Läskigt i sagornas värld…

Vi tänker oss att arbeta med sagor barnen visar oss intresse för. Vi tycker oss ha sett ett intresse för det ” lite läskiga” i sagor vi läst för barnen och väljer ut några titlar att börja med, som barnen sedan får välja någon att arbeta vidare med, på sätt som vi tillsammans arbetar fram.

Nationellt mål: 

”Förskolan ska ge varje barn förutsättningar till att utveckla ett nyanserat talspråk och ordförråd samt förmågan att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra i olika sammanhang och med skilda syften.” Lpfö-18

I detta arbete avser vi också att arbeta särskilt med följande artiklar i barnkonventionen:

Artikel 12: ”Barn har rätt att uttrycka sin mening och höras i frågor som rör barnet. Hänsyn ska tas till barnets åsikter, utifrån barnets ålder och mognad.”

Artikel 13: ”Barn har rätt till yttrandefrihet; att tänka, tycka och uttrycka sina åsikter, med respekt för andra personers rättigheter.”

Syfte:

Vi vill ge barnen goda möjligheter att utveckla sitt språk genom att få arbeta med sagor, dialoger, sång och musik, ramsor och skapande aktiviteter kopplade till intresset för läskigheter som vi uppfattat att många barn har.

Vi ställer oss frågor och har dialoger kring: Vad är läskigt? Tycker alla att samma saker är läskigt? Vilka känslor känner vi för läskigheter? Hur hanterar man läskigheter? Är allt man hör sant eller kan det vara fantasi, missuppfattning m m.

"Barnen når enligt Vygotskij ökade färdigheter i sitt tänkande först i samspel med andra och med omgivningen (kontexten). Senare kan de använda de inlärda färdigheterna på egen hand och kan då analysera och lösa problem utan någon annans stöd. En sådan utveckling hos barnen förutsätter att förskolans personal planerar kontext och samspel som ett stöd för det avsedda lärandet."

"Forskningen om eftertänksam dialog visar att förskolebarns förmåga att förstå och analysera texter ökar (Pihlgren, 2008). Dialogen hjälper barn att utveckla läsförståelse och identifikatorisk läsart. Även andra kommunikativa förmågor ökar genom de eftertänksamma dialogerna, som att lyssna och förstå andra, uttrycka och underbygga sina idéer i tal och skrift, att samarbeta med andra och att bygga vidare på andras idéer för att utveckla sina egna( Billings & Fitzgeralds, 2002; Pihlgren, 2008). Samtalen har också effekter på förmågan till problemlösning och kritiskt tänkande (Orella, 2008). I förlängningen är det fråga om barnens demokratiska rättigheter-att tillägna sig de kompetenser som krävs för att kunna leva i ett demokratiskt samhälle; respekt och förståelse för alla människors lika värde och de mänskliga rättigheterna och ett intresse för att aktivt delta i samhället (Lpfö 18)."

(Skolverket, 2017)

”Det finns ett samband mellan den tidiga högläsningen och aktivering av områden i hjärnan som är kopplade till språkförståelse och inre föreställningsförmåga.”

”Förmågan att föreställa sig det abstrakta, det osynliga och det ännu ej existerande är väsentlig för lärandet, kreativiteten och problemlösningsförmågan. Genom att föreställa sig det som inte är här och nu, att hitta på och använda fantasin i lek och språkande tränas dessa förmågor.

(Larsson, 2019)

"Hultgren och Johansson (2016) framhåller att en viktig aspekt av att bli en god läsare är förmågan att använda ett läst innehåll i en annan kontext än själva bokläsningen. Dramatisering av en bok ger barnen möjlighet att bli en del av sagan och göra innehållet till sitt." (Samoladas och Bäversten 2021)

Så här tänker vi oss att vi skulle kunna arbeta:

• Vi läser utvalda böcker efter barnens intresse i tre mindre grupper och barnen väljer sedan någon av dessa böcker att tillsammans i gruppen arbeta vidare med.
• Vi läser ramsor med läskiga teman
• Vi sjunger läskiga sånger och spelar instrument till
• Vi arbetar kreativt med olika skapande tekniker kring temat
• Vi uppmärksammar halloween på ett sätt som är lämpligt för barnen i gruppen.
• Vi undersöker när vi åker på våra skogsutflykter om det kan vara läskigt i skogen också….
• Vi funderar kring om barnen kan gör egna sagopåsar....
• Vi ser att vi får möjligheter att på ett medvetet sätt arbeta med källkritik under projektets gång
• Vi låter de barn som önskar få göra en film där de läser sagan om Mille och monsterspindeln med sin sagopåse

Detta har vi gjort:

V.38-Vi har valt tre böcker som vi börjat läsa för barnen i tre mindre grupper. Alla tre böcker läses i alla grupperna. Vi sätter upp bilder i hallen på böckernas framsida i hopp om att barnen då minns böckerna mellan lästillfällena och att det kanske kommer bli samtal kring dem spontant. Vi tänker nämligen försöka låta barnen rösta i de tre grupperna om vilken bok de gillade mest och vill arbeta vidare med.

Böckerna finns även som Qr-koder på två olika ställen där barnen kan läsa av dem och lyssna igen.

Vi har också letat fram ramsor med "läskigt" tema att läsa i samlingen och "läskiga" sånger att sjunga och spela i sång och spelstunder. 

En spökhistoria anpassad efter barngruppens ålder läser vi också och dramatiserar i en samling. (Ett spöke hittar en skattkista, men skatten i kistan är en prickig korv macka...)

Här arbetade vi också en del med källkritik, och kommer att göra det fortlöpande i projektet om läskigheter….vad är sant och vad är fantasi?

V.39-Vi har fortsatt med att ha läsgrupp en dag den här veckan med böckerna vi valt för oss. Det har också varit en hel del prat om figurerna i böckerna och vad som händer dem.

På onsdagens röselseundervisning ”hakade” vi också i läskighetsprojektet med att leka en lek om Pomperipossa för att också här arbeta med lite läskigheter.

V.40-Den här veckan har vi påbörjat arbetet i våra grupper med att rösta vilken bok av de tre som gruppen vill arbeta vidare med. Den gruppen som börjat röstade lite olika, men alla accepterade ett majoritetsbeslut. Efter beslutet har barnen enskilt fått rita och berätta om vad de minns från sagan som valts. Detta har vi satt upp i vår hall så att alla kan titta och reflektera kring det.

"Att kunna relatera innehållet i böckerna till sin egen värld kan ske genom att barnen känner igen sig i själv karaktären eller i handlingen. Barnen upptäcker att erfarenheterna från den verkliga världen kan gestaltas böckernas värld. Enligt Pihlgren (2019) kan de erfarenhetsvärldar barnen har vidgas genom böcker, där de får ta del av olika livshistorier. När barnen får ta del av högläsning och samtala om textens innehåll utvecklas även ett rikt ordförråd (SOU 2018:57)."

Vi har också reflekterat kring vad vi läst om och provat med barn, vilken nytta det är att göra ett boksamtal ( att gå igenom boken och dess bilder med barnen innan högläsningen börjar) för att barnen ska på ett bättre sätt kunna följa med i det som läses.

V.41-Nu har alla grupper fått arbeta med att rösta fram den bok de vill arbeta vidare med och reflekterat kring denna . Alla grupperna röstade fram boken Mille och monsterspindeln skriven av Jenny Jansson och Moa Fagerlund. Nu ska vi fundera vidare på hur vi ska erbjuda barnen att arbeta vidare med detta. Monsterspindeln måste vi nästan skapa på något sätt eftersom den är central. Det är mycket samtal och reflektioner kring just spindlar vilket verkar "kittla" barnens tankar. Det dyker nog upp spindlar och spindelnät lite här och där framöver...

Det spelas just nu också mycket spel där språket har en central roll och en del sagopåsläsande både av barn själv eller önskan att vuxna läser.

V.42-Vi har börjat erbjuda barnen att skapa egna monsterspindlar av kottar, kastanjer, piprensare m m. Barnen har själv fått välja hur deras egen spindel ska se ut, men vi har reflekterar kring hur många ben en spindel har på riktigt och barnen har räknat och velat ha rätt antal på sin egen spindel. Detta arbete sker i de grupper vi haft sedan innan och de barn som av någon anledning inte varit närvarande får erbjudande om det när de kommer tillbaka. Vi har också sett att det dyker upp fler och fler spindlar i vår omgivning både inomhus och utomhus...

V.43- Denna veckan har vi arbetat med att erbjuda fler barn att får göra egna spindlar.

Det har också flytta in en alldeles egen monsterspindel till oss på Diamanten. Den är ganska stor och bor i vår hall! Det har dykt upp fler och fler spindlar, kryp, spöken och pumpor under veckan, så nog får man sig lite läskigheter hos oss...

Vi har åkt till vår skog vid Fulltofta naturcenter. Där berättade Annika en ny spökramsa för alla och sen fick barnen i grupper leta efter läskigheter som inte brukar finnas i vår skog. De fick ficklampor och kikare till sin hjälp och dokumenterade sina fynd med lärplattor. Mycket spindelväv, stora tjocka spindlar och dinosaurier hade det dykt upp!

V. 44- Enligt rykten som nått oss på Diamanten finns det en jättestor monsterspindel här i vår by! Den måste vi såklart försöka hitta! Vi gick alla som var på Diamanten på promenad under onsdagen. Vi fick gå ganska långt, men det är inga problem när man är på jakt efter läskigheter som kittlar fantasin. Faktiskt stötte vi på den! Utanför ett hus på en gata står den🕷. Omgiven av spindelnät, pumpor, skelett och annat….häftigt och läskigt…

V.45-Den här veckan söker vi tillsammans fakta om spindlar och söker svar på frågor vi har om spindlar. Vi gör tillsammans en sammanställning med bilder, text och symboler om detta.

Vi har också en maskerad där det är lite allmänt läskigt hela dagen! (Se grupplärloggar)

V.46- På en samling läste vi om och reflekterade kring att det kan vara läskigt att komma bort i affären och hur man kan tänka för att lösa en sån situation. Vi lärde oss också en ny sång om ett spöke som är rädd för barn😊.

v47- Spindelprojektet har varit vilande denna vecka till förmån för förberedelser inför advent och lucia.

v48- Denna vecka startar vi vår julkalender. Den är baserad på att barnen ska få ta en liten lapp i en kalender (från Nissen) där de får veta dagens uppdrag, och får instruktion om var de kan leta upp en julstrumpa med tomtespindlar i olika storlekar i, som varje barn ska få dekorera en gemensam gran med. Barnen får här arbeta med språklig uppfattning av instruktioner att utföra och via försöker göra en koppling i julstökandets traditioner till vårt språkprojekt och spindlarna.

Under resten av december är vårt projekt med läskigheter och spindlar vilande.

V.2- Då är julledigheten över och vi är igång igen med vår undervisning. Innan ledigheten hade vi samlat på oss en hel del sånger och ramsor med lite läskiga texter. Sångerna har vi den här veckan repeterat och dessutom provat att spela instrument till. Barnen tycktes känna igen sångerna och tyckte nog det var spännande att prova på att spela instrument till.

v.3 Denna vecka har vi frågat de barn som är på förskolan om de är intresserade av att göra var sin egen sagopåse om Mille och monsterspindeln. I de efterföljande diskussionerna kom det upp idéer om vad man i så fall behöver skapa för rekvisita till sin sagopåse för att kunna berätta sagan. Flera barn kom fortfarande ihåg detaljer från berättelsen och alla ville börja att skapa. Vi fick förklara  och prata om att alla barn ska få göra sagopåsar, men att alla måste turas om i mindre grupper för att det ska fungera, vilket accepterades olika väl.

I smågrupperna inspirerade sen barnen varandra i sitt skapande av en Mille, som vi enats om att börja med. 

Det har varit en hel del kommunikation och tankar om hur barnen vill göra, vilka val som ska tas och hur man kan göra på olika sätt.

”I förskolan behöver vi lägga grunden för barnens nuvarande och kommande estetiska uttryck. Denna grund är viktig ur ett språkligt perspektiv. Vi tänker att barnen genom att få möta en mängd olika material och verktyg senare kan uttrycka sitt inre genom bildskapande.” ( Samoladas och Bäversten 2021)

v.5 Den här veckan påbörjar vi arbetet med att barnen själva skapar sin bild på sagopåsen med textilpennor.

Under det arbetet tar vi också möjligheten att försöka skapa en dialog med varje barn om vad de tänker om det vi arbetat med sen tidigare och vad de själva tänker att just de vill ha/behöver skapa mer att ha i sin sagopåse för att så småningom kunna berätta sagan för någon annan. Dessa dialogstunder försöker vi filma för att kunna gå tillbaka till och lyssna igen, och vi antecknar vad barnen kommer fram till. Tekniken strular dock återigen en hel del för oss, men vi ger inte upp!

v.6 Vi har fortsatt att arbeta med barnens egna sagopåsar. Vi hör att många känner stor förväntan inför sin tur att få designa sin påse.

V.7 Nu har de flesta hunnit göra sina egna sagopåsar färdiga. De hänger så vackert på rad i vår hall för alla att beundra och att prata om. Trots att alla utgått från samma saga så är motiven och hur barnen valt att gestalta den härligt olika!

Nästa vecka är det sportlov, men veckan därpå tänker vi börja på att göra de kompletterande figurerna, husen eller föremålen som barnen själva uttryckt att de vill. 

V.8 Sportlov även på Diamanten.

V. 9 Denna planering har varit vilande då vi istället har arbetat mer intensivt med att ha omröstning om vad barnen vill odla under våren och börjat odla ärtskott. Arbetet fortsätter istället under kommande vecka.

v. 10 Även denna veckan har vårt arbete  med Mille och monsterspindeln varit vilande till förmån för arbete med att odla och vår planering kring rörelse. Vi planerar att återuppta det under nästa vecka med att komplettera sagopåsarna efter barnens önskemål och att börja låta de barn som vill läsa upp sagan med sin sagopåse för kompisar här på förskolan.

v. 11 Vi har börjat på att skapa de saker barnen själv tänker att de behöver ytterligare till sina sagopåsar för att kunna berätta sin saga.

En grupp barn har därför gjort sig ett Millehus efter eget tycke och smak!

v.12 Vi fortsätter med att göra Millehus så att alla som vill får göra, färdigställa och stoppa ner i sina sagopåsar. Många pratar redan när de gör huset om att de också sen ska göra en pappa t ex. Barnen kan uttrycka sina planer framåt och planerar för vad de vill göra och hur de tänker sig att det ska göras. Några barn börjar prata om att de vill ta hem sina sagopåsar, de börjar bli lite otåliga;).

v.13 Under den här veckan har alla som vill göra Mille kommit igång med det och det har skapats en massa olika varianter av hus. Barnen har överlag klart för sig vilken husmodell de vill göra och vilken design de vill göra på det. När alla hus är klara är det dags för oss att ta oss an att göra pappor som många uttryckt att de vill, och några vill göra kompisen som sitter i rullstol. Rullstolstillverkningen kräver att vi tänker efter en del hur vi ska gå till väga!😉

v.14 Barnen är många entusiastiska att få fortsätta att göra de figurer de tidigare uttryckt att de vill ha i sin sagopåse. Flera valde den här veckan att göra en Sorella. Sorella sitter i boken i rullstol så vi fick diskutera en del kring hur man kan lösa att göra en rullstol med vårt material i målarrummet, och det blev några olika varianter:).  Barnen funderar och berättar hur de tänker eller ber om hjälp när de tycker de kört fast.

v. 16 Den här veckan har vi på allvar gått in i fasen att färdigställa allt material. Barnen gör de figurer till som de uttryckt sen innan att de vill, eller som de inspirerats av kompisarna att göra då de ser varandras arbete och pratar om vad de ska göra. Barnen har tydligt mer kunskaper om hur de kan välja material och tekniker när de arbetar och de arbetar med självständigt, samtidigt som de kan diskutera och kommunicera kring vad de gör eller kanske vad de behöver. När man är väl förtrogen med något så är det också lättare att samtala kring!

V.17 Nu är det bara det sista att göra till några få barns sagopåsar och vi har börjat erbjuda barnen att få berätta sagan med sin sagopåse och få det filmat. Vi har också börjat planera för en avslutning av detta projekt med en vernissage/drop ut där vi tänkt visa barnens sagopåsar och filmer att bjuda in föräldrar och syskon till.

v.18 Filmandet av barnens sagor är i full gång. De flesta kan knappt vänta på att det ska bli deras tur, medan någon tycker det blir lite nervöst och vill vänta lite eller kanske inte filmas alls. De flesta som redan gjort sin film har gjort detta i ett slags "kommunikationsberättande" där barnet och pedagogen i samtal för barnets sagohändelse framåt. Häftigt att på ett sätt få se frukten av barnens lärande och kreativitet så här!:)

v.19 Arbetet med sagoberättandet fortsätter denna vecka. Barnen får sen också bearbeta sina berättelsefilmer i iMovie med musik och ljudeffekter om de vill. De barn som velat få tid att fundera har efter några dagar velat göra sin film med stöd av en vuxen.

v. 20-21 Vi arbetar febrilt med att barnens ska få färdigställa sina filmer i iMovie och att de ska sammanställas till en gemensam film att visa på vår filmvisningseftermiddag den 2/6 då vi har ett ”drop-ut”, då barnen också ska baka spindelapor att bjuda föräldrar och syskon på.

v. 22 Vi har nu haft vår filmvisning där barnen också bjöd på sina egenbakade spindelkakor och saft. Det kom ganka många för att se barnens färdiga dramatiseringar av Mille och monsterspindeln. Barnens sagopåsar hade vi också som utställning och när barnen skulle gå hem fick de äntligen ta med sig sin påse hem! Det har många längtat efter.... 

v.25 Vi har haft en samling med barnen som var på förskolan och kikat på bilder från tiden med vårt projekt. Barnen fick tänka och spontant berätta om sina tankar och reflektioner som vi spelade in för att sen kunna lyssna på igen och dra slutsatser av inför kommande undervisning och projekt.

Vi tänker nu att det här projektet är avslutat och att nya projekt väntar efter sommaren!

Källor:

Karolina Larsson 2019 // Språklig förebild i förskolan // Gothia kompetens 

Pihlgren 2017 // Modul: Läsa och berätta, Del 2: Samtala om texter //Skolverket

Samoladas och Bäversten 2021 //Språkrika miljöer för förskolans yngsta // Lärarförlaget

Läroplanskopplingar

Läroplan

• förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska dilemman och livsfrågor i vardagen,
• förmåga att lyssna på och reflektera över andras uppfattningar samt att reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar,
• intresse för berättelser, bilder och texter i olika medier, såväl digitala som andra, samt sin förmåga att använda sig av, tolka, ifrågasätta och samtala om dessa,
• förmåga att skapa samt förmåga att uttrycka och kommunicera upplevelser, tankar och erfarenheter i olika uttrycksformer som bild, form, drama, rörelse, sång, musik och dans,
• fantasi och föreställningsförmåga,