Skolbanken Logo
Skolbanken

Alla åldrar

Ekan: Hållbar framtid 4. Projektsammanfattning FO2

133681 Förskolan Vågdalen, Stockholm Södermalm · Senast uppdaterad: 4 juni 2021

Det här är den tredje uppföljningen under läsåret, där vi sammanfattar året som gått. Projektsammanfattningen är en uppföljning av det projektarbete som pågått under läsåret och blir till en pedagogisk berättelse. I projektsammanfattningen gör pedagogerna en analys av undervisningen och hur den har lett till lärande och utveckling hos barnen. Sammanfattningen utgör också ett av underlagen för arbetslagets självvärdering WKI (Stockholms stads Webbaserade kvalitetsindikator).

Gemensamt tema HÅLLBAR FRAMTID - Barns möte med naturen

Formulera er Projektsammanfattning med hjälp av materialet i stödtexten nedan. När ni är klara tar ni bort stödtexten och låter er beskrivning vara kvar.

Beskriv med stöd av text och bild projektets innehåll.

 Vårt projekt tar avstamp i barnens sommarbilder med tema ”Mitt möte med naturen”. Vi tittar på och samtalar om bilderna och barnens upplevelser. Detta för oss sedan in på våra skogsvistelser och det vi gör där.

 

Barnen får till en början fritt utforska skogen, och finner både djur och växter. Pedagogerna tillför stundvis nytt material, till exempel uppdragskort och naturbingo. Pedagogerna tillför sedan utforskningsmaterial i form av lupp och ficklampa. Barnen hittar svampar, och projektet börjar ta form kring barnens växande intresse för svampar, och för att se saker på nära håll.

Vi berör tidigt naturvetenskap och teknik då pedagogerna erbjuder ytterligare ett utforskningsmaterial; ett digitalt mikroskopägg. Barnen lär sig begrepp kring svampar och dess olika delar.

Svampar, stenar, salt och olika naturmaterial utforskades med både luppar, lampor, och mikroskop.

Vi märker att barnens ögon är öppna för naturens erbjudanden, och varje gong vi befann oss på plats i skogen kunde någon finna något nytt; Ett stort blad, en myrstack, och en gång till och med ett fågelsellett.

Barnen erbjuds skapandeformer för att bearbeta det vi utforskat. Vi skapar svampar i både lera, lego, och med pärlor. Kompisarna utmanas i att tänka abstrakt och använda fantasi för att skapa olika typer av växtlighet.

Vi låter även barnen välja ut några saker från naturen att plantera. Vi planterar sten, ett visset löv, en bit morot, och ett frö från en lönn. Tyvärr glömmer vi att vattna, och ingenting mer händer.

Då får vi plötsligt ett brev från Glasmo! Han ger oss i uppdrag att se vad som händer om man planterar en skiva tomat i en hink, och en glasbit i en annan.

Vi samtalar om naturvetenskapliga fenomenet förmultning, samt om att gro.

Kompisarna får även möjlighet att utforksa egenskaper hos bläcksvampen, genom att se när vi tog isär en, kramade ur bläcket, och tillslut målade med det.

Towalett kommer med ett uppdrag till kompisarna där de får hitta skräpet i sjön! Vi samtalar om vart skräpet hör hemma (I papperskorgen eller återvinningsstationen!) och att naturen inte mår bra av att få skräp i sig.

Vidare använder vi mer digitalisering genom att låta barnen lära sig grunderna i programmering. Genom att programmera en ”Bluebot” att gå ett antal steg och sedan svänga ges barnen möjlighet att lära sig grundläggande programmering, samtidigt som vi leker att vi sopsorterar.

När internationella FN-dagen kom i antågande gick projektet över till del två av projektfrågan ”Vad behöver jag för att må bra?”. Vi samtalar om barns rätt utifrån ”Kanin och Igelkott”, och kompisarna får rita det som de själva tycker är en rättighet, till exempel att få äta och att få leka.

Vi utforskar även skogen med hjälp av QR-koder där vi samtalar om att det är ett sorts språk som bara maskiner, såsom telefoner, i-pad och datorer kan läsa, men att vi människor kan använda dem för att få reda på mer information om saker.

Under vårterminen ser vi tillbaka på höstens utforskarperiod. Genom samtal i barngrupperna ser analyserar vi det vi varit med om. Barnen använder begrepp och ord som är kopplade till projektet: Återvinning, Kraftverk, och Kretslopp är några ord.

Vårterminen bygger på att ge barnen nya verktyg till att åter utforska vår fråga "Vad behöver naturen, och vad behöver jag för att må bra?". Vi vill erbjuda  barnen att utforska mer kring digitala verktyg då även detta är ett nytt och viktigt läroplansmål, samt att barnen visar intresse för olika digitala verktyg.

Barnen erbjuds att utforska kring ett intresseområde i mindre grupp, för att sedan skapa digital film genom en app i vår I-pad. Barnen ges möjlighet att utveckla sitt språk genom samtal, samt att möta en ny skriftform; Manus. Vi samtalar tillsammans om vad manus är, använder ord som "replik" och barnen får själva komma fram till vad just deras manus, och film, ska handla om.

Barnen ges sedan möjlighet att själva skapa de karaktärer som de vill ska medverka. Dessa skapas analogt, med penna och papper som skapande form . Dessa förs sedan över till digital form genom att barnet får fotografera, och slutligen förs bilderna samman i en filmsekvens där barnen styr sin egen figur samt ger den dess röst. 

Filmerna, och samtalen kring dem, gör barnen medvetna om olika naturfenomen och processer, som leder till nya tankar och frågor.

Kretslopp är ett fenomen som barnen tagit till sig och vill utforska vidare, och därför erbjuds barnen att plantera. Vi fortsätter att samtala kring vad en planta kan behöva för att må bra, och vi samtalar om vatten, jord och sol.

Arbetet med digitala verktyg för oss in på frågor om energi och el. Vad är el och ström? Vad är energi? Vart kommer den ifrån, och hur får vi in den i vårt hus?

Ett nytt sopsamlarmonster lämnar ett brev till oss, och vi får ge oss ut på el-jakt! Kompisarna får i små grupper sätta klisterlappar på de saker de tror innehåller ström och elektricitet.  och vi diskuterar sedan vidare om vart strömmen kommer ifrån. De flesta är medvetna om att det kommer i sladdar, och att det finns i väggen, men inte hur den kommer in där.

Detta leder oss in på att samtala om kraftverk, vi samtalar om "snäll" och "dålig" energi, och samtalar om att naturen kan hjälpa oss att skapa el. Vi ser på en film om hur olika kraftverk fungerar, och ger oss ut för att utforska vår närmiljö och se om vi hittar några energikällor. Vi finner solpaneler och bilar som går på el. Vi samtalar åter igen kring hur vi kan använda energi och hur naturen kan hjälpa oss med den. Frågan om "Vad behöver naturen, och jag, för att må bra" börjar sluta sig i en cirkel  där vi inser att vi behöver naturen, och naturen behöver oss.

Sopsamlarmonster levererar även en trasig dator, som ger oss möjlighet att utforska den närmare. Vi öppnar upp datorn och ser på delarna inuti, vi utforskar dem med digitala mikroskopägg och finner många små små delar som behöver elektricitet för att fungera. 

Vi avslutar hela projektet genom skräpplockardagar och återkopplande samtal där vi åter inser att naturen behöver att vi tar hand om den för att må bra, och att vi behöver det naturen har att erbjuda för att må bra.

Sammanställ uppföljningsperiod 3 till en projektsammanfattning/pedagogiskberättelse med stöd av nedanstående punkter. Som grund använder ni er av tidigare underlag: projektbeskrivning, projektavstämning, reflektion/analys och lärloggar. Syftet är att synliggöra den pedagogiska processen. Använd er av de didaktiska frågorna: vad, hur, varför, när och vem.  

 

Använd stödmaterialet nedan för att formulera er projektsammanfattning. Starta med en inledning där ni kort beskriver hur det hela började.

I projektsammanfattningen görs en analys av undervisningen och barnens förändrade kunnande/lärande/utveckling. Kom ihåg att publicera och tilldela er Projektsammanfattning när ni är klara.

 

  • Hur uppfyllde vi projektets syfte/fråga?

Genom att utgå från barnens intresse och egna naturbilder skapade vi en projektfråga som barnen delaktigt kunnat utforska. Barnens frågor har drivit projektet framåt och pedagogerna har hela tiden funnits med och stötta och styra så att projektet hållit den röda tråden.

Syftet med projektet har varit att uppmärksamma barnenen på sin roll och delaktighet i naturen. Hur människa och natur har ett samband, och hur de påverkar varandra.

  • Vilka förväntningar/mål fanns från början?

Vi förväntade oss att barnen skulle bli uppmärksamma på hur vi kan påverka varandra, både positivt och negativt. Vi vill medvetet utmana dem både i sociala kontexter, och i samband till naturen.

  • Vad har barnen varit med om i förskolan under året och vad har de fått mer kunskap om?

Vi ser att barnen har fått ett ökat intresse för olika samband, såsom kretslopp, allemansrätt, och att ha ett varsamt förhållningssätt både till miljö, material och varandra. Vi ser att barnen väljer verbala föhandlingssätt framför fysiska, samt uppmärksammar varandra och vuxna på skräp som inte hör hemma i naturen.

Vi har även samtalat om vad vi människor behöver för att må bra; Vi samtalar om vikten av att röra på vår kropp och att vara snäll mot oss själva och varandra.

  • På vilka sätt har barnen haft inflytande i projektet?

Barnen har ställt frågor och har fått upptäcka fritt. De frågor som intresserar flest barn harutforskats närmare i grupp, och alla barn har fått delta i samtal.

  • Hur reflekterade vi med barnen?

Under projektets gång har vi haft samlingar både i stor och i mindre grupper. Vi har tittat på bilder, både genom att projicera samt i pappersform. Vi låter barnen lyfta sina frågor och tankar, samt att pedagoger ställer reflekterande frågor till barnen. Vi ser även på kortare videoklipp om hur saker fungerar, där vi ger utrymme för barnens tankar och reflektioner kring det vi sett. En pedagog dokumenterar samtalen, och de frågor som dyker upp ligger till grund för fortsatt planering av projektet.

  • Vilket lärande och förändrat kunnande har skett i gruppen?

Vi har sett en ökad kunskap om djur och natur, samt samspel mellan människa och natur. Vi ser en ökad respekt för naturen i form av en förståelse för att vi måste ta hand om naturen. Vi ser att barnen kan använda sina egna erfarenheter för att dra egna slutsatser. Vi ser att barnen har en vilja och ett driv att ta hand om naturen, såsom att plocka upp skräp. Vi ser en ökad lust att leka och lära i skogen.

  • Vilket lärande och förändrat kunnande har skett hos enskilda barn?

Vi får veta av vårdnadshavare att barnen tar med sina lärdomar hem och delar med sig av sin kunskap hemma, till exempel att man ska stänga av vattnet när man borstar tänderna och inte döda spindlar. 

Vi kan se hos alla barn att de tagit till sig någon aspekt av projektet, och att de använder och delar med sig av sina kunskaper, både inom och utanför förskolan.

Barnen kan nu identifiera insekter och spindeldjur med kunskap om att spindeldjur har åtta ben.

  • Hur har barnen fått syn på sin egen/varandras lärande och förändrat kunnande?

Vi kan se ett förändrat beteende hos barngruppen i stort genom att det nu visas mer omtanke både mot varandra och mot vår natur.

Vi märker att barnen delar med sig av sina kunskaper både i samtal med pedagoger, med varandra, samt i den fria leken.

  • Vilka läroplansmål har vi fokuserat på?

Vi har haft digitala verktyg i fokus, lik väl som naturvetenskap. 

  • Hur har den pedagogiska lärmiljön bidragit till barns lärande?

Vi har eftersträvat att ta in mer naturmaterial att arbeta med, samt att vår pedagogiska dokumentation finns tillgänglig som samtalsmaterial för barnen. 

  • Vilka material och verktyg verkade stödja barnen i deras utforskande?

De digitala verktygen vi använt; Appar, i-pad, projektor, mikroskopägg och blue bot där barnen fått pröva själva att utforska verktyget tillsamamns med en vuxen samt i mindre grupper med barn.

Vi har även erbjudit mycket skapandematerial för analogt skapande, där vi bland annat erbjudit barnen att skapa sina naturupplevelser med icke-konvetionella materiel som lego och pärlplattor. Vi har skapat vattnets olika form med hjälp av färger, lera, och vatten.

Vi har planterat och använt oss utav olika naturmaterial i undervisningen.

  • Hur har familjerna/vårdnadshavarna involverats?  

Vårdnadshavarna har involverats genom att tillhandahålla barnens sommarbilder. Genom skolplattformen har projektet kontinuerligt uppdaterats genom lärloggar. Genom utvecklingssamtal har det enskilda barnet belysts utifrån projektsammanhang.

En utställning med barnens digitala filmskapande kommer att presenteras innan sommaravslutningen.

 

Mer stöd till dig som pedagog: Använd Arbetsboken/stödmaterialet för Södermalms pedagogiska år, kopplat till de fyra olika uppföljningarna/planeringarna i det pedagogiska året. I Arbetsboken finns verktyg för observation, dokumentation, reflektion och analys. 


Läroplanskopplingar

Innehåller inga läroplanspunkter

Matriser i planeringen

Innehåller inga matriser

Uppgifter

Innehåller inga uppgifter

Varför Skolbanken?

Alla delar med alla

Planeringar i Unikum

Vem driver Skolbanken och varför?

Vem äger materialet?

Hjälp och support

Academy

FAQ

Ge oss feedback