👋🏼 Var med och förbättra Skolbanken med oss på Unikum. Svara på formuläret här

Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

Pedagogisk planering Humlan 21-22

Skapad 2021-09-01 09:14 i Lärkans förskola Halmstad
Förskola
En hållbar värld börjar i förskolan. Genom detta tema vill vi ge varje barn möjlighet att leka och lära kring hållbar utveckling.

Innehåll

Temats namn 

Hållbar utveckling

 

Bakgrund till temat 

Utifrån analys av:

  • Lpfö 18 skattning 

Vid förra terminens skattning utifrån lpfö 18 såg vi ett behov av att tydligare och mer konkret arbeta med frågor kring hållbar utveckling.
Vi kunde se att vi arbetar med detta till viss del men behöver rikta fokus mot följande läroplansmål:

Ge varje barn förutsättningar att utveckla:

- ett växande ansvar och intresse för hållbar utveckling och aktivt delta i samhället
- förmåga att använda och förstå begrepp, se samband och upptäcka nya sätt att förstå sin omvärld
- förståelse för hur människors olika val i vardagen kan bidra till en hållbar utveckling


  • Lokal utvecklingsplan 20/21

    I vår lokala utvecklingsplan har vi under föregående läsår arbetat med frågor gällande samsyn kring uppdraget och likvärdighet över hela förskolan
    Detta fortsätter vi att ha som fokus och har därför valt ett gemensamt tema över hela förskolan. Ett gemensamt tema bidrar till störrre möjligheter
    för samarbete över avdelningarna, utbyte mellan barn och pedagoger på hela förskolan samt skapar en tydlig röd tråd i våra lärmiljöer; både de
    synliga lärmiljöerna (material, aktiviteter) men också i form av vad varje barn erbjuds för förutsättningar att utvecklas och lära.

    Vårt andra utvecklingsområde i den lokala utvecklingsplanen är att arbeta med vårt normkritiska förhållningssätt och vår normkreativitet.
    Detta integreras i vårt tema och ska prägla och genomsyra all verksamhet på förskolan.

  • Utvärdering projekt 20/21

I vår utvärdering av projektet på Humlan 20/21 såg vi dessa utvecklingsbehov:

- Att hållbar utveckling ska synas i vår lärmiljö och prägla vårt förhållningssätt och vår undervisning 

- Att vi vill kunna följa varje barns lärprocess tydligare samt synliggöra lärandet för både barnet, vårdnadshavare och för oss pedagoger. Detta vill vi utveckla i barnets individuella lärloggar samt skapa en lärprocessvägg på avdelningen där dokumentationer synliggör temat och barnets lärande både på grupp- och individnivå

- Utveckla våra lärmiljöer ännu mer utifrån var barngruppen har för behov och var de befinner sig i sitt lärande

- Erbjuda fler matematiska utmaningar i lärmiljön

- Återuppta boksamtal i olika former

  • Målbilder för förskolan: Språk och Matematik 

Utvecklingsbehov

Utifrån målbilderna för språk vill vi ge varje barn möjlighet att utveckla intresse för berättelser, bilder och texter i olika medier, såväl digitala som andra, samt sin förmåga att använda sig av, tolka, ifrågasätta och samtala om dessa,

Utifrån målbilderna för matematik vill vi ge varje barn möjlighet att utveckla förståelse för rum, tid och form, och grundläggande egenskaper hos mängder, mönster, antal, ordning, tal, mätning och förändring, samt att resonera matematiskt om detta samt förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp.

  • Barngruppens intresse

Genom att observera och lära känna barngruppen ser vi att barnen visar intresse för matematik. Dessa observationer har vi kunnat se under samlingar där vi samtalat om siffror. Barnen har även i vardagliga situationer nämnt siffror och räkneord, bland annat genom att räkna hur många bokstäver de har i sitt namn, hur många klossar de behöver för att bygga ett torn osv. Vi har även uppmärksammat att vissa av barnen visat intresse för matsvinn och samtalar om hur mycket man orkar äta. Barnen tycker om att röra på sig, detta visar de genom att efterfråga aktiviteter som innehåller fysisk aktivitet bla dans och rytmik men även utevistelse som att cykla, springa och utforska med hela sin kropp. Vi har kunnat se att skriftspråket är något som intresserar barnen, genom att dem fått skriva sina namn men att de också efterfrågat att få skriva sina namn i olika kontexter. Vissa av barnen har även börjat ljuda och läsa av bokstäver och visar intresse i att bli utmanade i detta.

Syfte

Varför detta tema?

  • Vad vill vi att barnen skall utforska/upptäcka/uppleva/lära?

Genom detta tema vill vi att barnen ska utforska naturen och förstå samband mellan människa och natur. Genom att vistas i skogen ofta kan barnen upptäcka naturens skiftningar, få olika begrepp och bli trygga med den miljön. I vår lärmiljö både inne och ute ska barnen få möjlighet att uppleva vad hållbar utveckling är, skapa en förundran över naturen, få vara kreativa och förstå sin koppling och sitt ansvar till naturen. Barnen ska få möjlighet att leka och lära kring natur och miljö på många olika sätt. Vi vill också kunna förmedla en positiv framtidstro till att hur vi värnar om vår natur och värld.

  • Vilka förmågor, färdigheter, begrepp samt vilken fakta, förståelse och förtrogenhet ska barnen få möjlighet att utveckla?

Att kunna se hållbar utveckling som en helhet. Hur miljö, natur, samhälle och människa samspelar och påverkar varandra. Att kunna känna förtrogehet med vad naturen är för något och vad den kan erbjuda mig men också vad jag som människa gör och kan göra för att värna om naturen. I hållbar utveckling ryms många frågor, vi vill väcka ett intresse för barnen att utforska dessa frågor och kunna förstå och lära kring natur och hållbar utveckling.

- förmåga: att kunna sätta ord på upplevelser i naturen

- färdighet : kunna identifiera saker i naturen samt saker som inte hör till naturen

- begrepp och fakta: kunskap om växter, djur samt enkel källsortering

- förståelse: hur påverkar mina val naturen?

- förtrogenhet: känna trygghet i att vistas i naturen och att sätta ord på hur människa ,natur o samhälle bildar en helhet

  •  Vad ska pedagogerna utveckla kunskap om/ ta reda på…

Utveckla kunskap om vad hållbar utveckling kan vara och bredda förståelsen kring detta. Erövra kunskap kring hur det kan synas och tillämpas i undervisningen samt utmana den åldern på barn som vi har i vår barngrupp.

Målformuleringar att sträva mot

  • Utifrån tema kopplingar till Lpfö18: 
  • 2.1 Normer och värden
Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla:

– förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra,

– respekt och förståelse för alla människors lika värde och de mänskliga rättigheterna, och

– ett växande ansvar och intresse för hållbar utveckling och att aktivt delta i samhället.

  • 2.2 Omsorg, utveckling och lärande
Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla

– självständighet och tillit till sin egen förmåga,

– nyfikenhet, kreativitet och lust att leka och lära,

– förmåga att fungera enskilt och i grupp, samarbeta, hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt att ta ansvar för gemensamma regler,

– förmåga att lyssna på och reflektera över andras uppfattningar samt att reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar,

– förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar,

– förståelse för rum, tid och form, och grundläggande egenskaper hos mängder, mönster, antal, ordning, tal, mätning och förändring, samt att resonera matematiskt om detta,

– förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp,

– förståelse för samband i naturen och för naturens olika kretslopp samt för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra,

  • 2.3 Barns delaktighet och inflytande
 Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla

– intresse för och förmåga att uttrycka tankar och åsikter så att de kan påverka sin situation,

– förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för miljön i förskolan, och

– förståelse för demokratiska principer och förmåga att samarbeta och fatta beslut i enlighet med dem.

Planering och genomförande - Vad ska genomsyra temat?

  • Hur ska vi röra oss mot syfte och mål?

    -          Erbjuda aktiviteter och utmaningar i kombination med fysisk rörelse i olika konstellationer.

    -          Att använda närmiljöer så att de blir ett verktyg för att upptäcka, problematisera och synliggöra matematik och hållbar utveckling på olika sätt. Vi får därmed chansen att korsa ämnen med varandra.

    -          Vi pedagoger tar tillvara på barnens intresse i planerade men såväl spontana undervisningstillfällen

    -          I vår lärmiljö i såväl vårt tema men också övriga tillfällen vill vi erbjuda barnen ett nyanserat talspråk och ordförråd genom att föra in nya passande ord och begrepp. Att låta barnen få ställa frågor samt att vi pedagoger ställer frågor och kommunicerar i olika sammanhang. Att ge barnen en möjlighet att utvecklas i sin proximala utvecklingszon (Vygotskij).

    -          Ge många möjligheter att upprepa och prova många gånger

    -          Schemalägga temats riktning på planeringar

    -          Låta barnen vara delaktiga i vår lärprocessvägg. Ge tillbaks lärandet till barnen och synliggöra deras lärande

    -          Lärmiljön kommer att vara föränderlig utifrån temats gång beroende på vilken riktning temat tar

    -          Vi använder av estetiska lärprocesser på olika sätt i projektets gång.

  • Hur agerar vi och skapar lärmiljöer och lär-tillfällen som är tillgängliga för alla barn?

Vi kommer skapa en tillgänglig lärmiljö för barnen genom att variera de sätt vi undervisar på genom att ge dem den mångfald av olikheter som finns i barngruppen

-          Det kan passa några att röra på sig, andra att sitta ner. Någon att jobba praktiskt, andra att få experimentera eller att titta på film och lyssna/läsa bok. Vi kommer erbjuda en variation av arbetssätt och tillvägagångssätt för att tillgodose dessa aspekter

-          Vara fler eller färre vid olika aktiviteter i olika konstellationer

-          Att ha iscensättande aktiviteter på morgonen som får stå över hela dagen ger barnen möjlighet att själva få välja och prova när de vill ta del av det under dagen

-          Temat kommer att återspeglas genom vår lärprocessvägg och det kan ge möjlighet för barnen att få reflektera över vårt tema samt ge barnen möjlighet till att påverka sin lärmiljö

-          Att ha en rik variation på olika material 

  • Hur ska de främjande insatserna och förebyggande åtgärderna i PDTK (Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling) bli synliga i vårt arbete?

Vi kommer kontinuerligt titta på hur vi bemöter varandra, såväl barn-barn, vuxen-barn, vuxen-vuxen för att synliggöra det förhållningssätt vi har mot varandra. Genom detta kan vi få syn på om något behöver förändras i vårt sätt att bemötta varandra eller om något i vår lärmiljö behöver åtgärdas. Genom att ha ett normkritiskt förhållningssätt samt arbeta normkritiskt ger vi barnen möjlighet att få en bredare syn på hur vårt samhälle kan se ut. Vi vill erbjuda barnen en stor variation av olika material och erfarenheter som de kan ta med sig.

  • På vilket sätt ska vi skapa förutsättningar för och tillvara ta barnens delaktighet och inflytande?

-          -Utgå från barnens frågor, intresse och nyfikenhet då vi planerar undervisningen och utvärderar verksamhetens innehåll

-          -Utgå från barnens frågor, intresse och nyfikenhet då vi formar vår lärmiljö

-          -Aktivt synliggöra lärandet genom dokumentationer på vår lärprocessvägg

-          -Utveckla vårt arbete med valkort där barnen varje dag ges möjlighet att göra egna aktiva val i lärmiljön och ha inflytande över sin lärprocess

-          -Genom vårt förhållningssätt och vårt bemötande som pedagoger lyssna in och vara närvarande i varje barns lärande och utveckling. Vara medforskande och nyfiken inför det barnen intresserar sig för.

 

  • Hur ska vi arbeta mot hela läroplanen? (Språk, Nv, Tk, Ma, Estetiska uttrycksformer, Delaktighet och inflytande, Grundläggande värden) 

Vi kommer att använda oss av olika tillvägagångsätt och inriktningar för att arbeta mot hela läroplanen. För att göra det kommer vi att ta hjälp av:

Miniräknarna

Sopsamlarmonster

Böcker

Alfabetshotell

Regelbundna besök i skog och närmiljö

Regelbunden utevistelse med möjlighet till utmaningar tex på vår gård

Valkort

Utveckla vår lärmiljö och hur vi tar hand om den

Hälsa och välbefinnande, rörelse, dans

Lärprocessväggen

Samlingar

Digitala lärverktyg

Uppfinnarhörna, skapa med olika material

  • Hur involverar vi vårdnadshavare i vårt arbete?

Regelbundna veckobrev med information och dokumentation från vårt tema.

Vid hämtning och lämningssituationer delge vad som skett eller ska ske på förskolan.

Individuella lärloggsinlägg kommer att läggas ut i barnens personliga portfolio. 

Erbjuda vårdnadshavare att ta med "skräp" hemifrån tex "veckans återvinning". Jobba med olika material, ett i taget, metall , plast osv.

Daglig skrivelse på tavlan i hallen om vad vi gjort under dagen

Utvecklingssamtal

  • Hur ska vi pedagoger utveckla vår kunskap om/ ta reda på mer om det område vi valt?

Diskutera och analysera vad begreppet hållbar utveckling betyder för oss. Vad står det för och vad innebär det? Diskutera olika värdeord tex ett ord vid varje planering. Fortbilda oss i ämnet och lära oss mer om hur vi kan utmana barnen i deras lärande kring hållbar utveckling.

Underlag för uppföljning och utvärdering  - För utvärdering av målen, vilken dokumentation behöver samlas in under året?

  • Vad ska vi dokumentera?

Spontana lika väl som planerade lärtillfällen. Vi dokumenterar det barnen säger, ser och gör samt samspelet mellan barnen. Vi fokuserar på barnets progression dvs vad upptäcker barnet som det inte kunde förut och vilka strategier använder det enskilda barnet i sitt lärande? Hur utmanar jag som pedagog det enskilda barnets proximala utvecklingszon?

  • Hur ska vi dokumentera? 

Den pedagog som är ansvarig för den planerade aktiviteten fokuserar på undervisningstillfället och den andra pedagogen dokumenterar genom text, bild/film. Tillsammans ansvarar pedagogerna för att dokumenationen kan sammanställas så att den blir synlig på lärprocessväggen, i barnets lärlogg samt tas med till reflektionstillfällen. Viktigt att dokumentationen ges tillbaka till barnet så att barnet kan ta del av den samt påverka och ha inflytande över den.

  • När dokumenterar vi?

Både i spontana och i planerade aktiviteter. Detta sker kontinuerligt under veckan så att det finns underlag till reflektion, lärloggar samt veckobreven

  • Vem/vilka dokumenterar?

Pedagoger samt barnen själva. 

  • När och av vem/vilka analyseras dokumentationen?

Pedagoger reflekterar över dokumentationer på planeringen varje vecka. Detta är underlag till reflektionen och planeringen framåt. Dokumentationerna ges tillbaka till det enskilda barnet genom att ge barnet möjlighet att fundera över det dom hände och sades och vad det lärde sig. Genom att dokumenationerna också finns synliga i lärmiljön så får hela barngruppen ta del av lärprocesserna både på grupp- och individnivå.