👋🏼 Var med och förbättra Skolbanken med oss på Unikum. Svara på formuläret här

Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

Fokusområde avdelning Dagviolen Ht-21

Skapad 2021-09-16 16:26 i Nattviolen Borlänge
Förskola
Planeringsmall inför höstterminen -21 Att välja metod handlar om hur vi skall undervisa för att nå målen. När man väljer metod tar man ställning till vilket eller vilka arbetssätt som är bäst/relevanta att använda. Metoder kan också omfatta personalens förhållningssätt i olika situationer och undervisningstillfällen. Metoderna synliggörs i en planering som gör det tydligt hur verksamheten ska organiseras och genomföras. Det skall leda till en kontinuerlig utveckling av utbildningen, så att vi ser att förskolans verksamhet strävar mot en god måluppfyllelse.

Innehåll

 

 

 

 

Var är vi?

Bakgrund/Nuläge:

Samlad beskrivning av nuläget. 

(Utgå från era korta reflektioner där ni samlade intressen).

 

Vad leker och utforskar barnen?

Barnen är intresserade av att leka med bilar, flanosagor, gissa djuret (youtube), sånger, bordssagor

 

Grovmotorik; klättra, hoppa , kasta saker, dansa till musik (även justdance).



Vilka behov/intressen visar barnen? 

Utveckla grovmotoriken, att få hoppa och klättra. Sånger och ljud över lag.


Hur vet vi det?

Vi ser det när vi är med barnen.

 

 

Vart ska vi?

Förväntat lärande

Verksamhetens Prioriterade mål:

 

1. tillämpa ett demokratiskt arbetssätt där barnen aktivt deltar

2. förmåga att skapa samt förmåga att uttrycka och kommunicera upplevelser, tankar och erfarenheter i olika uttrycksformer som bild, form, drama, rörelse, sång, musik och dans,

Fokus:

1. Att barnen skall utveckla sin förmåga att ta ställning till olika lärotillfällen samt att ta hänsyn till andra barns åsikter.

 

2. Vi väljer drama som fokus eftersom barnen visat intresse för exempelvis flanosagor och bordssagor.

 

Syfte:

Varför väljer vi fokuset?

1. För att börja väcka det demokratiska tänkandet och lägga grunden hos barnen att bli en del i samhället. Förebygga konflikter i barngruppen.

 

2. Eftersom barnen bl.a. visat intresse för sagoberättande men också eftersom vi ser många varierade möjligheter till att koppla drama till flera andra skapande-mål såsom musik, sång och dans. Barnen lär sig bättre i samband med rytmik och sång, tränar även språk och ordförståelse.

 

 

Hur ser det ut, vad händer i verksamheten när målet är nått?

1. Vi förväntar oss att barnen då kommer att ha en tryggare och mer strukturerad lärmiljö där barnen är delaktiga och har mer inflytande. Vi ser att målet är nått när vi ser få konflikter i barngruppen.



 

2. Vi förväntar oss att barnen då har utvecklat sin tillit till sin egen förmåga samt känner sig trygga i gruppen och i olika sammanhang. Vi ser att målet är nått när barnen själva tar initiativ till att delta i berättande och drama.

  •  

  

 

 

Hur gör vi?

Genomförande med barnen

Vilka aktiviteter/grupper?

1.

I nuläget har vi inte full barngrupp vilket gör att vi inte ser behov att dela barnen i mindre grupper, det diskuteras dock att dela upp gruppen i mindre grupper om/när vi får in fler barn. Detta för att kunna arbeta gemensamt och effektivt mot våra mål.


Valen som erbjuds behöver vara aktiviteter som inte finns naturligt i miljön. Barnen kan alltså lämna den majoritet-valda aktiviteten, men har då inte möjlighet att utföra det andra val-alternativet.

På kvällen får barnen välja böcker och film/avsnitt av barnprogram innan läggningen.

På kvällen får barnen påverka eller åtminstone önska var de ska sova.

 

2.

I nuläget har vi inte full barngrupp vilket gör att vi inte ser behov av att dela barnen i mindre grupper, det diskuteras dock att dela upp gruppen i mindre grupper om/när vi får in fler barn. Detta för att kunna arbeta gemensamt och effektivt mot våra mål.


Vi tänker arbeta med flanosagor och boksagor, både i organiserade samlingar och i fria leken. Vi planerar att fånga barnens intresse för babblarna och dramatisera tillsammans med barnen (handdockor och fingerdockor bl.a.).

 

Hur arbetar vi med den pedagogiska miljön?

1. 

Studera barnen och vara uppmärksamma på vad de blir intresserade av och vilka aktiviteter/material/leksaker som de dras till och väljer i den fria leken-anpassa miljön utefter det mest populära. På detta sätt blir det som en passiv röstning.

Detta kan utvecklas med aktivitetsbilder i ett senare skede där barnen i exempelvis en samling kan få ”rösta” genom att ta eller peka på en bild.

 

2.
Vi sätter upp flanotavlan och gör materialet permanent tillgängligt för barnen. Miljön är under uppbyggnad och kommer att ändras och anpassas successivt under året.

 

Vilket material använder vi?

1. Bildstöd (aktivitetskort).

 

2. Flanosagor, handdockor, fingerdockor, sagofigurer från språklådan, babblarna.

 

Tänk utifrån både vårt förhållningssätt och hur vi organiserar undervisningen. 

1. Medvetet tänka ur ett demokratiskt perspektiv och använda korrekta begrepp i samspel med barnen.

 

2. Att introducera materialet och aktiviteterna tydligt för barnen.

 

Hur gör vi barnen delaktiga i processen, (utforskande, dokumentation, reflektioner)?

1. Barnen blir en delaktiga i dokumentationen och reflektionen genom att sitta tillsammans med en pedagog och titta på bilder/videos. Pedagogen behöver då vara lyhörd och uppmärksam på barnets reaktion till dokumentationen samt på vad barnet lägger märke till i dokumentationen. Barnen kan även, med lite hjälp av en pedagog, själva vara med och dokumentera verksamheten genom att få tillgång till kameran på en lärplatta; barnen kan då fotografera/filma varandra.

 

2. Barnen blir en delaktiga i dokumentationen och reflektionen genom att sitta tillsammans med en pedagog och titta på bilder/videos. Pedagogen behöver då vara lyhörd och uppmärksam på barnets reaktion till dokumentationen samt på vad barnet lägger märke till i dokumentationen. Barnen kan även, med lite hjälp av en pedagog, själva vara med och dokumentera verksamheten genom att få tillgång till kameran på en lärplatta; barnen kan då fotografera/filma varandra.

 

Hur och vad dokumenterar vi i processen?

1. Vi tar foton och filmar när barnen ”röstar”. Gör lärloggar i Unikum. Dokumentationen skall fokuseras på barnens ”görande”.

 

2. Vi tar foton och filmar när barnen dramatiserar och berättar sagor, m.m. Gör lärloggar i Unikum. Dokumentationen skall fokuseras på barnens ”görande”.

 

 



Hur blev det? 

Varför blev det som det blev när vi gjorde som vi gjorde.

 

VAD?

Vad har vi erbjudit barnen och varför gjorde vi, just detta/så här?

Verksamhet, undervisning, metoder, förhållningssätt, organisation, lärmiljöer.

 

VAR ÄR VI? Resultat.

Hur har det gått /hur blev det.

Vilka resultat ser vi?

Har barnen fått förändrat kunnande i riktning mot de läroplansmål vi valt?

Tyckte de det var intressant och roligt?

Hur vet vi det? Vilket gensvar har vi fått?

Vilka kännetecken har vi sett?

Ta hjälp av lärloggar och SKA-reflektioner.

 

VARFÖR? Blev det som det blev.

Tolkning/Analys.

Reflektera över förändringar och framgångsfaktorer mellan höstens nuläge och dagens nuläge (det som ni beskrivit ovan).

Analysera skillnader/likheter utifrån aktiviteter, utförande, miljöer, metoder, organisering, förhållningssätt, barnens intresse, glädje och de resultat vi har nått/inte nått.

Vad är det som fungerar/inte fungerar?

Varför fungerar det/fungerar det inte?  

Vad kan vi göra annorlunda för att det ska fungera bättre?

(Glöm inte att forskning kan bidra med vetenskapliga perspektiv)

 

Hur blev det? 

Varför blev det som det blev när vi gjorde som vi gjorde.

 

 

VAD? 

 

Vad har vi erbjudit barnen och varför gjorde vi, just detta/så här?

 

Verksamhet, undervisning, metoder, förhållningssätt, organisation, lärmiljöer.

 

Vi har tillämpat ett demokratiskt arbetssätt i alla våra aktiviteter och lämnat utrymme för barnens delaktighet till viss del i våran planering.

Vi har genom tydlig struktur utfört arbetet genom veckorna, med en fast planering av olika fokus för olika dagar.

Genom sångsamlingar har vi erbjudit möjlighet till ökad delaktighet samt grupptillhörighet. Sedan har barnen regelbundet haft skapande där de fått producera så mycket av ”produkten” som möjligt själva, därav stärks deras förmågor i att påverka sitt eget lärande. Utöver detta har vi arbetat mycket med Babblarna och andra sagor/sagofigurer.

I detta har barnen arbetat med bland annat motorik och munmotorik, men huvudsakligt fokus har varit på barnens delaktighet. När barnen tillsammans med pedagog dramatiserar sagor ges de även möjlighet till ett ställningstagande tankesätt, där de får insikt i andra människors upplevelser. 

 

 

 

VAR ÄR VI? Resultat. 

 

Vi ser större delaktighet samt trygghet i gruppen, barnen är mer närvarande med varandra istället för att leka själva. De är även mer initiativtagande vid lek/aktivitet och framstår som att de verkligen vågar mer. 

 

Hur har det gått /hur blev det. 

 

Det har fungerat väldigt bra utifrån våra mål och våran planering, vi som arbetslag har haft en gemensam samsyn på hur arbetet ska utföras på avdelningen. Planeringen och strukturen har underlättat vårat arbete och våran dokumentation, vi har tydligt kunna se barnens utveckling inte bara utifrån dokumentationen men och väldigt klart i barngruppen. 

 

 

Vilka resultat ser vi?

 

Vi ser större initiativtagande i gruppen, att barnen gärna vill vara med och påverka. De har även fått större förståelse för att alla barnen har möjlighet till inflytande, bara inte på direkten. Vi ser ökad tillhörighet i gruppen och tydligare strukturer/rutiner har underlättat lärandet för dem.

Vi har utifrån barnen och deras intressen gjort anpassningar i miljön/material som vi ser gynnat barnen positivt.

I de styrda aktiviteter vi gjort ser vi att barnen fått ökad förståelse för demokrati. 

 

 

 

Har barnen fått förändrat kunnande i riktning mot de läroplansmål vi valt?

 

Barnen har verkligen utvecklats i deras förhållningssätt till demokrati. De har utifrån arbeten vi gjort fått ökad förståelse för hur ett demokratiskt arbetssätt fungerar. Fått ökad insikt i andra människors val/ samt hur de påverkar dem själva.

Utifrån sagor, dans och skapande har vi sett en ökad förmåga för uttryck och kommunikation. Barnen är mer delaktiga i berättelser och sagor. Vi ser ökat gensvar på berättelser vi haft, att barnen förstår och funderar.

 

 

Tyckte de det var intressant och roligt?

 

Vi kan se utifrån reflektioner och lärloggar att barnet upplevt att det är kul och meningsfullt. Det har varit lättare att ha aktiviteter och tillfällen för lärande utifrån att barnen verkligen varit intresserade.

Utifrån våra tidigare reflektioner och planeringar har de anpassningar vi gjort utifrån barnens intressen underlättat att strukturera dagar där vi verkligen planerar sådant som vi vet barnen tycker är roligt.

 

 

Hur vet vi det? Vilket gensvar har vi fått?

 

Ökat engagemang i aktiviter och mer närvarande/större fokus har gett oss bättre insyn i hur barnen upplever verksamheten. Barnen är gladare och tryggare under dagarna.

 

 

Vilka kännetecken har vi sett?

 

Ta hjälp av lärloggar och SKA-reflektioner.

 

 

 

VARFÖR? Blev det som det blev.

 

Våran gemensamma syn på planering samt metoder för att uppnå målet har gett oss förutsättningar för att utföra arbetet på bästa sätt. För att vi gör en grov planering på reflektioner och det gör att vi får en bättre planering och det gör att vi kan utföra en bättre aktivitet och då lär sig barnen bättre om den är mer genomförd.

 

 

Tolkning/Analys.

 

Reflektera över förändringar och framgångsfaktorer mellan höstens nuläge och dagens nuläge (det som ni beskrivit ovan).

 

Förändringar i hur personalen arbetar på de olika avdelningarna har ändrats för det bättre sedan hösten, det har dock varit rörigt på förmiddagar med personal till stor del.Planeringen och utförandet av arbetet och att vi faktiskt gjort mycket av de planerade aktiviteterna, är en stor framgångsfaktor i jämförelse med tidigare period. 

Miljöanpassningar utifrån barnens intresse har ökat barnens inflytande och gett ökad tillgänglighet för barnen. 

 

 

 

Analysera skillnader/likheter utifrån aktiviteter, utförande, miljöer, metoder, organisering, förhållningssätt, barnens intresse, glädje och de resultat vi har nått/inte nått.

 

Innan vi började med det här målet inom demokrati/delaktighet så hade barnen svårt med att lyssna och vänta på sin tur och det var väldigt rörigt innan vi hade en bra struktur och rutiner för barnen visste inte riktigt vad dem skulle göra och dem hade väldigt svårt att vänta på sin tur. Men efter vi fixade strukturen och rutiner så blev det mycket bättre inte lika rörigt i verksamheten. Barnen började hitta sig själv och började lyssna på andra barn men det krävdes mycket träning. Nu är det helt annorlunda barnen respekterar varandra och dem väntar på sin tur och dem vet sitt eget värde.

Vi har kommit dit med barnen där dem är idag genom samlingar och aktiviteter där vi jobbar med dessa arbeten genom att fånga deras intressen. Vi planera aktiviteter som intresserar barnen och det gör att barnen lär sig bättre. 

 

Vad är det som fungerar/inte fungerar?

 

Det upplevs fungera mindre bra med personal under mestadels förmiddagar. Men det upplevs även fungera bra utifrån att personalen stärks i att hjälpa och stötta varandra.

Det fungerar jättebra med barngruppen och aktiviteterna vi gör, planering och reflektioner. 

 

 

 

Varför fungerar det/fungerar det inte?  

 

Det som fungerar bra är att vi har en bra kommunikation och vi hjälper varandra och stöttar varandra så gott det går när det är personalbrist vi är lösningsinriktade och löser alltid problemen och det gör att verksamheten fungerar. 

 

 

Det som fungerar mindre är när det inte finns personal och det bildas stress. Och det gör att man inte kan slappna av under raster och därför är det svårt att få ihop verksamheten med planerade aktiviteter. 

 

Pedagogernas gemensamma syn på metod och resultat är en stor faktor till att det fungerar. 

 

 

 

Vad kan vi göra annorlunda för att det ska fungera bättre?

 

Fortsätta arbeta mot en tydligare struktur för vårat och barnens bästa.

För att göra saker annorlunda kan vi arbeta mer med vårat förhållningssätt till exempelvis svårigheter i verksamheten. Detta är något vi är väldigt duktiga på redan i nuläget, men nya svårigheter dyker alltid upp och det är vårat sätt att arbeta mot dem tillsammans som hjälper oss fungera bättre.

 

 

(Glöm inte att forskning kan bidra med vetenskapliga perspektiv)

 

 

 

VART SKA VI? utgå från analysen.

 

Vad kom ni fram till där. Uppdatera ev genom att lägga till nya läroplansmål.

 

 Vi ska fortsätta sträva efter en tydlig struktur i vårat arbete, och aktiviteter för barnen. Barnen ska fortsätta göras delaktiga i sitt lärande. Vi vill fortsätta stärka barnen i deras individuella prestationer, samt gruppen som helhet. 

Fortsätta anpassningar i miljön och planering utifrån barnens intressen och tankar. Ökad faktisk närvaro i barngrupp för att kunna fånga upp barnens idéer och tankar.

Våran målbild är att barnen ska våga/kunna uttrycka sig när de känner/vill något, samt våga ta del av lekar vid exempelvis fri lek. Ökad tillhörighet i gruppen ger grund för socialt samspel inte bara på nuvarande avdelning utom också för framtiden.

 

 

 

HUR GÖR VI?

 

Planera, hur går vi vidare?

 

Varför ska vi göra just detta?

 

Åtgärder inför nästa period. Utmana de vuxnas föreställningar och normer och öppna för möjligheter att förändra. Inkludera utbildning, undervisning, metoder, förhållningssätt, organisering, lärmiljöer.

 

 

VART SKA VI? utgå från analysen.

Vad kom ni fram till där. Uppdatera ev genom att lägga till nya läroplansmål.

 

 

 

HUR GÖR VI?

Planera, hur går vi vidare?

Varför ska vi göra just detta?

Åtgärder inför nästa period. Utmana de vuxnas föreställningar och normer och öppna för möjligheter att förändra. Inkludera utbildning, undervisning, metoder, förhållningssätt, organisering, lärmiljöer.