi gjort i fönstren. Vi skickade hem lerelefanter m.m och den bok som vi gjorde åt varje barn om projektet. Genom vernissaget då barnen visade sitt skapande ute på gården. Genom dagliga samtal.
  • Vad blev bra/mindre bra – och varför?
  • Bra att jobba med många djur för att hålla intresset vid liv. Svårt att följa upp de två projektfrågorna ibland och även utmanande att få barnen att förstå samspelet i naturen.vi kunde t.ex ha pratat om vad den första frågan betydde ( vad behöver djuret för att trivas och må bra?
  • Var det något som förvånade oss?
  • Vi fick med alla i gruppen. Projektet flöt på väldigt bra när vi väl börjat.
  • Vad är vi mest stolta över i projektet?
  • Att även föräldrar blivit involverade. Att det varit roligt , intressant och spännande både för barn och vuxna.
  •  
  • Vår viktigaste lärdom inför framtida projekt?
  • Att vara i små grupper. Ha struktur, vara förberedd, presentera på ett intresseväckande sätt det vi ska jobba med.
  •  
  •  
  • Vilka erfarenheter har vi gjort under året, som kanske kan bli till beprövade erfarenheter? Förbättra reflektioner bland barnen genom att t.ex genom att de får visa sitt skapande för kompisarna och berätta. att jobba med lera genom att förbereda först och visa dem hur redskapen används. Rita av genom att studera noga först hur djuret ser ut.
  • Tankar om kommande pedagogiska år?
  • Fortsätta med det som varit bra, utveckla det vi tidigare tagit upp som utvecklingsområden.

 

 

Mer stöd till dig som pedagog: Använd Arbetsboken/stödmaterialet för Södermalms pedagogiska år, kopplat till de fyra olika uppföljningarna/planeringarna i det pedagogiska året. I Arbetsboken finns verktyg för observation, dokumentation, reflektion och analys. 

 

Kopplingar till läroplanen

  • nyfikenhet, kreativitet och lust att leka och lära,
    Lpfö 18
  • förmåga att använda och förstå begrepp, se samband och upptäcka nya sätt att förstå sin omvärld,
    Lpfö 18
  • förmåga att lyssna på och reflektera över andras uppfattningar samt att reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar,
    Lpfö 18
  • intresse för berättelser, bilder och texter i olika medier, såväl digitala som andra, samt sin förmåga att använda sig av, tolka, ifrågasätta och samtala om dessa,
    Lpfö 18
  • förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar,
    Lpfö 18
  • förståelse för samband i naturen och för naturens olika kretslopp samt för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra,
    Lpfö 18
  • förståelse för naturvetenskap, kunskaper om växter och djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen,
    Lpfö 18
  • förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap.
    Lpfö 18
  • fantasi och föreställningsförmåga,
    Lpfö 18
  • förståelse för hur människors olika val i vardagen kan bidra till en hållbar utveckling,
    Lpfö 18
  • får använda digitala verktyg på ett sätt som stimulerar utveckling och lärande.
    Lpfö 18