👋🏼 Var med och förbättra Skolbanken med oss på Unikum. Svara på formuläret här

Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

Myran 2021/22

Skapad 2021-06-09 12:25 i Slöinge förskola Falkenberg
Ny mall Projektplanering, ett stöd för det projekterande arbetssättet i Falkenbergs förskolor 2020/2021
Förskola
Beskriv kortfattat arbetsområdet för att väcka barnens nyfikenhet.

Innehåll

Projektplanering, ett stöd för det projekterande arbetssättet i Falkenbergs förskolor 

 

Erfarenheter och lärdomar

Vilka pedagogiska och organisatoriska erfarenheter och lärdomar väljer vi att ta med oss från föregående års utvärdering?

Strategier som varit bra i lärmiljön har varit tydligheten med bilder, vi har haft lagom med material och gör ändringar utifrån barnens intresse / fokus eller ointresse.

 

Det är viktigt för organisationen att vi har kontinuitet i allt. Personalen, vi har en gemensam tanke kring undervisningen och för barnens bästa. Vi är samstämda och vi hade diskussioner kring olika tankar på våra reflektionsstunder. Rutinerna är viktiga för barnen och för att de ska veta vad som händer under dagen.   

 

Förkunskap för det som vi pedagoger ska undervisas kring, det är viktigt att vi har kunskapen om ämnet. Lyhördhet- om barnen upptäcker något som inte planerats för så kanske vi väljer det spåret istället, vi tycker att det är viktigt att kunna lyssna in barnens tankar och lyfta in spontanitet i undervisningen. Det gäller att fånga de spontana stunderna för att bjuda in undervisningen i den stunden. 

Att det finns en tydlighet, samsyn, kommunikation för barnens bästa. Det finns en tydlighet i  ledarrollen vilket skapar en god grund för undervisningen.

 

Vilka är våra identifierade förbättringsområden?

 

Kvalitetsindikatorer språklighet

 

Barnen rimmar med viss hjälp

Barnen benämner föremål i sin vardag med rätt begrepp

 

Kvalitetsindikatorer matematik

Barnen löser enkla vardagsnära problem med hjälp av andra  och / annat material

Barnen sorterar på uppmaning eller spontant

 

Kvalitetsindikatorer lärande-identitet

Kan ta motgångar i de flesta situationer

problemlösningar tillsammans med andra

 

Hållbarhet- bättre på att visa/berätta om att vara rädd om saker, ordning, prata om skräp/matsvinn.

 

Innehåll och syfte

Vad är det vi vill möjliggöra för barnen att undersöka utifrån både barn och pedagogers tankar och idéer?

Vilka förmågor vill vi ge barnen möjlighet att utveckla?

* Förförståelse för hur man tar hand om saker i sin omgivning.

* Varsamt förhållningssätt om materialet på avdelningen.

* Förståelse för olika sätt att utforska material och förhållanden i sin miljö.

 

 

Iscensättning av lärmiljön utifrån vårt syfte

Vilken miljö vill vi välkomna in till?

En miljö som är enkel för barnen att använda och göra rätt i genom att det är tydligt vilka material vi har, varför vi har dem och hur de ska användas. Genom att arbeta med bildstöd och symboler i omgivningen vill vi göra det enkelt för barnen att utveckla självständighet och sin förmåga att ta ansvar för verksamhetens material.

Miljön ska realisera projektet genom att erbjuda meningsfulla aktiviteter med material som uppmuntrar barnen till lek och reflektion kring människans roll i att skapa en hållbar värld. 

Våra aktiviteter och lärprocesser ska vara tydliga för barnen genom att de läroämnen vi arbetar med lyfts fram och synliggörs i våra miljöer. Aktiviteter som vi genomför med barnen ska konsekvent dokumenteras för det systematiska kvalitetsarbetet samt för att finnas synliga för barnen på Myran och i våra olika miljöer för att väcka barnens nyfikenhet och som stöd för reflektion.

Hur väcker vi barnens nyfikenhet kring det som vi vill utforska tillsammans?

Genom att vi pedagoger utgår ifrån vad barnen visar intresse och nyfikenhet för i verksamheten hoppas vi kunna iscensätta lärande situationer som låter barnen fördjupa sina kunskaper samtidigt som aktiviteterna blir meningsfulla för barnen. Vi har som mål att de ämnen som vi utforskar på förskolan ska ligga nära barnens upplevelser i sin vardag för att de på så sätt enkelt ska kunna relatera till- och ha möjlighet för att se hur de kan bidra till en hållbar utveckling i sin närmiljö. 

Ett exempel kan vara att diskutera hur vi kan minska vårt matsvinn och varför det är viktigt alls, leta efter skräp i vårt närområde och prata om hur nedskräpningen påverkar djuren och naturen i vår närhet.

Barnen har sedan tidigare påbörjat ett utforskande kring krokodilen som de hittat i skogen. Vi ser detta som en möjlighet för att skapa diskussioner kring hur de fascinerande djuren i naturen och deras hem påverkas av nedskräpningen i skog och mark.

Vi planerar att använda oss av materialet Sopsorteringsmonster som tagits fram i Hässleholms kommun för att inspirera barn till att fundera kring skräp och återvinning.

Hur tillvaratar vi barnens tankar och idéer i iordningställandet av lärmiljön?

För att utveckla mer fördjupad kunskap har vi sett vikten av att dokumentationen får ta plats i lärmiljön för att barnen ska kunna se, interagera, berätta och reflektera över vad vi lär oss på dagarna och de saker som vi berör i vår verksamhet.

Göra plats för ’rum’ på avdelningen där barnen ges möjlighet att pröva och utforska de frågeställningar som dyker upp under projektets gång i leksituationer.

Hur blir lärmiljöerna ett stöd för oss i vårt projekterande arbetssätt?

Genom att göra plats för barnens dokumentation och ’rum’ med koppling till t.ex. sortering i lärmiljön skapar vi en röd tråd i barnens vardag och möjlighet till projekterande och kollaborativa lärprocesser utanför de, av pedagogerna, planerade lärsituationerna. Leken blir således en del av projekterandet och ett stöd för barnens lärande.

 

Organisation och arbetssätt

Hur organiserar vi den planerade undervisningen?

Vi planerar för projekterande arbeten på förmiddagarna- måndag, tisdag och torsdag. 

Vilken eller vilka strategier (arbetssätt) tänker vi använda?

Vi tänker oss att vi kommer använda oss mycket av olika uppdrag för barnen där vi kommer att utforska i vår närmiljö och utveckla aktiviteter som kretsar kring återbruk och att finna olika sätt att använda oss av material och saker som vi finner på våra utflykter.

Vi vill att projektet ska genomsyra hela vår dag och därför kommer vi att förbereda för att lärmiljön ska innehålla aktiviteter som också knyter an till vårt projekt även när vi inte genomför organiserad undervisning. Till exempel att vi erbjuder UR filmer om återvinning, spel på Ipad med sopsortering samt material och leksaker som på ett lekfullt sätt låter barnen bearbeta och pröva de kunskaper som de möter i projektet.

För att hela dagen ska ha ett pedagogiskt undervisningssyfte kommer vi försöka att planera för tid till våra vardagliga rutiner på förskolan såsom att klä på sig, tvätta sig, tacka efter maten etc. Detta gör vi för att vi ser dessa  stunder som viktiga undervisningsituationer där vi kan erbjuda stöttning för barnen att utveckla sin självständighet och en positiv lärande-identitet.

Kollaborativa processer?

Vi ser det som viktigt för barnens utveckling att vi pedagoger inte erbjuder färdiga lösningar, utan att barnen själva får vara delaktiga i att diskutera och ta fram egna lösningar. Vi kommer därför att arbeta för att uppmuntra barnen till att bli delaktiga i att diskutera och komma fram till egna lösningar till de uppdrag och problem som vi stöter på under projektets gång.

Hur introduceras lärmiljöerna för barnen?

Vi kommer att utgå ifrån figuren ”Stubben” och att lärmiljön kommer att utvecklas stegvis utifrån de uppdrag och aktiviteter som stubben iscensätter och den respons som det får av barnen. 

Hur möjliggör vi för barnen att mötas och samtala om projektet och sitt utforskande?

Genom att arbeta mycket med fotografier som dokumentation i aktiviteterna  vi gör tillsammans som vi sedan gör tillgängliga i lärmiljön får barnen att redskap för att reflektera över prata och berätta om de saker som de gjort.

Att det materialet som vi har och erbjuder på lärmiljön på olika sätt anknyter till det som vi utforskar. 

 

Vårdnadshavarnas delaktighet

Hur kan vi inkludera vårdnadshavarna i projektet och dokumentationen?

Genom att regelbundet publicera bloggar på unikum där vi berättar om projektet och vad barnen undersöker på förskolan. 

Hur kan vi samverka med vårdnadshavarna och använda oss av deras kunskaper som ett tillägg i vårt projekt?

Vi tänker att vi gärna involverar föräldrarna i uppdragen på förskolan och att det också kan ges uppdrag för barnen att utföra hemma tillsammans med sina familjer.

 

Kompetensutveckling

Behöver vi pedagoger fördjupa våra kunskaper inom vårt valda projektområde?

Vad behöver vi veta mer om för att kunna förstå och få syn på barnens utforskande och även utmana dem vidare?

Hur går vi tillväga för att fördjupa våra kunskaper inom det aktuella projektområdet?

 

 

Formulera och konkretisera mål

Vilka läroplansmål är relevanta utifrån barnens intresse och nyfikenhet kopplat till syftet med projektet?

  • Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla förståelse för samband i naturen och för naturens olika kretslopp samt för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra.

 

Konkretisera läroplansmålen och förklara vad de betyder.

Vad är skräp?

Var slänger man skräpet när man hittat det, vad händer med det sen efter att vi slängt det?

Kan man återanvända ’skräpet’ vi hittar?

 

Uppföljning

Uppföljning av projektet - Se reflektionsfrågor i respektive område eller från rektor.

Kopplingar till läroplanen

  • förståelse för samband i naturen och för naturens olika kretslopp samt för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra,
    Lpfö 18
  • förståelse för hur människors olika val i vardagen kan bidra till en hållbar utveckling,
    Lpfö 18