👋🏼 Var med och förbättra Skolbanken med oss på Unikum. Svara på formuläret här

Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

Känn på litteraturen: Det fattas en tärning 7D ht21 v.35-48

Skapad 2021-08-23 20:33 i Domnarvets skola Borlänge
Grundskola 7 Svenska
Vårt ordförråd har avgörande betydelse för hur väl vi klarar skolan. Forskningen visar att ordförrådet breddas genom läsning av olika typer av texter och bättre blir det om vi även får möjlighet att reflektera kring det vi läser. Därför ska vi under detta moment läsa en ungdomsroman som heter "Det fattas en tärning" och arbeta med boken parallellt.

Innehåll

Planering "Det fattas en tärning"

Under detta moment kommer klassen läsa en gemensam ungdomsbok som heter "Det fattas en tärning". Under arbetets gång läser ni ett förutbestämt antal sidor varje vecka. Varje vecka finns minst en reflektionsfråga som ni besvarar i i gruppdiskussioner eller enskilt och skriftligt under tisdagslektionerna. Reflektionsfrågan utgår från de sidor ni ska ha läst till tisdagslektionen.

Lässchema och reflektionsfrågor

Läs klart sidorna till tisdagslektionen varje vecka.

Vecka

Sidor

Reflektionsfrågor

35

6-22

·       Vartannat kapitel i boken utspelar sig i nutid, vartannat i dåtid. Beskriv med ett par meningar hur Pucks/Petras liv ser ut under dessa båda perioder av hennes liv.

36

23-38

·       Pucks pappa missar hennes namnsdag, men en vecka senare får hon ändå presenter. Hur reagerar mamman på presenterna som Peo köpt? Vad tänker du om pappans agerande och om mammans reaktion?

37

39-53

·       ”Jag kände mig längre ifrån henne än någonsin”, tänker Petra på sida 45 om sin bästa kompis Lollo. Vad är det som får henne att känna så? Hur tror du att Lollo skulle reagera om Petra berättade allt om sina föräldrar för henne?

38

54- 71

·       Puck tänker vid flera tillfällen att hon skulle vilja prata med Katta. Vad är det hon vill berätta för Katta? Varför vill hon så gärna prata med henne?

·       ”Sexåringen i henne börjar skrika.” (s. 66) Vad är det som händer på festen, som får barnet i Puck att börja skrika? Vad är det Puck minns?

39

72-89

·       Puck vet inte vad hon ska skriva i mailet till pappan på sidan 78. Vad tror du att hon helst av allt skulle vilja skriva? Vad är det som får henne att tveka?

40

90-106

·       Puck funderar på hur hon ska reagera på det Micke säger när de träffas på caféet (s. 101-102). Vad hade du gjort om du varit i Pucks situation?

41

107-121

·       Puck ser och tänker på saker som hon inte berättar för någon. Dagen efter gårdsfesten, när Peo och Puck sitter tillsammans på altanen, tänker Puck en sak men säger en annan (s.110). Varför gör hon så? Vad hade hänt, tror du, om hon sagt vad hon tänkte? Vad tycker du att hon skulle ha gjort?

42

122-143

·       Under en middag, när familjen sitter samlad vid köksbordet, tänker Puck: ”Var jag taskig som inte sa något? Men vad skulle jag säga?” (s.142) Är det taskigt av Puck att tiga om det hon sett? Motivera ditt svar.

43

144-153

·       ”Detta kommer han aldrig att glömma”, tänker Puck på sida 145. Varför avslöjar Puck Emanuels hemlighet? Finns det saker du aldrig skulle förlåta en kompis för. Ge exempel.

44

 

Höstlov

45

154-161

·       ”Nästa gång någon ska puffa till kudden, kanske trä på ett nytt örngott, kommer man att finna meddelandet.” För säkerhets skull skriver hon Till Karl Nilsson på. (s.155) Vad tror du att Puck skriver till Karl Nilsson.

46

162-184

·       ”Jag måste ut, jag måste tänka!” säger Pucks mamma på sidan 164, efter deras långa samtal. Vad tror du att mamman tänker på under sin promenad?

47

185-205

·       ”En gång kände de faktiskt varandra. Vart tar alla människor vägen?” (s.189) Vad tänker och känner Puck när hon ser Ida på skolgården? Vad kan du känna igen i situationen?

48

 

Muntlig slutuppgift

Examinerande

Du bedöms utifrån ditt deltagande under diskussioner och reflektionsfrågor samt din slutuppgift.

Uppgifter

  • Slutuppgift och sammanfattning

  • Reflektionsfrågor v.47

  • Uppgift vecka 43.

  • Reflektionsfrågor v.41

  • Reflektionsfrågor 36

  • Reflektionsfrågor v. 38

  • Reflektionsfråga v. 40

  • Reflektionsfråga v. 42

  • Reflektionsfråga v. 46

Kopplingar till läroplanen

  • Syfte
  • läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften,
    Sv
  • Centralt innehåll
  • Skönlitteratur för ungdomar och vuxna från olika tider, från Sverige, Norden och övriga världen. Skönlitteratur som belyser människors villkor och identitets- och livsfrågor. Lyrik, dramatik, sagor och myter.
    Sv  7-9
  • Språkliga drag, uppbyggnad och berättarperspektiv i skönlitteratur för ungdomar och vuxna. Parallellhandling, tillbakablickar, miljö- och personbeskrivningar, inre och yttre dialoger.
    Sv  7-9
  • Några skönlitterära genrer och hur de stilistiskt och innehållsligt skiljer sig ifrån varandra.
    Sv  7-9
  • Några skönlitterärt betydelsefulla ungdoms- och vuxenboksförfattare från Sverige, Norden och övriga världen och deras verk, samt de historiska och kulturella sammanhang som verken har tillkommit i.
    Sv  7-9

Matriser

Sv
Svenska 7-9 grundmatris

F
E
C
A
Läsa med flyt
Eleven når ännu inte målen.
Eleven kan läsa skönlitteratur och sakprosatexter med flyt genom att, på ett i huvudsak fungerande sätt, välja använda lässtrategier utifrån olika texters särdrag.
Eleven kan läsa skönlitteratur och sakprosatexter med gott flyt genom att, på ett ändamålsenligt sätt, välja och använda lässtrategier utifrån olika texters särdrag.
Eleven kan läsa skönlitteratur och sakprosatexter med mycket gott flyt genom att, på ett ändamålsenligt och effektivt sätt, välja och använda lässtrategier utifrån olika texters särdrag.
Läsförståelse
Eleven når ännu inte målen.
Genom att göra enkla sammanfattningar av olika texters innehåll med viss koppling till tidsaspekter, orsakssamband och andra texter visar eleven grundläggande läsförståelse.
Genom att göra utvecklade sammanfattningar av olika texters innehåll med relativt god koppling till tidsaspekter, orsakssamband och andra texter visar eleven god läsförståelse
Genom att göra välutvecklade sammanfattningar av olika texters innehåll med god koppling till tidsaspekter, orsakssamband och andra texter visar eleven mycket god läsförståelse.
Tolka & resonera om budskap
Eleven når ännu inte målen.
Dessutom kan eleven utifrån egna erfarenheter och referensramar samt olika livsfrågor och omvärldsfrågor tolka och föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om tydligt framträdande budskap i olika verk.
Dessutom kan eleven utifrån egna erfarenheter och referensramar samt olika livsfrågor och omvärldsfrågor tolka och föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om budskap som är tydligt framträdande och budskap som kan läsas mellan raderna i olika verk.
Dessutom kan eleven utifrån egna erfarenheter och referensramar samt olika livsfrågor och omvärldsfrågor tolka och föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om budskap som är tydligt framträdande och budskap som kan läsas mellan raderna eller är dolda i olika verk.
Verket & upphovsmannen
Eleven når ännu inte målen.
Eleven kan också föra enkla resonemang om verket med kopplingar till dess upphovsman.
Eleven kan också föra utvecklade resonemang om verket med kopplingar till dess upphovsman.
Eleven för också föra välutvecklade och nyanserade resonemang om verket med kopplingar till dess upphovsman.
Skriva texter
Eleven når ännu inte målen.
Eleven kan skriva olika slags texter med viss språklig variation, enkel textbindning och i huvudsak fungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och strukturer.
Eleven kan skriva olika slags texter med relativt god språklig variation, utvecklad textbindning och relativt väl fungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och strukturer.
Eleven kan skriva olika slags texter med god språklig variation, välutvecklad textbindning och väl fungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och strukturer.
Sammanställningar
Eleven når ännu inte målen.
Sammanställningarna innehåller enkla beskrivningar och förklaringar, enkelt ämnesrelaterat språk samt i huvudsak fungerande struktur, citat och källhänvisningar.
Sammanställningarna innehåller ut­vecklade beskrivningar och förklaringar, utvecklat ämnesrelaterat språk samt relativt väl fungerande struktur, citat och källhänvisningar.
Sammanställningarna innehåller välutvecklade och nyanserade beskrivningar och förklaringar, välutvecklat ämnesrelaterat språk samt väl fungerande struktur, citat och källhänvisningar.
Samtala & diskutera
Eleven når ännu inte målen.
Eleven kan samtala om och diskutera varierande ämnen genom att ställa frågor och framföra åsikter med enkla och till viss del underbyggda argument på ett sätt som till viss del för samtalen och diskussionerna framåt.
Eleven kan samtala om och diskutera varierande ämnen genom att ställa frågor och framföra åsikter med utvecklade och relativt väl underbyggda argument på ett sätt som för samtalen och diskussionerna framåt.
Eleven kan samtala om och diskutera varierande ämnen genom att ställa frågor och framföra åsikter med välutvecklade och väl underbyggda argument på ett sätt som för samtalen och diskussionerna framåt och fördjupar eller breddar dem.
Muntliga redogörelser
Eleven når ännu inte målen.
Dessutom kan eleven förbereda och genomföra enkla muntliga redogörelser med i huvudsak fungerande struktur och innehåll och viss anpassning till syfte, mottagare och sammanhang.
Dessutom kan eleven förbereda och genomföra utvecklade muntliga redogörelser med relativt väl fungerande struktur och innehåll och relativt god anpassning till syfte, mottagare och sammanhang.
Dessutom kan eleven förbereda och genomföra välutvecklade muntliga redogörelser med väl fungerande struktur och innehåll och god anpassning till syfte, mottagare och sammanhang.