👋🏼 Var med och förbättra Skolbanken med oss på Unikum. Svara på formuläret här

Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

Kantarellens Projektplanering4a Projektutvärdering

Skapad 2021-06-03 08:46 i 183401 Förskolan Lilla Skogen Stockholm Farsta
Förskola
Den här terminen vt-21 har vi fortsatt att arbeta med projekt kroppen och våra sinnen. Vi har även arbetat med vårat sidoprojekt om veckans bokstav. Vi vill genom projekt kroppen ge barnen ökad kroppsmedvetenhet genom att utforska, upptäcka och uppleva samt att använda våra sinnen. Vi vill att barnen ska försöka förstå hur man med hjälp av sin kropp utforskar omvärlden genom sina sinnen. Barnen har varit delaktiga och haft inflytande i sin utbildning under projektets gång genom att fått möjlighet till att styra och påverka projektets innehåll.

Innehåll

Syfte med utvärderingen

Projektutvärderingen görs för att se hur vi har organiserat vår utbildning utifrån de målområden vi valde i "projektplanering2, projektbeskrivning". Kan vi se ett förändrat kunnande och en ökad förståelse inom vårt valda målområde hos barnen, både gruppen och det enskilda? Denna utvärdering utgör sen underlaget till er självvärdering (WKI) samt hur ni går vidare till nästa läsår. 

 

Projektutvärdering:

Stödmaterial

Praktiskt tillvägagångssätt:

  • Använd er av stödfrågorna nedan
  • Använd er av tidigare reflektioner och analyser
  • Använd er av tidigare planeringar och lärloggar, filtrera med hjälp av etiketter.
  • Sortera med hjälp av delen "läroplan" i Planering & Bedömning samt etiketter ni använt er av.

Stödfrågor till projektutvärderingen

  • Hur uppfyllde vi projektets syften och varför?

Kroppen:

Vi har arbetat utifrån våran projektplan och under förloppet har vi tagit tillvara på barnens intressen och kunskaper. Barnens frågor har fått vara det som har styrt projektet framåt.
Vi upplever att barnen att fått kunskap om kroppen, de använder sina kunskaper i vardagssamtal, med kompisar i leken och med föräldrarna. Vi har även sett att barnens rörelseförmåga har utökat, och att kroppskontroll och kroppskoordinationer har förbättrats.

 

Veckans bokstav:
Vi ville utveckla barnens skriftspråk och bokstavskännedom. Vi hade ju inte skrivit om bokstavs jobbet i vår förplanering, utan det var mer ett sidoprojekt hade vi tänkt från början. Men det blev ett populärt arbete och verkligen en fast rutin. Framgångsfaktorn var nog att vi fick ett bra samarbete med hemmet och att intresse för bokstäver är alltid aktuellt.

 

  • Hur har barnen haft inflytande i projektet?

Kroppen:

Vi lyssnade in barnen och tog till vara på deras intressen och nyfikenhet. Under projektets gång så har barnen varit delaktiga i sin utbildning genom att i dialog med barnen fört projektet framåt. Genom vår planering och hur projektets genomförande ska ske har barnen varit delaktiga genom samtal och reflektioner kring olika moment.

Veckans bokstav:

 

Barnen har varit lustfyllda inför onsdagen då de fått ta med något som börjar på veckans bokstav. Där har de själva valt att ta med något som de verkligen gillar eller som är enkelt att rita av. 

  • Hur reflekterade vi med barnen?

Vi började med att ta reda på vad barnen kunde om kroppen, vad de olika kroppsdelarna heter och var de finns på kroppen. Detta reflekterade vi över i varje moment under projektets gång tillsammans med barnen. Under tidens gång fastnade vi, och när vi inte kom vidare i vårat projektarbete vände vi frågan till barnen.
- Vad vill ni veta mer om och lär er?
Efter det tog projektet en annan vändning som blev mer barnstyrd, på så vis att vi arbetade utifrån vad barnen ville lära sig, och inte vad vi ville lära dom och undervisa dom i.

Barnen har reflekterat i helgrupp och smågrupper, vid matplatserna och vid andra olika vardagssituationer/mötesplatser. Vi har använt oss av bilder, digitalisering, filmer, böcker, arbetsblad, lekar, skapande, bygg och konstruktion i olika former, sånger, barnens egna alster mm.

 

Veckans bokstav har redovisats och reflekterats på samlingarna två gånger i veckan i stor grupp. Först på måndagen när vi presenterar och gemensamt kommer på ord på bokstaven och sen onsdagarna när alla saker och teckningar läggs ut och redovisar sin sak. Sen pratar barnen vid maten och vid skrivhörnan om bokstäver och om hur man skriver vissa ord.

 

  • Vilket lärande och förändrat kunnande har skett i gruppen? Hur vet vi det?

Kroppen:

Vi har hört barnen reflektera med varandra på olika sätt och även med oss vuxna. Vi har observerat dem i leken och hört deras diskussioner, och även hur de har lärt varandra och delgett sin kunskap till varandra i både lek och samtal. Genom lär loggar och dokumentationer har vi kunnat se ett förändrat kunnande i gruppen. Barnen är nu medvetna om kroppens delar och olika funktioner. Vi ser en utvecklad motorik hos de flesta barnen i deras grovmotorik, både i de planerade och fria aktiviteterna. I form av dans, hinderbanor och grupplekar, och även i den fria leken i skogen och på gården. Barnen klättrar, balanserar, hoppar och kryper osv mer kontrollerat nu.  

Veckans bokstav:

 

Barnen lyssnar bättre nu när andra redovisar och de är mer aktiva nu när de vet att på måndag presenteras en ny bokstav. Vi hör att de planerar vad de ska ha med sig nästa gång och att de har haft dialog hemma under helgen kring ord om kommande bokstav.

  • Vilket lärande och förändrat kunnande har skett hos det enskilda barnet? Hur vet vi det?

Kroppen:

Vi har sett att barnen har utvecklas genom större medvetenhet kring kroppen, hur den ser ut och består av, att vi ser olika ut. Vi har hört barnen reflektera både med varandra och med oss pedagoger. Genom lär loggar har vi dokumenterat barnens utveckling och lärande, samt genom deras individuella dokumentationer som har lett till diskussioner emellan barnen själva. 

Veckans bokstav:

 

Vi ser att barnen har utvecklat sin pennfattning och skrivstyrka. Ritintresset och självförtroendet har ökat när de har övat och ser att de faktiskt kan! Våga stå i centrum, språkutveckling och de har lärt sig nya ord (även vi pedagoger).  Vi kan följa det enskilda barnets utveckling kring ritandet då varje bild är sparad och att vi vid några tillfällen observerat/dokumenterat processen.

  • Hur har barnen fått syn på sitt eget/andras lärande? Hur vet vi det?

 

Genom dokumentationer, lärloggar och reflektioner. Genom dialog och feedback från vårdnadshavare. 

  • Hur har vår organisation fungerat?

 

Organisationen i arbetslaget har fungerat bra när vi har fått vara alla tre tillsammans och inte behövt hjälpa andra avdelningar. Tyvärr har denna termin bestått väldigt mycket av att vi har behövt hjälpa andra avdelningar, och det har gjort att vi inte har kunnat arbeta med vårat projekt så som vi har planerat.   

  • Hur har den pedagogiska miljön fungerat?

 

Vi har arbetat väldigt mycket med vår miljö den senaste tiden. Vi gjorde om vår hemvrå till ett sjukhus och hade som vision att utveckla vårat sjukhus efter arbetet kring kroppen. Tyvärr blev detta aldrig så pass populärt som vi hade hoppats på, så vi avvecklade det och lyssnade in barnen vad de hellre ville ha i den hörnan på avdelningen. Vi skapade en dinosauriehörna och en skog i den hörnan istället utifrån barnens önskemål. Vi har även utvecklat vår miljö med tydliggörande pedagogik och skapat tydliga aktivitetshörnor i rummen.

  • Hur har vårdnadshavarna involverats?

 

Genom dialog, lär loggar, utvecklingssamtal och nyhetsinlägg har vårdnadshavarna involverats under projektets gång.

  • Vad blev bra/mindre bra? Varför?

Bra: Barnens intressen, kunskap och nyfikenhet har tagits tillvara på för att både starta upp och driva projektet framåt. Kroppen i sig är ett väldigt intressant ämne. Veckans bokstav blev ett väldigt positiv arbete hos både barn och vårdnadshavare.

 

Mindre bra: Svårt att hinna med reflektioner i arbetslaget, mycket stress och press att genomföra olika moment pga ständigt hög personalfrånvaro som resulterat i ständigt hjälpande på andra avdelningar. 

  • Vad är vi mest stolta över i projektet?

 

Vi är stolta över att ha varit lyhörda emot barnen i sin delaktighet i projekten.
Att vi har lyckats skapa en meningsfull utbildning där vi även fått med vårdnadshavarna på ”tåget”.
Vi får väldigt mycket positiv feedback av vårdnadshavarna som uttryckligen benämner att de är nöjda med oss. 

  • Vår viktigaste lärdom inför framtida projekt?

 

Att välja Ett projekt ämne, att begränsa och inte tänka så brett utan mer fördjupande. En tydligare struktur och överskådlig planering för att verkligen få med hela läroplanen, kanske göra en mindmap i början och fylla på så att vi inte glömmer alla bra idéer vi har i början..

  • Vilka erfarenheter har vi gjort under året som kanske kan bli till beprövade erfarenheter?

 

En bättre planering från start, och låta barnens intressen och nyfikenhet vara med och styra projektet från start till mål.

  • Vilka teorier har vi använt oss av?

 

Fakta och kroppsliga utforskande. Barnen får prova sina hypoteser.

 
 

 

 

Kopplingar till läroplanen

  • nyfikenhet, kreativitet och lust att leka och lära,
    Lpfö 18
  • självständighet och tillit till sin egen förmåga,
    Lpfö 18
  • motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för hur viktigt det är att ta hand om sin hälsa och sitt välbefinnande,
    Lpfö 18
  • främja barnens förmåga att vara delaktiga och utöva inflytande över sin utbildning,
    Lpfö 18
  • vara tydliga i fråga om mål och innehåll i utbildningen för att skapa förutsättningar för barns och vårdnadshavares möjligheter till inflytande,
    Lpfö 18