Barns delaktighet och inflytande

Vi jobbar med barns delaktighet och inflytande utifrån montessoripedagogiken och läroplanen. Vi fokuserar på demokrati, solidaritet, respekt för allt levande, empati och barns självkänsla.

Målplanen avser perioden: HT -21 & VT -22​

Antal förskollärare:​1​​

Antal barnskötare:​1​​

Antal med annan utbildning:​​

Antal barn, ålder:​12 stycken 5/6-åringar

 

Nulägesbeskrivning;

 

21-08-09

Vi tar emot 12 stycken barn, varav 8 kommer från Nere Pärlan och 4 stycken utifrån. De barn som kommer utifrån ska skolas in och lära känna oss, de andra barnen och miljön. Vi avvaktar och observerar barnen för att se vilka behov, intressen samt förväntningar som finns. Därefter kan vi se om det finns eventuella problem, grupperingar eller hur sammanhållningen är i gruppen.

 O

Årets mål är 2.3 BARNS DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE där vi har valt att fokusera på;

 

Ur Lpfö18 s16

”Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla

• intresse för och förmåga att uttrycka tankar och åsikter så att de kan påverka sin situation samt

• förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för miljön i förskolan” 

 

1. Beskriv syftet/visionen med målen och vad ni vill sträva mot, var vill ni avsluta ert arbete sommaren 2022?

 

Vi vill hjälpa barnen att utveckla sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter på ett sunt sätt utan att kränka, nedvärdera eller såra andras känslor och åsikter. Vi vill stimulera barnen att fatta egna beslut, hjälpa dem att förstå att de genom sina åsikter kan påverka sin vardag på förskolan. Vi vill stärka varje individ i sin självkänsla som i förlängningen gör att de vågar lita på sina åsikter och att de inte behöver göra, känna eller vara som sina kompisar. De ska kunna känna att de beslut och de tankar/åsikter de har blir respekterade av andra barn och vuxna. Känslan hos barnen ska vara ”Mina åsikter är viktiga och kommer att respekteras” samt ”De beslut jag fattar utgår från mig själv.”

 

För att kunna umgås med andra människor krävs att barnen lär sig omgivningens regler och normer. Barnen ska kunna växa upp till människor som accepterar olika människor på lika villkor. Barnen behöver lära sig det sociala samspelet tidigt, för att utveckla solidaritet, empati, omtanke om andra m.m. Genom att få utvecklas i sin egen takt, att välja att göra vad mad vill utan att känna sig störd av andra utvecklas barnets självkänsla, förmågan att förstå andra människor. Barnet behöver även få lära sig att visa respekt för andra människor, för miljön samt utveckla sin självrespekt där grundpelaren är att bygga upp en god bild av sig själv. 

Vårt huvudsakliga mål är således att barnen ska bli normaliserade.

 

 

2. Beskriv hur ni tänker arbeta med montessori/materialet med fokus på ert mål.

 

Vi har en förberedd miljö där allt materiel är helt, rent och anpassat efter barnen. Den förberedda miljön gör att barnen fritt kan välja vad de vill jobba med, hur länge och var i miljön de vill sitta med det. På det sättet är barnen ständigt delaktiga och har inflytande över sin vardag och sitt lärande. Vi är även lyhörda inför vad barnen är intresserade av, flexibla och presenterar olika material i samlingar/smågrupper, tar fram information via olika medier och ger barnen möjlighet att välja på vilket sätt de vill jobba.

 

Vi uppmärksammar konflikter samt otrevligt bemötande och ger barnen verktyg för att reda ut sina konflikter på egen hand.

 

Genom att vara bra förebilder och uppmärksamma barnen på hur vi tar hand om varandra och miljön ger vi barnen möjlighet till att stärka sin självkänsla och hitta lust till lärande vilket leder till att barnen ytterligare stärker sin självkänsla som i sin tur leder till upptäckarglädje samt omvårdnad om varann/miljön.

 

Löpande text med datum:

2021-08-09

För att ge barnen mer inflytande och få dem att känna sig mer delaktiga i sitt lärande samt miljön behöver de bli mer självständiga. Vi tänker att vi ska göra vår miljö ännu mer tillgänglig för barnen där de ska få ansvara ytterligare för omvårdnaden av miljön på förskolan.

Vi vill observera barnen mer för att kunna bemöta dem på den utvecklingsnivå som de befinner sig på.

Vi vill ta med barnen på utflykter till naturen för att ge dem en bra naturkänsla samt bra värdegrund.

2021-09-06

Barnen som kom utifrån har nu skolats in och börjat på sitt ordinarie schema. Vi observerar dem kontinuerligt för att lära känna deras behov, intressen, lärande och lust. Barnen väljer alltid själva var och med vad de vill jobba i vår förberedda miljö.

Vi har märkt att barnen har ett stort intresse för geografi och flaggor. Vi märker även att tid, klockan samt matematik och intresse för mätning intresserar. 

 2022-01-11

Vi tänker iordningställa vår miljö med utgångspunkt barnens intressen.

Vi vill fortsätta vårt arbete med aktionsforskning, mer djupgående än förra terminen.

Vår intention är att fortsätta med våra utflykter, följa årets växlingar, studera och arbeta med naturen som utgångspunkt.

Förra terminen märkte vi ett intresse hos barnen för klocka, tid och rum.

Utifrån detta planerar vi att arbeta med i tidslinjen samt rymden.

 

Löpande text med datum:

 

2021-09-06

Barnen är delaktiga i sitt lärande genom att de själva styr sitt val av aktivitet samt är med på gemensamma beslut. Exempel på detta är:

Barnen har själva fått välja vilken låda de vill ha sina papper och arbeten i på UppePärlan.

När vi har sångsamling har de genom demokratisk röstning fått välja ett antal sångkort ur en låda. Barnen har fått lägga sin röst på den eller de låtar som de vill att vi ska sjunga på samlingen. Detta har uppskattats mycket, eftersom det blir olika sånger varje gång.

 

När vi skulle låna böcker på biblioteket fick alla barn välja en genre som de ville att vi skulle låna böcker om, t ex ”Traktorer”, ”Rymden”, ”Bilar”, ”Flaggor”, Pippiböcker”, ”Bamse”, ”Monsterbok”, ”Läskiga böcker” etc

Ingen av bokgenrerna var nämnda av oss, utan de fick välja helt fritt utifrån egna önskemål, intresse och fri vilja.

 

När vi har vila efter maten brukar barnen antingen få lyssna på en bok, eller titta på en faktafilm. Vid bokläsning får barnen en ”plutt” som de använder som ”röst”.

Några böcker läggs ut på golvet och barnen får sedan välja vilken av böckerna som de vill att vi ska läsa. Om två böcker får lika många röster, diskuterar vi och kommer på så vis fram till ett gemensamt beslut.

 

När det är filmvisning får barnen också välja vilken typ av film och sedan vilket avsnitt som ska tittas på. Detta brukar oftast vara UR-filmer eller någon faktafilm på SVT om något som för tillfället intresserar barnen, t ex ”Livet i bokstavslandet”, ”Bokstavshissen” eller ”Mattelandet”.

 

Vi har firat några födelsedagar. I samband med sin födelsedag låter vi barnen få välja vilken veckodag som de vill bli firad på. När de bjuder på frukt väljer de vilken frukt de vill ta med och bjuda på.

Vi uppmuntrar barnen att ta med frukt som de i samråd med sina föräldrar har valt.

 

När barnen går ut får de själva känna efter vad det är för väder och själva bestämma vilka kläder som känns lämpliga.

 

Vi har varit på utflykt till skogen. Under utflykten tog vi tillvara på barnens fynd samt svarade på spontana frågor som uppkom. När vi kom hem diskuterade vi fynden under en samling, använde oss av alla våra sinnen för att analysera och upptäcka vad vi hade hittat. Barnens nyfikenhet samt intresse fick styra samlingens innehåll.

 

Vi uppmuntrar hela tiden barnen att känna efter och tänka själva. Vi vill stimulera barnen att utveckla sin självkänsla och tro på sig själva, samt ge dem möjligheter att fatta egna beslut som i slutänden leder till att de bli mer självständiga. Vi vill ge dem möjlighet att prova på att fatta beslut både för dem själva som individer, samt gemensamt i grupp.

 

2021-09-20

 

Vi har märkt att barnen uppskattar våra utflykter till skogen och har därför fortsatt med detta.  Den 8/9 hade vi en spännande utflykt, där vi hade med oss ett mätband för att barnen har i sitt arbete på Pärlan visat intresse för längd, exempelvis; Hur långt är bordet? Hur lång är jag etc. Samtidigt som de har visat stort intresse för matematik 1-100. Vi tänkte att vi skulle mäta omkretsen runt träd, längd på stockar och grenar etc. Vi hade också tänkt att vi vid det här tillfället skulle använda oss utav alla våra sinnen för att leta efter insekter och djur. När vi hade promenerat en stund i skogen så hörde vi fåglar, vi såg spindlar, myror och en snigel. Snigeln fångade verkligen barnens intresse. Vad gjorde den på stigen? Var kom den ifrån och vart var den på väg? Det skapade diskussion och vi funderade på hur fort en snigel går. Vi satte ut en pinne för att markera var den var. Sedan gick vi till vår ”koja”. Barnen ville mäta både stora stockar och små grenar, de jämförde längden med sig själva. När vi sedan gick tillbaka hade snigeln förflyttat sig. Vi mätte då upp hur långt snigeln hade gått. Den hade gått 84 centimeter på en halvtimme.

 

Den 14/9 satte vi igång vattnets kretslopp inne på Pärlan. Under en genomgång kokade vi vatten. Vi pratade om att vatten kan ha olika former såsom is, snö, vattenånga etc. Barnen fick gissa vad som skulle hända med vattnet som vi kokade upp i en gryta. Det blev vattenånga. När vi sedan satte på ett lock, blev det vattendroppar på locket! Vi diskuterade detta och överförde den informationen till hur vattenånga bildas över bergen i moln och att det sedan rinner ner i åar, sjöar och hav samt att det är samma vatten som går runt runt och aldrig nybildas.

 

Vid ett tillfälle när barnen satt och jobbade med bee-boten och programmerade, blev de plötsligt oense om vart de ska låta roboten ”gå”. Hur gör man när alla tycker olika? Funderingar och diskussion uppstod. Ett barn kom då på att de kan ”rösta” för att lösa situationen. Det gjorde vi. Alla var med och fick bestämma och alla kom överens! Nya ord och begrepp tränades samt fick en ökad förståelse för sammanhang.

 

 

Vi har pratat om vatten och om vem/vad som behöver vatten för att leva. Vi har varit ute i trädgården och planterat ”Verbena” samt kopplat detta till att allt levande behöver vatten. Barnen har genom detta dels varit delaktiga i att göra i ordning sin utemiljö och dels haft inflytande över växternas välmående och överlevnad.

 

Vi har under en utflykt tittat efter vatten, reflekterat över att det kan finnas vatten i gräs, som dagg och var daggen kommer ifrån, att djur hittar vatten i naturen, fast det inte har regnat. Vi har tittat på molnen, konstaterat att de också innehåller vatten och kopplat detta till vårt kretslopp inne på Pärlan.

 

Vi har tittat på träd och dess rötter och reflekterat över att de använder sina rötter för att suga upp vatten.

 

Vi har varit på utflykt och letat efter gröna, taggiga, gula, bruna och mjuka saker. Vi använde oss utav alla våra sinnen! Vi hittade skräp ute också. 

 

Vi diskuterade vårt skräp, vem har slängt det? Vad ska man göra med allt skräp? Sedan sorterade vi det och upptäckte då att det vi hade hittat mest av var plast. Diskussionen fortsatte om att plast tar lång tid att förmultna och att det därför finns mest av just plast i skog och hav, att det är farligt för djur och natur.

 

Vi har tittat på filmer om återvinning, kopplat detta till miljö, hur vi tar hand om vår värld. Vi har pratat om vikten att inte blanda skräp och varför. Vad blir det av allt som vi återvinner?

 

Vi har jobbat mycket med geografi, flaggor och fyllt på med nytt materiel.

 

Vi märker att barnen har börjat reflektera över sin innemiljö. De påminner varandra om att städa och plocka i ordning efter sig.

Vid ett tillfälle var det en pojke som påminde några tjejer om att de inte hade städat och plockat undan efter sig. Han sa det till dem högt och tydligt! De gick och städade upp det som de hade glömt.

 

Vi har som mål att våga uttrycka en åsikt och att åsikten ska utgå från en själv. Man ska våga säga vad man tycker, utan att känna sig kränkt. Detta uppfylldes vid detta tillfälle. Pojken vågade, tog mod till sig och sa till tjejerna. Han hade observerat att miljön inte var i sin ordning. Han hade inflytande och var delaktig i sin miljö samt inflytande över sitt eget välmående och utveckling, då han vågade uttrycka en åsikt högt inför alla andra.

Barnens intressen och nyfikenhet styr oss hela tiden i vårt dagliga arbete. Vi utgår från barnens frågeställningar, tar fram lämpligt materiel och forskar kring det som barnen vill veta mer om.

 

2021-09-28

 

Barnen arbetar på Pärlan efter egen lust, intresse och nyfikenhet.

En flicka målar på staffliet. Hon saknar svart färg och ber om det. Vi går tillsammans till förrådet och hämtar svart färg. Nu är flickan nöjd och målar den teckning hon tänkt där svart färg ingår. Hon har varit delaktig och haft inflytande över sitt arbete.

 

Tre pojkar spelar spel tillsammans. För att det ska vara trevligt behöver alla spelarna vara delaktiga, intresserade, koncentrerade samt att vara trevliga mot varann.

Ansvarstagande för städning efteråt.

 

När man pärlar tillsammans med en vän blir stunden trevlig om båda är delaktiga och visar intresse för varandras skapelse. Gemensam städning efteråt. Delaktighet.

 

Ett par barn ville göra en labyrint med räknestavarna. Vi lade ut dem tillsammans. När de hade gått balansgång en stund kom de på ett nytt sätt att bygga labyrinten på. Deras självkänsla växte. Glada provade de den nya banan. Delaktighet skapar intresse!

 

Fruktstund. Att ta ansvaret över att iordningställa fruktbordet efter användandet är tillfredsställande. Delaktighet/ansvar. Att veta hur man gör och veta att det kommer att kännas bra i ”kroppen” för nästa kompis som kommer dit. Det ser inbjudande ut och är rent och trevligt.

 

Två pojkar pusslar kartpussel tillsammans. De är engagerade och delaktiga båda två. De bestämmer tillsammans att ta Sverige- och Europapusslet.

 

Ett barn är delaktig i städning av legohörnan. Han går tillsammans med en fröken igenom samtliga korgar och frågar: ”Vad bor var?” Det känns bra när det är fint och städat. Barnet ler.

 

28/9

Barnen hjälptes åt att städa ur Kornets ”lekbåt” som någon utomstående hade fyllt med sand under föregående helg. De bar, kånkade, grävde, samarbetade och hjälptes åt. Alla deltog och var engagerade i att få båten fin, så att vi kunde leka och använda vår båt igen. De var delaktiga i att göra sin utomhusmiljö trevlig igen!

 

 

2021-10-05

 

Barnen från Nere pärlan har ”flyttat upp” tillfälligt till Uppe Pärlan under den pågående renoveringen. Vi har fortsatt att fokusera på vårt mål. Vi har fortsatt med våra skogsutflykter, pratat om vår miljö, sorterat sopor samt pratat om vikten att återvinna skräpet.

 

Vi har haft samling där vi har sorterat det skräp vi hittat på våra utflykter, diskuterat hur farligt det är med plast i vår natur, samt diskuterat vattnets betydelse för naturen. Vattnet är livsviktigt för både djur, växter och människor.

 

Varje dag byter ett barn ut isklabben som ger molnet i vårt vattenkretslopp kyla. Barnet tänder även lampan som symboliserar solen varje dag. De är delaktiga i sin inomhusmiljö samt i sitt lärande kring miljön och vattnets kretslopp.

 

Under arbetspassen väljer barnen själva vad de vill jobba med. Vi ser ett fortsatt intresse för geografi, biologi och matematik, men några barn har även visat intresse för ritramar, bokstävers ljud och form, konst, musik och annat skapande.

 

Vi har presenterat fler materiel från våra hyllor allteftersom barnen har visat intresse. Vi följer barnen och de blir delaktiga samt har inflytande över sitt lärande.

 

4/10 började vi med ”Veckans värd”. En pojke var först ut med att ta ansvar över vår inomhusmiljö samt sina kompisars välmående.

 

Vi har börjat träna teckenstöd med barnen, vilket har varit väldigt uppskattat. Vi har sjungit ”Gubben höst” med teckenstöd och tränat på alla tecken tillsammans med barnen. Genom att barnen får lära sig tecken som stöd, blir de delaktiga och kan även kommunicera med de barn som inte kan uttrycka sig verbalt. Det gör att alla barn blir inkluderade och ingen blir utanför.

 

Vi har presenterat mycket nytt material för barnen som finns på hyllorna vilket har lett till intensiva arbetspass med lärande inom samtliga områden.

 

Allt vårt arbete som förekommer på förskolan genererar tillslut i en härlig ”vi-känsla”.

 

21-10-12

 

6/10 7 barn sitter tillsammans och pusslar ett pussel. Det är full aktivitet! Alla diskuterar, samarbetar, kommer fram till lösningar gemensamt. Det tränas på turtagande, det utvecklar känsla för att koppla ihop färg, form och bilder samt logiskt tänkande. En bra gruppkänsla, bra gruppdynamik och alla var delaktiga!

 

Att vara delaktig i en grupp och känna att man kan vara med och påverka, stärker individen i självkänsla och självförtroende.

När barnen skriver (och ibland får hjälp med att skriva) sitt namn på ett arbete befäster de sin kunskap och känsla kring den egna identiteten. De som vill skriver eller får hjälp att skriva dagens datum på sina arbeten.

 

Detta skapar känsla av tidsuppfattning, vilket tillsammans betyder att ”jag är jag och jag finns här och nu”!

 

Några barn var delaktiga vid en sortering/städning av legohörnan. När man sorterar saker i olika fack, stimuleras det matematiska sinnet i hjärnan. Det städade och iordningställda rummet skapar ett lugn i själen. Delaktigheten i detta fallet ger barnen en känsla av meningsfullhet och stärker deras självkänsla.

 

Barnen var delaktiga i valet av vilka spel som ska vara i spelhyllan just nu. Det röstades om vilket spel som var minst intressant just nu. Det fick ge plats åt något annat för tillfället. Delaktighet och inflytande.

 

6/10 Vi pratar om hösttecken. En pojke vill berätta något. Han börjar prata om vatten, hur det blir moln, som faller ner och blir ”nytt vatten” nån annanstans. Han visar sitt papper han har fått om vattnets kretslopp. Han pekar och påvisar vårt kretslopp och förklarar att det regnar mycket på hösten, att det är bra för kretsloppet! Pojken har förstått och känt sig delaktig i sitt lärande vilket han visade vid detta tillfälle.

 

7/10 Skogsutflykt. På vägen till skogen pratar vi om vad som hänt i naturen sen vi var ute sist. Barnen upptäcker att löven ändrat färg, blivit gula och bruna och ramlat av träden.

Vi pratade om vad som händer med träden på hösten, om klorofyllet och om att trädet vilar tills det blir vår.

 

Vi pratade också om VARFÖR löven faller ner på hösten.

Det beror på att temperaturen sjunker på natten, ibland ner till noll. Då vet trädet att det är dags att ”knipa till” klorofyllet i löven och stänga till i lövskaften, så att det ej kommer något mer klorofyll till lövet. Lövet trillar ner och dör.

Varför gör trädet så?

Jo, för att det vill spara och lagra klorofyllet i rötterna, så att det kan användas till nästa vår! Då skickar trädet ut signaler till grenarna att göra nya blad ur knopparna och klorofyllet skickas ut där samtidigt. Löven som faller ner blir även näring och ny jord till trädet. Ett evigt kretslopp! Självhushållning!

 

Vi såg rönnbär. Vi pratade om vem som äter dem. Vi såg björkens löv trilla ner. Svamp. Vi kände doft av brandrök. Någon eldade. Vi använde oss av alla våra sinnen för att uppleva hösten!

 

Pojken som pratade om kretsloppet häromdagen utropade plötsligt:

”Titta, fröken! Vatten i gräset!”

”Hur kom det dit?” ”Har det regnat?” Undrade fröken.

”Nej, det kommer från dimman!” Svarade pojken då. Det var en bra återkoppling till förra utflykten då vi pratade om vatten i olika former, bl a dagg. Han befäste sina nyvunna kunskaper den här utflykten.

Tillbaka från utflykten tittade vi på film om förmultning för att befästa de nya kunskaperna och ge information både konkret i verkligheten samt via film och media. Barnen är delaktiga, ställer frågor, lyssnar in och tar till sig information och kunskaper via olika kanaler.

 

Vi ger barnen möjlighet att ta till sig och förstå och bli medvetna genom att erbjuda kunskap genom olika kanaler. Alla barn har olika lärstilar. Någon behöver känna och klämma, någon annan lär sig bättre genom att uppleva genom sina sinnen och den tredje behöver se på film, lyssna på en text eller skriva, rita och måla själv. Alla är olika! Genom att ge barnen möjlighet att få uppleva kunskap på olika sätt, gör vi barnen delaktiga oavsett lärstil.

 

Barnen har varit delaktiga i att bära upp mjölken från hallen upp för trappen till Uppe Pärlans kök. Det stärker inte bara kondition och muskler, utan även självkänsla att få vara med och hjälpa till i vardagssysslor!

 

11/10 Under en samling. Vi sitter tillsammans med fötterna in mot cirkelns mitt. Vi ser ut som solstrålar!

Fröken säger:

 

”Idag ska vi vara som små solstrålar och sprida värme och glädje omkring oss!”

 

Barnen får sedan individuella uppdrag viskade i sina öron som de ska göra under dagen. De behöver inte redovisa för fröken efteråt när de har utfört uppdraget. Jag är noga med att berätta att uppdraget kan utföras mot vemsomhelst närsomhelst under dagen. Uppdragen de får är:

 

1. Säga något snällt till någon!
2. Hjälpa en kompis
3. Fråga om någon behöver hjälp.
4. Säga något uppmuntrande till en kompis, t ex ”Du är bra!” ”Du är superduktig!”

 

Uppdraget ska genomföras för att man själv ska må bra för att göra någon annan glad.

 

Vet ej om uppdragen utfördes av alla, eftersom de inte behövde rapportera till fröken efteråt, men ett barn kom i alla fall och frågade när vi var ute om han kunde göra sitt uppdrag vid gungorna!  

 

2021-10-19

 

Vi märker att barnen är trygga i vår miljö. De upptäcker mer och mer saker på hyllorna som de ber oss presentera för dem. Barnen visar fortsatt stort intresse för vår värld, länder och flaggor. Matematik, siffror, mätning och tid är också ett stort intresse. Barnen jobbar på med det som intresserar dem och på den kunskapsnivå som de befinner sig på. Vi har presenterat hundra- och tusenkedjan för några barn, börjat jobba lite med addition. Vi har använt oss av naturen, pysslat och jobbat mycket kring bladformer, tillverkat bladtavlor och forskat kring vad som händer med träden på hösten när det blir kallt. Vi har plockat rönnbär och barnen har gjort fina dekorationer med dem. De har räknat bären och sedan skrivit tillhörande siffersymbol.

Vi har märkt att barnens skrivlust tagit fart. De skriver små lappar med namn på blad, siffror, sitt namn etc. Vi tänker göra en aktionsforskning kring barns skrivande. Det finns en rad material att använda sig av för att kunna få en bra handstil som i sin tur stimulerar barnens skrivande ytterligare. Bokstavsträning och skrivning är lustfyllt och lockar barnen till fortsatt lärande. Lusten kommer av sig självt.

 

 

13/10

Tre barn jobbar med geometriska former. Vi känner på formerna, pratar om ”kant”, ”hörn” och ”slät yta”. Vi kopplar dem till vår miljö.

”Har ni en sån form hemma?” ”Har ni sett någon sådan form ute eller inne?” Sist placerade vi ut korten med formernas namn vid rätt form. 

Vi avslutade övningen med en lek.

 

Samma dag. Det är stökigt i legorummet. Någon har glömt att plocka iordning efter sig. Ett barn säger:

”Det är veckan värd som ska ta hand om det!” Då säger ”veckans värd” till en kompis:

”Kom! Vi måste städa upp efter oss!”

”Veckans värd” är inte bara delaktig utan även engagerad i sitt uppdrag, vilket medför att hen stimulerar sina kompisar att hålla iordning i miljön.

 

18/10

Matematiklektion med två barn. Vi arbetade med kvantitet och symbol, även addition. När lektionen var klar frågade fröken om de ville plocka ihop själva. Då svarade de att de ville fortsätta arbeta själva och sedan plocka undan själva. När barnen är delaktiga skapas lätt nyfikenhet, intresse samt ansvar.

 

Att dela in barnen i grupper innebär hos oss att ha små samlingar/lektioner där vi presenterar eller tar upp olika ämnen som intresserar barnen. Det kan vara allt ifrån matematik och språk till geografi och värdegrund. När vi har en presentation kommer barnen spontant och vill delta. Lektionen ligger alltid på en lagom nivå där samtliga barn kan delta och känna sig delaktiga.

 

19/10

Vi hade en språklektion med leken ”I Spy game” där fröken presenterade ett ljud, t ex ”D”. Frågan gick till barnen:

”Kan ni se eller komma på något som börjar med bokstaven ”D”?”

Barnen reagerade snabbt och hämtade en dinosaurie och en docka.

Detta är en del i aktionsforskning kring barns språkliga utveckling – speciellt barns skrivutveckling.

 

2/11

Vi märker att barnen har behov av att träna penngrepp, styrka i fingrar och handled samt att många barn behöver träna på att känna igen och skriva sitt namn. Vi planerar därför att dra igång en aktionsforskning beträffande språket. Vi kommer att arbeta med detta under kommande veckor.

 

 

Vi går en fortsättningskurs i teckenstöd och har börjat träna några sånger och tecken med barnen. Vi tänker fortsätta med detta då vi har sett att det uppskattas och ger fina resultat hos barnen.

 

 

Vi vill uppmärksamma barnen på FN-dagen. Därför tänker vi prata om värdegrundsfrågor, alla människors lika värde samt olikheter.

 

Vi flyttar till Nere Pärlan tillfälligt.

 

Vi fortsätter att använda oss av naturen och dess förändringar som inspirationskälla till våra olika ämnen.

 

Vi har använt oss av naturen inom matematiken, språket och kulturen.

 

Vi har tittat på film om återvinning, sopor, plockat upp skräp när vi har varit på våra utflykter.

 

9/11

Vi har varit iväg med vårt skräp till återvinningsstationen. Sorterat på plats. Reflekterat över mängden sopor. Diskuterat om varför det finns mer plast än metall och vad man kan göra för att minska de sopor vi ”producerar”.

 

FN-dagen. Vi tänker uppmärksamma barnen på FNs arbete.

Vad betyder FN? Vad är deras uppgift?

Vi vill prata om vad vi behöver för att leva/överleva och må bra på vår jord. Vi vill använda våra ”cosmic plan-kort” som innehåller alla levande varelsers behovstrategier.

 

Vi vill uppmärksamma barnen på vad alla som lever på vår jord har för basala behov (mat, hem, vatten, trygghet) samt koppla detta till solen, vatten, luft och jord (vår miljö och hur vi tar hand om den.)

 

Vi vill även diskutera värdegrundsfrågor där vi alla har samma behov, men kanske inte får dem tillgodosedda. T ex krig, svält, fattigdom, orättvisor, miljö, klimat etc.

 

Vi tänker använda oss av både UR-filmer och skapande kreativitet för att befästa och ge alla barn möjlighet till att förstå och bli delaktiga, oavsett vilken lärstil de besitter.

De barn som önskar kommer att få tillverka små FN-böcker.

 

Genom att få kunskap om växter och djur, vad de heter och vad de behöver, uppmärksammas barnen och de blir bekanta med sin miljö. Kunskapen väcker tankar, känslor och ökar nyfikenheten. När barnen blivit bekanta med några djur och växters namn, blir de mer aktsamma och rädda om sin natur. De blir medvetna om sin del i naturen, sin del i helheten och får förståelse för att det vi gör får konsekvenser för allt levande på vår jord. De blir medvetna om att de kan påverka sin och andras situation genom vad de gör dagligen och att de kan ha inflytande över sin och andras framtid.

 

”Maria Montessori påpekade ofta det viktiga i att först presentera helheten för barnet. Att se människans liv i ett globalt perspektiv är ett sätt att öka förståelsen mellan folkgrupper, få insikt om jordens begränsade resurser, ökar medvetenheten om hur viktigt det är att vårda och ta ansvar för vår jord och allt levande – och på sikt få en fredligare värld.”

(Smeds & Wennerström, Montessoripedagogik, 2009, sid 130.)

 

10/11

Vi har pratat om FN. Vi har pratat om vad alla behöver. Vi befäster barnens nyvunna kunskaper genom olika ”kanaler”. Vi tittar på UR-filmer om hur barnen har det i olika delar av Världen. Vi tittar på Kenya, Jordanien, Island och Australien. Sedan tittar vi på två filmer från Sverige. Efteråt diskuterade vi:

”Vem var fattigast?” ”Vem var rikast?” ”Vad var mest likt/olikt?” ”Vad var det som var likt?”

På den sista frågan, kom barnen på att alla barn har ögon, näsa, öron och mun. Alla behöver mat, vatten och ett hem. Alla har hår, men det kan se olika ut.

Vi tittade på varandra. Någon hade glasögon, en annan hade brunt hår, en tredje hade brunt hår, fast långt istället för kort m.m. Att vi var rika och borde dela med oss lite till de som inget har kom alla överens om.

 

15/11

 

Vi ser att barnen mår bra, får energi och att deras sinnen är öppna för nya intryck när vi är ute i naturen. Vi planerar därför att använda oss ytterligare av naturen som ”klassrum”. Vi kommer att försöka flytta ut delar av vår verksamhet ut till skogen. T ex tänker vi att vi tränar

matematik och språk med hjälp av vad vi hittar i naturen.

 

17/11

Vi gick igenom värdegrunden med hjälp av vår värdegrundssol. Vi har en sol hos oss som vi sätter upp på väggen tillsammans med solstrålar som representerar var och en för sig hänsynstagande, behov och omtanke, meningar som tillsammans skapar en fin och harmonisk atmosfär på vår avdelning om vi följer dem. Vi knöt an solen till barns behov i världen. 

 

Ur Barnkonventionen:

 

ARTIKEL 6

 

Citat; ”Varje barn har rätt att överleva och utvecklas. Länderna ska se till att barn inte blir dödade i krig eller dör av sjukdomar. Rätten att utvecklas innebär att barnet får vad det behöver, t ex trygghet, kärlek, mat, sjukvård, ett hem, möjlighet att leka och att gå i skolan.” Slutcitat.

 

Vi gick till skogen och påbörjade vår utomhuspedagogiska verksamhet. Vi byggde former av vad naturen har att erbjuda. Cirklar, trianglar, kvadrater och rektanglar. Någon kom på att man inte kan forma en cirkel av pinnar, för, som ett barn uttryckte det; ”Cirkeln har inga kanter…” men vi kom på att man kan forma en cirkel med hjälp av rönnbär. En liten, men ändå viktig insikt inom ämnet geometri.

 

18/11

Vi presenterade det geometriska kabinettet för barnen. En pojke säger:

”Det är samma form som vi hade igår, när vi var ute i skogen!”

 

Han menade när vi letade efter formerna cirkel, kvadrat, rektangel och triangel och byggde dem av pinnar.

 

24/11

 

Vi gick på utflykt till skogen. Planen var att barnen skulle skriva första bokstaven i sitt namn med hjälp av de material som skogen har att tillgå, d v s pinnar, stenar, kottar, mossa, växter, barr etc.

Alla lyssnade till ”sin” bokstav, sedan sprang de iväg och hämtade naturmaterial. Alla skrev ”sin” bokstav. Vi provade att skriva hela våra namn. Några barn tyckte det var roligt och ville prova att skriva andra ord också. Gick det att skriva ”jul”, ”sol” etc?

 

2/12

Vi hade en samling med barnen där vi lekte ”I spy game”. Vi presenterade tre föremål. Barnen lyssnade. Sedan frågade vi:

”Kan Ni se vilket av dessa föremål som börjar på ”R”?

När vi hade gått igenom alla 6 föremål fick barnen tillsammans med en pedagog skriva orden med hjälp av det rörliga alfabetet. T e x ; ”Röd”, ”gul”, ”grå”, ”blå”, ”penna” och ”sax”.

Sedan fick de välja ett av dessa ord var. Barnen var delaktiga och hade inflytande över sitt lärande under hela samlingen.

Vi gick sedan ut. Vi skrev bokstäver i snön med hjälp av karamellfärg och lite vatten. Det var för kallt att skriva hela orden, som vi hade tänkt från början, så de fick skriva varje ords begynnelsebokstav istället!

Vi avslutade det hela med att gemensamt skriva ordet ”S-N-Ö” som barnen fick prova att läsa själva.

 

7/12

Vi har fått snö och kallt väder till oss, så vi har passat på och använt oss utav snön och kylan i pedagogiskt syfte. Vi började med att packa en stor bytta med 1000 ml snö tillsammans med barnen.

 

Sen frågade vi barnen vad de trodde skulle hända med snön om vi tog in den. Alla gissade på att snön skulle smälta och bli till vatten. 

När vi frågade om de trodde att det skulle bli mer, mindre eller lika mycket vatten som snö fick vi lite olika svar. 

Två barn trodde att snön skulle ”svämma över”, medan de andra gissade på ”samma mängd”. 

Vi ställde in byttan på vårt naturbord och följde snösmältningen under dagen.

Byttan stod tillgänglig för barnen att titta på närsomhelst under dagen.

 

Dagen efter tittade vi efter hur mycket snön hade smält.

Det hade sjunkit till 325 ml!

 

Vi konstaterade att vattnet var gulbrunt, att det innehöll massor av små smulor av olika slag. Barnen gissade vad det var för smulor, kanske var det sand, jord och små frön från blommor och träd.

Vi såg t o m ett björkfrö. Ingen var sugen på att dricka från vattnet.

 

Vi konstaterade att det nog inte var så bra att äta snö, eftersom det innehåller mycket smuts. Nu hade vi ”tillverkat” vatten i flytande form från snö som är vatten i fast form.

 

Kunde man få det flytande vattnet att bli fast igen? Hur då?

 

Kan man tillverka snö då? Nej, kanske inte, men is?

 

Barnen kom på att vi kunde ta ”kyla” och göra is.

Vi tog ut samma bytta med samma vatten igen och lät den stå i kylan över natten.

Barnen fick gissa om vattnet skulle höja sig, minska eller stanna på samma plats när det blev is. De flesta gissade att isen skulle stanna på samma nivå som vattnet.

Den 8/12 tog vi ut byttan och dagen efter tittade vi på vad som hade hänt med vattnet. Hade det blivit is? Hade det varit tillräckligt kallt?

Ja, det hade det och isen var på samma nivå som tidigare.

Barnen konstaterade att vi hade lyckats med vårt experiment.

 

9/12 ville vi avsluta vårt vatten/snö/is experiment genom att se om vi kunde tillverka den sista formen av vatten, nämligen gas. Barnen funderade ett tag, men kom snart på att man kanske kan värma vattnet i ugnen.

När vattnet blir varmt, blir det ånga. Det är väl gas, eller?

 

Vi tog samma vatten en tredje gång och värmde upp vattnet i en kastrull på spisen. Barnen stod med stor förväntan för att se när vattnet började koka. Då kom det ”gas”!

 

Kunde vi ”trolla bort” snön till att bli ånga och ”moln” igen? Ja.

 

Vi lyckades att se, och uppleva vatten i alla dess olika former; dvs gas, fast och flytande form. 

 

Vi kopplade även detta till vattnets kretslopp som vi pratat mycket om under hela hösten. Barnen upplevde vattnets former på ett konkret sätt och fick en upplevelse av hur processen går till!

 

Under december månad har vi pysslat med julpynt tillsammans med barnen. Vi har använt oss av olika tekniker, material, färger och former.

 

Barnen har arbetat utefter en mall, men ändå gjort sin egen variant, då de har fått välja färger, storlekar och material själva.

 

Vi har gjort snögubbar, julkort, granar och små tomtar.

Vi har pratat om vår tradition att fira jul och Lucia och varför vi gör det.

Vi har kopplat kultur och tradition till vårt julfirande.

 

15/12

Vi startade upp med första kapitlet av Skrivkonstens historia. Barnen var väldigt intresserade, ställde frågor och ”söp” in information.

 

Aktionsforskning. Vi presenterade cylinderblock 3-4 för 8 barn i en gemensam samling. Vi visade hur man håller i ”knoppen”. Kände runt på omkretsen och skillnader i höjd. 

Först presenterade vi dem i ordning, sedan ställde vi dem i oordning.

Vi placerade varje cylinder rätt i respektive hål genom att känna dels på själva cylindern och dels i hålet. Barnen var först måttligt intresserade. 

 

De tyckte ”det var tråkigt” och ”jättelätt”. Sen fick de sitta en och en och prova själva. Det visade sig vara svårare än de först tänkte. 

 

Ett barn som har behov av att träna sitt penngrepp, gick spontant fram till block nummer 2. Hen fortsatte en lång stund och använde dessutom en ögonbindel för att utmana sig själv! 

Alla barnen ville prova att jobba med blocken!

 

20/12

Vi har en ”Snällkalender” från ”Friends”. Det står snälla saker att göra, både mot sig själv och andra. ”Tro på dig själv”, ”Bjud på en pepparkaka”, ”Hjälp en granne”. Vi kopplar detta till FN och värdegrund.

 

Aktionsforskning. Först repeterade vi ”skrivkonstens historia” i samlingen. Sedan fick barnen jobba vid olika ”stationer”.

 

1.    Ritramar

2.    Geometriska kabinettet

3.    Rörliga alfabetet

4.    Sandpappersbokstäver

5.    Slät- sträv känselövning

 

Populärast var slät-sträv, ritramar och rörliga alfabetet.

En pojke utbrast: ”Det här var jätteroligt!” när han gjorde ritramarna. Efter maten fortsatte pojken tillsammans med en kompis spontant att arbeta med ramarna. De gjorde alla former och gjorde även två former tillsammans.

Båda barnen valde bort att titta på film och lyssna på saga till förmån för ritramarna.

 

De andra barnen valde att städa och sopa hela nere Pärlan, hjälpa fröken med att sopa under borden och göra fint i nere Pärlans hall!

Delaktighet och inflytande över sin miljö! Vi flyttade även upp Pärlans saker till Uppe Pärlan på förmiddagen och då var barnen delaktiga och hjälpte till att bära upp saker!

 

2022                                                                                                                 

 

Efter jullovet flyttade vi upp till Uppe Pärlan igen.

 

Vi har fortsatt med vårt arbete med aktionsforskning inom språket.

 

Vi har jobbat mer målmedvetet med aktionsforskning genom att observera barnen och noterat att när barnen arbetade med

t ex cylinderblock.

 

När man jobbar med dessa tränar man upp både muskler och den koordination som behövs i de fingrar som senare kommer att hantera en penna och skriva.

 

Vi har låtit barnen få känna på ett sensoriskt material som är både strävt och slätt (sandpapper/slätt trä). Detta tränar trycket av fingrarna som barnen senare har nytta av för att kunna skriva.

 

Vi har även presenterat det geometriska kabinettet som tränar upp förmågan att styra fingrarna med hjälp av geometriska former. Där används pek- och långfinger för att följa de olika geometriska formernas utsida samt insida.

Öga och hand koordinerar under övningen.

 

Vi har presenterat ritramarna där barnet väljer en insats och följer formen med hjälp av en penna. Fyller i formen med hjälp av lodrätta sicksack-mönster. Ritramarna innehåller alla tillsammans alla alfabetets former.

 

När de jobbade med sandpappersbokstäverna får barnet känna på bokstävernas form samtidigt som det ljudar bokstavens ljud.

 

 

Rörliga alfabetet är en låda som innehåller alla bokstäver. Där kan barnet själv konstruera ord, utan pennans hjälp. Med hjälp av det rörliga alfabetet kan barnet således skriva ord innan penngreppet sitter.

 

 

14/1

Vi presenterade ”I spy game” i en gemensam samling tillsammans med Nere Pärlans barn. Det gick till så här: Olika föremål var utlagda i rummet vi satt i. Barnen fick lyssna på bokstavssljud och räcka upp handen om de kunde se ett föremål som började på respektive bokstav som ljudades.

Barnen tyckte detta var jätteroligt och kom verkligen igång och kom på flera saker som började på samma bokstav (utöver föremålet som hämtades). T ex; ”Jag ser något som börjar på ”s”…” Barnen skulle då upptäcka en sax, men de fortsatte spontant och ropade: ”Samuel”, ”Sommar”, ”Skål” etc.

 

17/1

Samling på Uppe Pärlan. Vi gjorde fortsatte med ”I spy game”, men utan att placera ut saker. Barnen fick själva fundera och leta upp vad som började på ljudet som uttalades av fröken. Detta var också väldigt uppskattat och gick bra att genomföra.

 

19/1

Idag lekte vi en lek som heter ”Pomperipossaleken”.

I den leken ska man gå runt och låtsas att man är i en skog. En person utses till ”Pomperipossa”. När Pomperipossa klappar i sina händer, faller barnen ner i en djup sömn. ”Pomperipossa” lägger en filt över något av barnen, som då ska ligga alldeles stilla och klappar sedan i händerna en gång till. Då ”vaknar” de andra barnen och säger:

”Oj, vem är det som har försvunnit? Vi får ta och se efter!” Barnen knackar försiktigt på ryggen på barnet som har filten på sig och säger samtidigt: ”Vem där?” Barnet under filten ska då svara: ”Det är bara jag!”

Om de inte redan har listat ut vem som har blivit gömd under filten, kan de genom att ställa frågan höra vem som är gömd.

Den som varit under filten blir sedan häxa och kan inte längre förvandlas till en sten.

 

Den här leken tränar turtagande, hänsynstagande, gruppgemenskap, tillhörighet, delaktighet, förstå gemensamma regler, kunna namn på kompisar, lyssna in och höra samt känna igen röster, rumsuppfattning samt fantasi- och föreställningsförmåga.

Det var inte alla som ville vara häxa och då gick turen över till någon annan som ville.

 

Barnen var delaktiga i leken och hade således inflytande över sitt deltagande också.

 

 

24/1

Idag kom det nya världsdelspusslet ”Oceanien”. Vi beslöt att öppna och presentera det i samlingen. Vi pratade om var Oceanien finns på jordklotet, tog fram den färgade globen och lät barnen leta upp den på klotet. Vi upptäckte att Oceanien ligger långt från Sverige och Europa och att det faktiskt ligger på andra sidan jordklotet. Vi diskuterade att när det är dag hos oss, så är det natt i Australien. Vi pratade lite om solen och rymden.

Vi presenterade även bildkorten som tillhör Australien, visade att varje världsdel på den färgade jordgloben också har en viss färg och att bildkorten som tillhör respektive världsdel har samma färg. Vi pratade om djur som lever i Australien, både på land och i vattnet. Barnen visade stort intresse och var väldigt nyfikna på djurlivet, vilket gjorde att vi senare under dagen tittade på filmer om det stora barriärrrevet och filmer om urinvånarna i Australien på UR och youtube.

 

25/1

 

Idag har arbetet med Oceanien fortsatt. Barnen har känt på ländernas form, ritat av dem och de som kan har skrivit ner namnen på länderna. De har fått en sensorisk upplevelse samt byggt på sina kunskaper om rumsuppfattning som i sin tur är så abstrakt.

 

Tillsammans med barnen rullade vi ut det gångna året, 2021, där alla dagar fanns representerade i form av almanacksblad som vi klistrat på en pappersrulle. Vi tog en promenad tillsammans med barnen från första januari till den 31 december.

 

Vid varje månadsskifte stannade vi till och pratade om vilken månad som kommer härnäst. Vid varje månad pratade vi även om vad som händer runt omkring oss i naturen, t ex att äpplena mognar i september.

Detta gav barnen både tids- och rumsuppfattning samt en sensorisk upplevelse av något så abstrakt som tid.

 

Vi har tittat på filmer ”Vara vänner” och ”Du är bäst” som handlar om empati, kompisskap, mod och att få en andra chans, hur man är mot varandra, värdegrund, empati och kamratskap.

Även tittat på ”Amanda längtar” som handlar om vårtecken, vintertecken och ”Skrutt” som samlar naturmaterial under olika årstider på UR Play.

 

Vi har haft samling. Gått igenom alfabetet, en bokstav i taget vid varje samling. Barnen har dragit en bokstav var ur en låda med sandpappersbokstäverna. Vid varje genomgång har vi känt på bokstavens form och ljudat den tillsammans. Sedan har barnen fått komma på saker, länder, ord som börjar på respektive bokstav. Efter att vi kommit på ord har vi läst en läsbok om den bokstav vi pratat om och vi har diskuterat var i alfabetet bokstaven ligger, t ex ”B” ligger mellan ”A” och ”C”.

 

Varje dag pratar vi om almanackan, vad det är för datum, år och vem som har namnsdag. Detta ger barnen en uppfattning om tid och våra årstider.

 

Vi har presenterat pärlmaterial i gemensam samling. Gått igenom stora och små sifferkort samt kombinerat dem med kvantitet. Vi har visat baren addition och presenterat hur man arbetar med ”banken”.

 

1/3

 

Demokrati. Vi har diskuterat ämnet. Vad är det för något och Vad är ett bra samtal?

Barnen svarade :

 

”Att prata utan att bli avbruten”

”Inte känna sig störd”

”Kunna prata till punkt”

”Kunna prata färdigt”

 

2/3

 

Pratat vidare om demokrati. Att alla får vara med och att alla är lika mycket värda. Att alla är människor med samma behov. Ingen ska uteslutas pga sitt utseende, religion, kön, vem man är. Efteråt fick alla barn varsin bokstav att färglägga. Det bildade ordet DEMOKRATI. Barnen fick tala om vad demokrati, allas lika värde och att alla får vara med betyder för dem. De var delaktiga och engagerade i diskussionen.

 

3/3

 

Idag har vi fortsatt med demokratiarbetet. Barnen har skrivit lappar om vad demokrati är och innebär. De som ville och kunde fick välja ut en mening som de tyckte var viktig och skriva på en liten lapp. Lapparna fästes sedan på väggen för allmän beskådan. Meningarna var sådant de själva kommit fram till vid gårdagens samling och diskussion.

 

Exempel på saker som kom fram vid diskussion om vad demokrati innebär för dem:

 

”Alla får vara med, men inte slåss eller förstöra”

”Inte retas, inte skratta när nån är ledsen”

”Låta alla få vara med, inte skratta och retas”

”Respektera varandra”

”Låta de som vill få vara ifred”

”Inget krig”

”Komma överens”

”Prata med varandra”

”Lyssna”

”Inte skräpa ner”

”Inte luras och ljuga”

”Man får ha vilka kläder man vill”

”Inte anmärka på utseendet, ”Du är ful”, ”Du får inte vara med”

”Man får äta vad man vill”

”Man kan välja fritt”

”Man ska leka med alla”

”Man kan tänka hur och vad man vill”

”Man får jobba med vad man vill”

”Man kan sporta med vad man vill”

”Rättvist åt alla”

Man får gå i vilken skola man vill”

”Hjälpa den som behöver hjälp”

”Inte avbryta”

”Man får bli kär i vem man vill”

 

8/3

 

Barnen visar stort intresse för att jobba med ritramar och sensoriskt material. Barnen har börjat göra egna ritramsböcker.

 

Vi har märkt att barnen visar ett stort intresse för staffliet och våra färger som vi har presenterat i miljön. Vi har därför tagit fram material om några konstnärer och kompositörer som barnen kan inspireras av. Vi har presenterat Monet och Mozart i gemensam samling. Ibland väljer de själva en bild av en känd konstnär som de inspireras av eller målar av och ibland målar de helt fritt.

Det finns en CD-spelare med tillhörande CD-skivor som barnen själva kan välja och sätta igång. Det finns även små böcker med fakta om kompositörer och konstnärer som barnen kan titta i eller som vi kan läsa för dem. Detta har uppskattats mycket av barnen.

10/3

 

Presenterat seguinbrädena, lilla pärlrappan och tiostavar. Kombinerat brädan med pärlorna (kvantitet och symbol). Vi har även presenterat decimalsystemet 1-1000 för några barn.

 

Barnen målar på staffliet. De inspireras av musik av Mozart som spelas i bakgrunden. Barnen ges möjlighet att ”måla av” eller inspireras av bilder som Monet ar gjort.

Några barn har börjat med yoga som de gör tillsammans till lugn musik med hjälp av yogainstruktioner som ges på i-paden. Andra barn går på linjen till lugn musik.

 

14/3

 

Barnen lyssnar på klassisk musik. Vi har diskuterat olika kompositörer och pratat om olika instrument.

Några barn har visat intresse för bildkortslådan till Europa. Vi har tittat igenom

dessa och diskuterat Norden, språk och kultur i dessa länder.

 

Barnen visar fortfarande stort intresse för geografi, flaggor och våra världsdelar.

 

Några barn har påbörjat en världsdelskarta. De ritar av världsdelarna, färglägger hav och land samt skriver namnet på delarna och limmar fast.

 

16/3

 

Samling om bokstaven ”Z”. Barnen reflekterade över att det var ”en dålig bokstav”, eftersom det inte fanns så många ord som började på den. Vi repeterade vad demokrati är. Barnen började spontant prata om prata om kriget i Ukraina och vad vi kan göra för att hjälpa dem. Vi lyssnar på klassisk musik, barnen har kommit igång med målning på staffliet.

Barnen jobbar fortfarande intensivt med sina flaggor.

 

Barnen utökar sitt intresse för färg och konst och går spontant till staffliet, blandar färger, för att se vad det blir för ny färg.

 

17/3

 

Tre barn skrev lappar om vad demokrati är och innebär för dem. Barnen ”målar av” Monets konst på staffliet. Väldigt roligt och intressant med konst just nu.

Presenterat den färgade jordgloben, samt kartor och placerat ut namnen på världsdelarna med några barn. Vi har diskuterat olika djur och i vilka världsdelar de bor i.

 

22/3

 

Vi har presenterat jordens utveckling genom att visa tidslinjen för barnen i gemensam samling. Barnen har färglagt tillhörande stenciler och skrivit rätt tidsera på respektive stencil.

 

Barnen har upptäckt matematiken och börjat jobba med nya material som vi presenterat från hyllorna. De har jobbat med både 100-plattan, addition- och subtraktionsstenciler, decimalsystem, kombinerat höga tal och ”byggt” stora tusental med hjälp av sifferkort och pärlmaterial.

Några barn har jobbat med ”fågelperspektivet” andra har jobbat med ”banken”. Sifferböcker har också gjorts.

 

23/3 Vi har fortsatt jobba med tidslinjen. Presenterat resterande idag. 

 

 

4-5/5

 

Vi har planterat både sticklingar av tomat samt solrosfrön. Vi har fortsatt att arbeta med tidslinjens stenciler för att befästa kunskaperna hos barnen. Barnen skriver bokstäver i sina skrivböcker. Barnen har börjat visa intresse och prata mycket om stenåldern, de som levde då och hur det kan ha sett ut.

 

5/5

 

Vi har presenterat sagan om ”Naturens lagar” där barnen får lära sig hur allting hänger ihop att om havet är förorenat kan det bero på att luften är oren osv…Gör barn medvetna om sin del i det stora hela samt en känsla av att vara delaktiga.

 

18/5

 

Några barn gör hela tusenkedjan och placerar ut alla sifferlappar på rätt plats. Plockar sedan undan allt och ställer tillbaka på sin rätta plats.

 

Barnen blir mer och mer självständiga. De hjälper dagligen till med de vardagssysslor som vi har på uppe pärlan, såsom att tömma den bruna påsen och gå ut med för att slänga i återvinningen.

De gör egen fruktsallad, skalar och delar frukt, delar upp i skålar och delar med sig till kompisar.

Efteråt diskar de sina redskap, ställer in i diskmaskinen eller ställer på diskbänken.

 

De torkar av fruktbordet, städar i miljön, vattnar både krukväxter och sina nyplanterade frön och sticklingar. De tar hand om ”vattnets kretslopp”, dvs de byter ut frysklampen i molnet varje dag!

 

De kontrollerar datumet som står skrivet på en lapp på ett bord. Om det är fel, suddar de och skriver i dagens datum.

De städar undan efter sig när de har jobbat klart och städar även miljön ”bara för att det är kul”.

 

De är delaktiga i att iordningställa sin miljö samt har inflytande över hur fint det blir.

 

Naturen har vaknat och barnen har upptäckt småkryp i trädgården.

De lyfter på stenar och studerar myror, gråsuggor, tusenfotingar, daggmaskar

och nyckelpigor.

Vi har tagit in olika blad från trädgården och börjat göra bladformsböcker,

där barnen studerar formen och ritar samt skriver av namnet på bladet och

formen i sin lilla bok.

 

Vi påminner barnen om att vara rädda om alt som lever på vår jord, att allt är

viktigt och alla behövs, hur små de än är. Återkopplar till återvinning,

sopsortering, värdegrund och demokrati som vi jobbade med under

höstterminen. Den kosmiska planen.

De är delaktiga ur ett större perspektiv

och ser att det de gör får konsekvenser för dem själva och sin omgivning.

Barnen lär sig att visa respekt för allt levande och blir därmed

hänsynstagande och respekterande mot andra människor.

 

                                           

 DEL 3) Analys:

Analys = En djupgående reflektion kring terminens målarbete.

Planeringsdagen i januari samt juni gör ni denna del, del 3. Det blir en sammanfattning av de reflektioner som gjorts under terminens gång. 

Frågorna nedan kan ni se som en hjälp i att fördjupa er i analysen.

• Vad har vi sett för lärande/utveckling hos barnen?
• Hade vi kunnat göra på annat sätt för att få andra resultat?
• Vad har vårt arbete gett för resultat?
• Har lärmiljön påverkat resultatet?
• Hur tror vi att barnen ser på det arbete vi tillsammans gjort under året? Har vi frågat dem?
• Hur har organisationen fungerat?
• Hur går vi vidare?
• Vad ska vi förbättra/göra annorlunda?
• Hur ska förändringarna genomföras?
• Hur delger vi vårdnadshavarna?
• Kan vi se den råda tråden genom terminens gång?
• Är vi nöjda med vårt arbete?
• Barngruppenssammansättning (storlek/ålder etc.)
• Personaltäthet (ordinarie personalgrupp/sjukdomar/vikarie etc.)

Löpande text:

2022

11/1

Under höstterminen 2021 tycker vi att vi har nått våra uppsatta mål. Vi har arbetat utifrån en röd tråd där vi har följt barnens intressen och där barnen genom sina funderingar, frågeställningar, nyfikenhet och kunskapstörst  kunnat styra sina dagar och på så vis även vår arbetsgång.

Barnen har varit delaktiga och på så vis haft inflytande över sin vardag och sitt kunskapsintag.

Ett av våra mål har varit att få barnen mer självständiga, att utveckla en god självkänsla och att de ska respektera andra människor och sin miljö.

Vi har använt oss utav naturen som klassrum, varit på många utflykter till skogen och haft naturen och våra årstidsväxlingar som bas för värdegrundsarbete, miljö, hälsa, språk, matematik och kultur. 

Vi har gett barnen förutsättningar att utvecklas till självständiga, starka individer. Genom våra naturutflykter, arbete med sopsortering och vattnets kretslopp har barnen blivit medvetna om sin del i naturen, sin del i helheten och fått förståelse för att det vi gör får konsekvenser för allt levande på vår jord.

Värdegrundsarbetet har gjort barnen medvetna om sina möjligheter att påverka sin egen samt andras situation både i närmiljön och i andra delar av världen.

Vi upptäckte att många barn var intresserade av flaggor och geografi och utökade vårt material och presenterade detta innan det gjordes tillgängligt på hyllorna.

I början av terminen upptäckte vi att många barn hade behov av att träna upp sitt penngrepp. Detta gjorde att vi beslutade att dra igång en aktionsforskning angående språket.

Under senhösten startade vi detta. Vi presenterade olika material som stimulerar och förbereder barnen för olika bokstävers former. En del material var för att stötta och träna handens muskulatur samt öga- handkoordination. Efter det fick de lägga ord med hjälp av rörliga alfabetet och ljudet på bokstäverna tränades med hjälp av sandpappersbokstäverna.

Vi har sett goda resultat och kommer att fortsätta med detta.

Vi hade tänkt att ha ”veckans värd” under hösten. Tyvärr föll detta bort, dels pga att vi har renoverat och inte haft tillgång till vårt material och dels pga sjukdomsbortfall i barngruppen.

Vårdnadshavare har tagit del av vårt arbete genom våra Unikuminlägg.

Under hösten har hela Pärlanhuset renoverats. Vi har jobbat på utifrån våra uppsatta mål och flyttat ut en del ”lektioner” utomhus. Detta har bara varit positivt och uppskattats av barnen. Barnen har visat engagemang, glädje och varit en inspirationskälla för oss när vi varit ute. Många frågor har dykt upp som har gjort att vi tillsammans med barnen fått forska, söka kunskap genom olika medier och vara flexibla. Nu har vi flyttat tillbaka till övervåningen där vi kommer göra en del förändringar i miljön utifrån barnens behov.

 

25/5

Vi har under vårterminen jobbat vidare mot våra uppsatta mål. Vi har sett att barnen blivit mer självständiga och självgående. De tar hand om sig själva och sin miljö, vattnar blommor och städar upp. De visar glädje och entusiasm genom sina intensiva arbetspass. Barnens intresse och engagemang smittar av sig på varandra och vi har sett stora framsteg hos alla barnen gällande både språk, matematik och kultur.

Genom att vara bra förebilder och uppmärksamma barnen på hur vi tar hand om varandra och miljön ger vi dem möjlighet till att stärka sin självkänsla och hitta lust till lärande vilket leder till att barnen ytterligare stärker sin självkänsla som i sin tur leder till upptäckarglädje samt omvårdnad om varann/miljön. Barnen arbetar efter egen lust, intresse och nyfikenhet.

Aktionsforskningen har gett goda resultat och alla barn har idag ett bra penngrepp, kan skriva både bokstäver och ord och mer än halva gruppen har knäckt läskoden. 

Barnens skriftspråk har utvecklats enormt tack vare vår aktionsforskning där vi observerade och noterade deras resultat inom de sex områden som användes vid forskningen under sex veckor. 

Vi har även haft en ”bokstavsfestival” där barnen fick visa upp sina kunskaper om bokstäver och rösta på den ”bästa bokstaven”.

Barnen har upptäckt konst och musik och deras nyvunna intresse har resulterat i vackra konstverk och intresse för både kompositörer och olika instrument.

Geografi har under hela våren fortsatt vara ett stort intresse och barnen har jobbat med flaggor, gjort egna kartor och världsdelar. Vi har tagit fram och presenterat bildkort från olika världsdelar, nya pussel med kartor har köpts in och vi har kopierat upp nya flaggor för att tillgodose barnens kunskapsintag.

Vi har under våren fortsatt jobba med olika former av tid. Vi har presenterat jordens utveckling med hjälp av tidslinjen, arbetat med almanackan där vi har rullat ur almanacksblad på en rulle och ”gått” hela året. Vi har jobbat med vattnets kretslopp, årstidsväxlingar både konkret ute och genom arbete med plantering av frö och stickling.

Höstens många skogsutflykter ”planterade ett intresse” för naturen, namn på växter och kretslopp. Detta inspirerade barnen att arbeta med blad som de plockat in i klassrummet nu under våren. Barnen har lärt sig om bladens utseende, dess lik- och olikheter, jämfört bladen sinsemellan för att sedan katalogisera dem i böcker med formen och bladens namn. De har skrivit ner namnet på bladen och vilken form de tillhört.

Detta utvecklar barnens kreativitet och observationsförmåga, även det matematiska sinnet samt det logiska tänkandet. Hjärnan strävar efter ordning, exakthet och precision vilket arbetet med bladformer tillgodoser. Att katalogisera hjälper hjärnan att sortera i fack och få ordning. När barnen jobbar med detta mår de bra och känner sig delaktiga samtidigt som självkänslan växer.

Detta har märkts tydligt när barnen varit ute och spontant fortsatt analysera samt katalogisera bladen i vår trädgård. 

Ett av våra mål var att arbeta med rymden nu i vår. Vi har valt att följa barnen och deras intresse för natur och namn på växter och djur och på så vis låtit dem ha inflytande över sin vardag.

Under våren har barnen arbetat med sensoriskt material, bl a har arbetet med bladformerna väckt ett intresse för att jobba med vårt bladkabinett. Det sensoriska materialet tränar barnens sinnen och när man tar på något kommer man ihåg det och då intresserar sig barnet för det vidare. Handen och hjärnan samarbetar.

Rumsuppfattning har också tränats genom att t ex gå på linjen.

Vi gör det abstrakta konkret. Viktigt för barnens självkänsla!

Hela vårt arbete har präglats av barnens intressen och vårt mål med att få barnen delaktiga i ett större perspektiv och få dem medvetna om att vad de gör kan få konsekvenser för både vår närmiljö och andra delar av världen. 

Vår målsättning har varit att ge dem nycklarna till självständighet och samtidigt få dem medvetna om vikten av delaktighet samt förmåga att få inflytande över sitt lärande och sitt kunskapsintag.

 Föräldrar har gjorts delaktiga genom unikuminlägg.