Hållbar framtid 4. Projektsammanfattning - Sjölejonet FO2

Det här är den tredje uppföljningen under läsåret, där vi sammanfattar året som gått. Projektsammanfattningen är en uppföljning av det projektarbete som pågått under läsåret och blir till en pedagogisk berättelse. I projektsammanfattningen gör pedagogerna en analys av undervisningen och hur den har lett till lärande och utveckling hos barnen. Sammanfattningen utgör också ett av underlagen för arbetslagets självvärdering WKI (Stockholms stads Webbaserade kvalitetsindikator).

Hållbar framtid - barns möte med naturen:

Utifrån barnens visade intresse, barnens sommarbilder och den plats som kom att kallas och blev vår "årstidsplats" ledde det till det som blev vårt projekt kring och om det som finns "i vår stora vida värld" med fokus på:

- årstidsförändringar, 

- rörelse i naturen

- naturen och dess innehåll: vad finns där och vad kan vi göra med det?

 

                                                   

 

• Hur uppfyllde vi projektets syfte/fråga?

Vi har uppfyllt projektets syfte genom att barnen på olika sätt har, praktiskt och teoretiskt, fått ta del utav, utmanas och stimuleras i deras kunskaper och erfarenheter (samt fått utökade kunskaper och erfarenheter)  kring och om naturen - naturens innehåll (vad finns där? vad kan vi göra med det? vad kan vi lära oss om det?) och vad händer i naturen under året? Detta har varit i fokus när planering av undervisning har gjorts samt varit noga med att se till att de olika områdena för lärande kommer med och det har varit roligt och givande. De fokusområden som varit har också gett resultat.  

• Vilka förväntningar/mål fanns från början?

De mål som funnits med från början har varit att barnen i deras möte med naturen ska få möjligheter att se och uppleva naturen på olika sätt. Tyngden har varit att låta barnen få ta del utav det som naturen har att erbjuda och arbeta kring det som finns där (utifrån barnens intresse) - följa vad som sker i naturen under årstidsförändringar (följa och ta del utav detta på ett medvetet närmare håll) Barnen skulle även få utmana sig motoriskt i naturen samt få in digitalitet, estetik, matematik och språk kopplat till projektundervisningen och detta har även gjorts.

 

• Vad har barnen varit med om i förskolan under året och vad har de fått mer kunskap om?

Barnen har fått vara med om och fått mer kunskap kring årstidsförändringar - vad som händer, varför händer det? och hur det ser ut när det händer (på närmare håll på olika sätt), barnen har även fått mer kunskaper kring djur som lever i naturen (exempelvis daggmaskar som blivit ett stort intresse och fokus område under projektet) samt fått nya och mer kunskaper kring växter samt det förlopp som sker när man odlar. 

• På vilka sätt har barnen haft inflytande i projektet?

Barnen har fått vara delaktiga och ha inflytande i projektet genom och utifrån deras sommarbilder, dialog och reflektion kring bilderna och det som barnen visat intresse på som kan kopplas till temat "hållbar framtid - barns möte med naturen" under tiden som var för observation innan projektuppstarten. 

• Hur reflekterade vi med barnen?

Vi har reflekterat tillsammans med barnen under spontana tillfällen (när t.ex. barnen har tagit upp något), när undervisningen har skett och vid återsamlingar (t.ex. tittat på bilder och filmer från det som hänt tidigare under dagen). Detta har vi sedan tagit med oss vidare under planeringen av undervisningen. 

• Vilket lärande och förändrat kunnande har skett i gruppen?

Vi har kunnat se hur ett lärande och förändrat kunnande kring förändringarna i naturen och utökade kunskaper kring djur. Samt även att barnen blivit utmanade och fått lära sig detta på olika sätt (exempelvis genom och utifrån skapande och matematik) och med olika verktyg (digitala verktyg som t.ex. lärplattan). 

• Vilket lärande och förändrat kunnande har skett hos enskilda barn?

Barnen har varit olika mycket intresserade och olika mycket intresserade av det vi arbetat med men har under denna period haft ett gemensamt intresse för det vi har haft projekt om. Vi kan märka att vissa har fått ett mer lärande och förändrat kunnande kring plantering, vissa mer kring daggmaskar och vissa både och. 

• Hur har barnen fått syn på sin egen/varandras lärande och förändrat kunnande?

Barnen har observerat varandra samt haft reflekterat och pratat med varandra under undervisningstillfällena och stunderna däremellan. Samt gjort det för sig själva när barnen har pratat och reflekterat. 

• Vilka läroplansmål har vi fokuserat på?

• - "Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla ett växande ansvar och intresse för hållbar utveckling och att aktivt delta i samhället."
• - "Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för hur viktigt det är att ta hand om sin hälsa och sitt välbefinnande"
• - "Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla förståelse för naturvetenskap, kunskaper om växter och djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen."
• - "förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp"
• - "får använda digitala verktyg på ett sätt som stimulerar utveckling och lärande."

• Hur har den pedagogiska lärmiljön bidragit till barns lärande?

Den pedagogiska lärmiljön har utformats så att det ska vara som ett stöd och en del utav projektet. Det material som funnits och finns har placerats samt använts med ett medvetet tänk för att det ska bidra till barns lärande. 

• Vilka material och verktyg verkade stödja barnen i deras utforskande?

Estetiskt material, naturmaterial, lärplatta och projektor har varit ett stöd och lett till givande lärande och utforskning.

• Hur har familjerna/vårdnadshavarna involverats?  

Föräldrarna har involverats i den dagliga kontakten, infobrev från skoplattformen och lärloggar.