Verbal och icke verbal kommunikation

Med Babblarna i vår verksamhet vill vi inspirera till ett lärande med språket i fokus. Genom att vi läser böcker där barnen får ordförståelse och möjlighet till att återberätta. Använder ickeverbal kommunikation med TAKK, gester och bilder. Vi leker med språket på olika sätt som med sång, rim/ramsor, lägesbegrepp och Kims lek där vi tränar minnet.

Nationellt mål:
Lpfö-18

Syfte:
Varför gör vi detta?

Vårt syfte med undervisningen utifrån Babblarna är att barnen främst ska utveckla sitt språk. Vi kommer att träna på munmotorik, ordförråd, begrepp och ordförståelse. Varje Babblarfigur är kopplade till olika ämnesområden i förskolans läroplan. Förutom Babba som symboliserar språket så kommer vi också beröra de olika ämnena som de andra Babblar figurerna symboliserar. 

 

Babba - språkunnighet.

 

Bobbo - motorik, rörelse och hälsa.

 

Bibbi - matematik.

 

Dadda - natur och teknik.

 

Doddo - social kompetens, värdegrund och känslor.

 

Diddi - kreativitet och skapande.

Innehåll:
Vad ska undervisningen innehålla?

Högläsning med böcker.

Digitala böcker från Ugglo.

TAKK (Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation).

Språklekar med rim och ramsor, munmotorik, lägesbegrepp och Kims lek.

Vi kommer att ha högläsning där barnen är indelade i två grupper, en yngre och en äldre åldersgrupp. Då vi kan anpassa böckerna vi läser efter de olika åldersgrupperna. Barnen kommer också att delas in i grupper vid andra aktiviteter som vi kommer att jobba med. Detta gör vi för att det finns barn som känner sig tryggare i mindre grupper då de vågar prata och ta för sig mer och vi kan anpassa undervisningen efter ålder. Det är också lättare för oss pedagoger att se och följa det enskilda barnet.

Reflektion och Analys
(Pedagogers och barns perspektiv)

Reflektion vecka 37.

Vi har introducerat Babblarfigurerna för barnen. Babblarna har olika färg, form, personlighet och egenskaper samt är könsneutrala. Vi lärde oss vad Babblarna heter, vilken färg de olika Babblarna har och lärt oss de olika TAKK tecknen för de olika färgerna som Babblarna symboliserar.

Vi märkte att barnen använde orden han och hon när de benämnde de olika Babblarna.

Barnen är aktiva och visar ett intresse när vi använder oss av TAKK tecken.

 

Analys vecka 37.

Vi kommer att arbeta vidare ur ett genusperspektiv, där vi kommer arbeta med barnen utifrån Babblar figurerna. Då vi kommer att diskutera med barnen utifrån de didaktiska frågorna vad, hur, varför. Vi vill ge möjlighet för barnen att kunna se saker utanför det som räknas som "normalt" ge dem en bredare syn på hur man kan vara som människa och att inte känna sig begränsad.

Vi kommer att fortsätta introducera fler tecken och vår tanke är att få in användandet av tecken i den dagliga verksamheten.

 

Reflektion vecka 38.

Vi har fortsatt att med alla de olika sex Babblarna som vi arbetar utifrån kommer till samlingen i en hård väska. Vi tar fram Babblarna en efter en och säger vad dem heter, vilken färg dem har samt gör tecknen för de olika färgerna. Barnen visar intresse genom att ropa/säga Babblarna när väskan tas fram. Det uppfattar vi pedagoger som att dem blir glada och vill att vi pratar om Babblarna och det blir också diskussioner om vem som ska få lägga ner Babblarna i väskan igen efter aktiviteten.

 

Barnen visar med TAKK tecken vilken frukt de vill ha när vi äter frukt efter samlingen.

Dem kan tecknen och visar med glädje vilken frukt dem önskar.

 

Vi har också börjat prata i smågrupper om Babblarna utifrån ett genusperspektiv.

Då diskuterade vi om Babblarna var flickor, pojkar eller vad är dem?

 

Det var intressanta diskussioner! Ett par exempel som följer...

Ett barn såg på ögonen om det var pojkar eller flickor.

Ögonen ser ut som på en pojke. För att hon tittar som en flicka.

Ett annat barn sa att Diddi och Bobbo är flickor. För att dem har en snippa.

Det såg hen för att Bobbo har hål under fötterna och Diddi har ett hål på ryggen.

 

Analys vecka 38.

Figurerna Babba, Bibbi, Bobbo, Diddi, Dadda och Doddo tränar barnen i de olika språkljuden, där barn härmar deras ljud/namn och därmed lär sig att använda betoningar och får en melodi i sitt språk.

Detta tränar vi på när vi sjunger om Babblarna. Så vi kommer att fortsätta sjunga om dem, då vi ser det som en rolig språklek samt att barnen säger att dem vill att vi sjunger om vad de olika Babblarna gör.

 

TAKK tecken fortsätter vi med och utökar med nya tecken.

Genusarbetet utifrån Babblarna fortsätter vi med som innan med smågrupper.

 

Reflektion vecka. 39

Arbetat i smågrupper ur ett genusperspektiv har vi gjort men också tillsammans i hela gruppen. Vi har pratat/diskuterat utifrån Babblarna och läst boken "Sandalerna" och haft diskussioner om boken.

När vi arbetar med genus så är vårt syfte som pedagoger inte att ta ifrån flickorna eller pojkarna något utan det ska tillföras valmöjligheter och ge dem en bredare syn på hur man kan vara som människa.

Vi läser boken "Var är Babbas saker?" I boken används olika lägesbegrepp som på, i, under, bakom, bredvid och framför.

Vi använder oss av "Babblar"väskan och Babba där vi ställer Babba på olika ställen i förhållande till "Babblar"väskan. Då barnen utmanas i att benämna var Babba ställs med olika lägesbegrepp.

Matematik är ju inte bara siffror - utan även ord, begrepp och meningar.

Matematik är ett språk.

Sjunga om vad de olika Babblarna gör är omtyckt av barnen. Ibland sjunger barnen spontant själva om Babblarna.

TAKK tecken har vi fortsatt med och börjar få in det i den dagliga verksamheten.

 

Analys vecka.39

Genusarbetet fortsätter men endast i storgrupp. Vi fortsätter att läsa boken "Sandalerna" och ha diskussioner om boken. Spontana diskussioner kommer vi ha med barnen hur dem tänker kring olika saker som har med genus att göra.

Vi fortsätter med lägesbegrepp då vi kommer att låta barnen ställa sak/saker i förhållande till varandra utifrån de olika begreppen.

Sjunga om Babblarna fortsätter vi med.

Och vi fortsätter att hålla TAKK tecknen levande i verksamheten.

 

Reflektion vecka. 40

Genusarbetet fortsatte vi med som vi planerat men blev inte så mycket som det var tänkt. Vi har läst boken "Sandalerna" och haft samtal om boken. Men har för övrigt inte varit så aktiva.

Lägesbegreppen har vi också jobbat med. Barnen fick till uppgift att ställa Babba på olika ställen i förhållande till en stol efter olika lägesbegrepp som vi pedagoger benämnde. Här märker vi att barnen befinner sig på olika kunskapsnivåer inom samma ålder. Vi har också reflekterat med barnen utifrån dokumentationsfotona som vi satt upp på väggen där Babba ställts i olika lägen i förhållande till "Babblarväskan".

Det är givande att se hur barnen tar till sig TAKK tecken och använder sig av dem. Vi pedagoger anser att arbetet med TAKK tecken har väckt ett intresse hos barnen när de själva frågar och är nyfikna på att lära sig nya tecken. Det tycker vi pedagoger visar på att barnen - får nya utmaningar som stimulerar lusten att erövra nya erfarenheter och kunskaper. (Lpfö 18)

 

Analys vecka.40

Genusarbetet kommer vi arbeta spontant med denna veckan. Vi bemöter barnen vid olika situationer där barnen befinner sig.

Vi har sett att vi behöver arbeta vidare med lägesbegrepp. Detta kommer ske både i storgrupp och mindre grupper. Vi kommer bl.a. att använda oss av barnen där dem ska ställa sig i olika lägesbegrepp i förhållande till varandra.

Vi pedagoger har tagit en stor kartong med oss till förskolan. Den har vi skurit ut en Babba dörr och två fönster i. Barnen ska få måla denna koja/hus och vi får prata med barnen om kartongen. Är det en koja, Babbas hus, Babblarnas hus eller något annat?

 

TAKK tecken fortsätter vi med.

 

Reflektion vecka. 41

Genusarbetet fortsatte denna veckan med spontana samtal med barnen.

Lägesbegreppen har vi arbetat med bl.a. att vi användt oss av barnen där dem fick ställa sig i olika lägesbegrepp i förhållande till varandra.

Den stora kartongen som vi pedagoger hade med oss till förskolan, är döpt till Babbas hus utifrån ett majoritets beslut. Babbas hus fick barnen måla två och två åt gången. I lugn och ro kunde de måla med sin kompis och föra samtal med varandra angående målningen. Det pratades bl.a. om de fem olika Babblarfärgerna som tagits fram. Barnen upptäckte att det fattades en färg. Det var den bruna färgen som vi inte hade. Men vi blandade röd, gul och grön färg då fick vi fram en brun färg.

 

Analys vecka.41

Vi kommer inte arbeta aktivt med genus nu. Men det finns levande i verksamheten hela tiden.

Lägesbegreppen kommer vi att arbeta med i smågrupper på olika sätt.

Vi kommer ta fram lera så barnen kan skapa Babblarna eller vad dem känner för.

TAKK tecken fortsätter vi med.

 

Reflektion vecka. 42

Lägesbegreppen har vi arbetat vidare med. Både genom att ställa saker i förhållande till varandra och där barnen fått ställa sig fysiskt i förhållande till varandra.

Vi har vid olika tillfällen pratat med barnen ur ett genusperspektiv. Vi har lyssnat när barnen pratat och inflikat och ställt frågor som får barnen att tänka och reflektera ur ett genustänk.

Det har varit en hel del arbete/lek med lera denna veckan. Både där vi pedagoger frågat om vi ska ta fram leran och där barnen själva frågat om vi kan ta fram den.

De yngre barnen bekantar sig med leran genom att titta, känna och trycka på leran. Medan de äldre barnen är mer bekanta med leran och skapar något. De yngre barnen observerar de äldre och härmar, så som att ta kaveln på leran eller ta någon form och trycka på leran. Det är vad teoretikern Lev Vygotsky kallar för den proximala utvecklingzonen. Vilket innebär att barnen lär av de äldre barnen eller en vuxen. Vad barnet kan lära sig tillsammans med en mer kompetent person.

Vi har under barnens skapande med lera haft både berättande från barnen vad det är dem gör med leran och diskussioner om deras process under tiden dem skapar. Detta är en av förutsättningarna för ett lärande utifrån språklig utveckling för barnen, där vi pedagoger finns med barnen och för samtal.

Vi har reflekterat över att barnen har ett stort intresse av att bygga/konstruera med magneterna. Vi har satt upp olika foton som vi tagit av barnens olika skapande för att barnen ska utmanas/inspireras. Vi ser att barnen tittar på fotona och pratar om dem och någon gång har dem sagt - jag ska bygga en sådan och refererat till en av fotona.

 

Analys vecka 42.

Vi ser fortfarande ett behov av att fortsätta arbetet med lägesbegreppen. Vi kommer att göra det i smågrupper med de barnen som behöver utmanas vidare i sitt lärande med de olika begreppen.

Leran ska vi se om den lever vidare i verksamheten denna veckan.

Vi kommer att observera barnen i deras byggande/konstruktioner med magneterna, där vi sett att barnen har ett stort intresse av detta.

För att se om vi kan utmana barnen vidare på något sätt i deras intresse.

 

Reflektion vecka. 43

Det har varit väldigt få barn denna veckan. Då vi har valt att ta det lite lugnt. Vi har varit iväg på en lekplats en dag. Haloween firade med att vi delade äpplen till halvor och doppade i färg och tryckte på papper, de som blev tryckt på pappret liknade små pumpor. Vi skar och gröpte ur en pumpa tillsammans också.

 

Analys vecka 43.

Eftersom vi inte arbetade utifrån analysen som skrevs vecka 42 så kör vi på med den i denna veckan istället.

Vi ser fortfarande ett behov av att fortsätta arbetet med lägesbegreppen. Vi kommer att göra det i smågrupper med de barnen som behöver utmanas vidare i sitt lärande med de olika begreppen.

Leran ska vi se om den lever vidare i verksamheten denna veckan.

Vi kommer att observera barnen i deras byggande/konstruktioner med magneterna, där vi sett att barnen har ett stort intresse av detta.

För att se om vi kan utmana barnen vidare på något sätt i deras intresse.

 

Reflektion vecka. 44

Vi har arbetat vidare med lägesbegreppen vid olika tillfällen.

Leran efterfrågades vid ett tillfälle denna veckan.

Vi har observerat barnen i deras byggande med magneterna. Vi har köpt in två magnet bilar och det har blivit uppskattat.

 

Analys vecka. 44

Lägesbegreppen fortsätter vi spontant med i verksamheten.

Vi fortsätter att observera barnen i deras byggande med magneterna. För att se om vi kommer på något vi kan tillföra/utmana barnen vidare i deras byggande.

Vi ska göra en ny lera utan färg. Barnen ska få skapa vars en babblar figur som sedan ska brännas i ugnen. Därefter får barnen måla sin babblar figur.

 

Reflektion vecka 45.

Vi har infört en magnettavla för att inspirera till byggandet av magneterna där barnen kan fortsätta sin kreativitet.

Vi har gjort trolldeg där barnen har fått skapa sin egen Babblare och har haft dem i ugnen för att bli hårda. Ett par av barnen var otåliga och undrade om inte deras Babblare var färdiga i ugnen.

De yngre barnen bekantade sig mer med trolldegen genom att trycka och känna på degen. Medan de äldre barnen satte igång nästan med en gång att skapa sin Babblare. Ett par av barnen sa att dem inte kunde göra en Babblare. Men de satt en stund med trolldegen och en pedagog satt med och pratade och insprirerade till att de visst kunde. Vi ser en utveckling när barnen efter en stund provade sig fram och fick skapat sig en Babblare. Detta visar på att vi pedagoger kunnat lyfta barnens tillit till sin egen förmåga.

 

Analys vecka 45.

Denna veckan ska barnen få måla sina Babblare. Dem som inte skapat en Babblare i trolldeg får möjligheten att göra detta.

 

Reflektion vecka 46.

Barnen har målat sina Babblare och ett par av barnen som inte tidigare har skapat sina Babblare har fått göra det.

Magnet tavlan som vi tillförde barnen i deras byggande har de använt men inte mycket.

 

Analys vecka 46.

Dem barnen som inte har målat sin Babblare får göra det.

 

Reflektion vecka 47.

Barnen har målat färdigt sina Babblare.

 

Analys vecka 47.

Nu kommer vi att pausa temat i December månad.

Vi har gjort en julgran och satt på Babblarkulor med QR-koder. Där ska barnen varje dag scanna en QR-kod där det finns ett uppdrag för barnen. Det kan vara att dem ska göra något/lyssna/eller titta på något.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Sammanfattning av vad vi gjort i januari/februari/mars.

Vi har haft munmotorik med olika berättelser där barnen har varit aktiva och tyckt att det var roligt.
Vi har gjort någon praktisk övning.
Först tog vi fram sugrör som barnen fick blåsa i och känna med handen på andra sidan sugrören hur det känns. Därefter tog pedagogen fram en fjäder och visade hur man först kan blåsa med bara munnen mot fjädern och sedan med sugrör mot fjärden och se vad som händer. Därefter fick barnen testa själva med varsin fjäder. Efter det testade vi övningen fast med en flörtkula.

Alla barn har nytta av och glädje av munmotoriska lekar/övningar och behöver få stimulans till detta. Genom att gymnastisera alla sina talmuskler, lär sig barnet att hitta rätt i munnen och förbättrar samtidigt sitt tal.

Vi har läst olika ramsor för barnen. Först läste vi en bit av ramsan sedan sa barnen samma i kör efter. Vi har också gjort ramsan "Här bor du, här bor jag..." där pedagogen gör ramsan samtidigt som pedagogen använder barnets kropp som "rekvisita" för att utföra ramsan. Dessa aktiviteter tyckte barnen var roligt.

Språklekar

För att uppnå bra resultat i arbetet med språkstimulering, menar Rydja (2006), att det är viktigt att förskolläraren har strukturerade och lustfyllda aktiviteter, och att de genomförs varje dag. I dessa aktiviteter är det bra om inslag av rim, ramsor, lyssna- lekar, sagor, sånger och alla sinnen finns med. Författaren anser även att barn som får höra rim, ramsor och sagor har ett bra utgångsläge i sin språkutveckling. 

Ladberg (2003) menar att när man leker med språket, är det viktigaste inte att barnet förstår alla ord, utan rytm, rim, ramsor och musik är bra pedagogiska hjälpmedel för att stimulera barnets språk. Detta för att barnen får en rolig och lustfylld upplevelse samtidigt som de får höra språkets ljud och uppbyggnad.

Vi har använt oss av en rimpåse med rekvisita där olika saker rimmar på varandra. För att utmana barnen vidare har vi tagit fram material i form av rimpilar. Dessa presenterades i samlingen för att sedan sättas upp på väggen i hallen. Vi har spelat upp låten ”Vi rimmar” för barnen som de fick dansa till. Efteråt fick barnen sitta ner och lyssna på den och vi pratade om de olika rimmen. Barnen visar stort intresse för rim.

Vi har även kört ramsor där vi har poängterat rimmen i dessa för barnen.

Barnen har fått göra handavtryck som sedan sattes upp på väggen och blev Doddo. Detta är nu vår kompisvägg. Hur är en bra kompis?
Vi har introducerat kompismattan. Där ett barn i taget får ställa sig, för att berätta något bra dem har gjort te.x. hjälpt någon eller gett något till någon. Detta visade sig att det var inte så lätt.

Kompismattan fortsätter vi med då barnen behöver träna på att tänka till och lyfta något positivt som det enskilda barnet har gjort eller sagt. Frågan - Hur är en bra kompis? Lyfter vi igen och hör om barnen har mer att säga om det nu när vi pratat mer ingående om dettta. Vi läser också kompisböckerna.

Vårt arbete med kompistemat syftar till att få barnen att förstå vikten av att vara en bra kompis. Målet är att barnen ska få möjlighet att utveckla metoder för att på ett bra sätt kunna:

Säga förlåt

Dela med sig

Vänta på sin tur

Lyssna och komma överens

Prata om när något inte känns bra

Samarbeta

Visa sin känslor

Diddi har hälsat på med sig hade hen en stor väska. Barnen var väldigt nyfikna på innehållet och satt spända på sina platser medan pedagogen öppnade den. I väskan fanns det olika instrument och barnen kunde knappt vänta på att få spela.

Barnen fick varsitt instrument och efter var sång så skickade vi vidare instrumenten för att få prova ett nytt. Babblaren Diddi står för kreativitet och skapande. Tillsammans skapade vi musik med instrumenten.

Byggstenen i musik är ljudet, vilket det också är i det talade språket. Barns förmåga att kunna urskilja och producera ljud med sina talorgan utvecklas tidigt, vilket är avgörande för barnets språkutveckling. Detta gäller också musik som kommunikation, tal- läs- och skrivspråket (Jederlund, 2002).

 

Sammanfattning av vad vi gjort april/maj.

Vi har pratat om känslor som vi har arbetat med parallellt med vårt kompisfokus.

Vår förhoppning med arbetet är att barnen ska känna igen olika känslor, dels hos sig själv men även hos sina kompisar. Även att det kommer kännas naturligt för barnen att visa sina känslor och att de av denna anledning bättre kan hantera konflikter. Barnen utvecklar bättre självkänsla och social kompetens. En bra självkänsla är grunden för fortsatt lärande.

Vi har använt en spegel när vi har pratat om de olika känslorna där barnen har sett sig själva i spegeln hur de ser ut när de är glada, ledsna, arga och rädda.

Vi har pratat om vilka känslor som färger symboliserar. Barnen fick berätta vilka färger som de valde att måla med och så läste vi upp vad de symboliserar.

• Några barn hade valt färgen blå som symboliserar bland annat lugn, sorg och ledsen.
• Några barn hade valt färgen orange som symboliserar bland annat glädje, positivitet och värme.
• Ett barn valde färgen gul som symboliserar bland annat energi, piggar upp och glädje.
• Ett barn valde färgen brun som symboliserar bland annat stabil och varm.
• Ett barn valde färgen grön som symboliserar bland annat natur, frisk och lugn.

Färg är vårt snabbaste kommunikationsmedel. Färg ger information, förskönar och väcker känslor. Dagens psykologer och forskare är inte helt överens om exakt vad färgerna gör med oss, men få ifrågasätter att de har en viktig inverkan på våra känslor och beteenden.

Barnen har rört/dansat till musik efter de olika känslorna.

Det är viktigt att tänka och reflektera över sina känslor för att bli medveten kring dessa.

Genom att få kontakt med sina egna erfarenheter lär sig barnen att hantera och förstå sina känslor vilket i sin tur leder till förståelse för andras perspektiv och känslor (Rasmusson & Erberth, 2008). Detta styrker Goldman (1997) som menar att själva nyckeln att förstå andras känslor är att man förstår sina egna känslor.

Vi upplever att barnen har tagit till sig och kunnat visa de olika känslorna med sitt kroppsspråk och även berättat kring de olika känslorna. Hur man ser ut, hur man låter och när man kan känna de olika känslorna.

Nu har vi presenterat och arbetat kring de fyra tänkta känslorna, glad, ledsen, arg och rädd. Nu går vi vidare och arbetar med alla samtidigt i olika aktiviteter.

 

 

 

 

Utvärdering

 

Varför blev det som det blev?

 

Språklekar

 

Vi har haft munmotorik med olika berättelser där barnen har varit aktiva och tyckt att det var roligt.

Vi har gjort någon praktisk övning. Ett exempel...

Vi har använt oss av sugrör som barnen fick blåsa i och känna med handen på andra sidan sugrören hur det känns. Därefter tog pedagogen fram en fjäder och visade hur man först kan blåsa med bara munnen mot fjädern och sedan med sugrör mot fjärden och se vad som händer. Därefter fick barnen testa själva med varsin fjäder. Efter det testade vi övningen fast med en flörtkula.

 

Vi har läst olika ramsor för barnen. Först läste vi en bit av ramsan sedan sa barnen samma i kör efter. Vi har också gjort ramsan "Här bor du, här bor jag..." där pedagogen gör ramsan samtidigt som pedagogen använder barnets kropp som "rekvisita" för att utföra ramsan. Dessa aktiviteter tyckte barnen var roligt.

 

För att uppnå bra resultat i arbetet med språkstimulering, menar Rydja (2006), att det är viktigt att förskolläraren har strukturerade och lustfyllda aktiviteter, och att de genomförs varje dag. I dessa aktiviteter är det bra om inslag av rim, ramsor, lyssna- lekar, sagor, sånger och alla sinnen finns med. Författaren anser även att barn som får höra rim, ramsor och sagor har ett bra utgångsläge i sin språkutveckling. 

 

Vi har använt oss av en rimpåse med rekvisita där olika saker rimmar på varandra. För att utmana barnen vidare har vi tagit fram material i form av rimpilar. Dessa presenterades i samlingen för att sedan sättas upp på väggen i hallen. Vi har spelat upp låten ”Vi rimmar” för barnen som de fick dansa till. Efteråt fick barnen sitta ner och lyssna på den och vi pratade om de olika rimmen. Barnen visar stort intresse för rim.

 

Vi har även kört ramsor där vi har poängterat rimmen i dessa för barnen.

 

Barnen har fått göra handavtryck som sedan sattes upp på väggen och blev Doddo. Detta är nu vår kompisvägg. Hur är en bra kompis?

Vi har introducerat kompismattan. Där ett barn i taget får ställa sig, för att berätta något bra dem har gjort te.x. hjälpt någon eller gett något till någon. Detta visade sig att det var inte så lätt.

 

Kompismattan fortsätter vi med då barnen behöver träna på att tänka till och lyfta något positivt som det enskilda barnet har gjort eller sagt. Frågan - Hur är en bra kompis? Lyfter vi igen och hör om barnen har mer att säga om det nu när vi pratat mer ingående om dettta. Vi läser också kompisböckerna.

 

Vårt arbete med kompistemat syftar till att få barnen att förstå vikten av att vara en bra kompis. Målet är att barnen ska få möjlighet att utveckla metoder för att på ett bra sätt kunna:

 

Säga förlåt

 

Dela med sig

 

Vänta på sin tur

 

Lyssna och komma överens

 

Prata om när något inte känns bra

 

Samarbeta

 

Visa sin känslor

 

 

Diddi har hälsat på med sig hade hen en stor väska. Barnen var väldigt nyfikna på innehållet och satt spända på sina platser medan pedagogen öppnade den. I väskan fanns det olika instrument och barnen kunde knappt vänta på att få spela.

 

Barnen fick varsitt instrument och efter var sång så skickade vi vidare instrumenten för att få prova ett nytt. Babblaren Diddi står för kreativitet och skapande. Tillsammans skapade vi musik med instrumenten.

 

Byggstenen i musik är ljudet, vilket det också är i det talade språket. Barns förmåga att kunna urskilja och producera ljud med sina talorgan utvecklas tidigt, vilket är avgörande för barnets språkutveckling. Detta gäller också musik som kommunikation, tal- läs- och skrivspråket (Jederlund, 2002).

 

Vi har pratat om känslor som vi har arbetat med parallellt med vårt kompisfokus.

 

Vi har pratat om vilka känslor som färger symboliserar. Barnen fick berätta vilka färger som de valde att måla med och så läste vi upp vad de symboliserar.

 

 

• Några barn hade valt färgen blå som symboliserar bland annat lugn, sorg och ledsen.

 

• Några barn hade valt färgen orange som symboliserar bland annat glädje, positivitet och värme.

 

• Ett barn valde färgen gul som symboliserar bland annat energi, piggar upp och glädje.

 

• Ett barn valde färgen brun som symboliserar bland annat stabil och varm.

 

• Ett barn valde färgen grön som symboliserar bland annat natur, frisk och lugn.

 

 

Färg är vårt snabbaste kommunikationsmedel. Färg ger information, förskönar och väcker känslor. Dagens psykologer och forskare är inte helt överens om exakt vad färgerna gör med oss, men få ifrågasätter att de har en viktig inverkan på våra känslor och beteenden.

 

Barnen har rört/dansat till musik efter de olika känslorna.

 

Det är viktigt att tänka och reflektera över sina känslor för att bli medveten kring dessa.

 

Genom att få kontakt med sina egna erfarenheter lär sig barnen att hantera och förstå sina känslor vilket i sin tur leder till förståelse för andras perspektiv och känslor (Rasmusson & Erberth, 2008). Detta styrker Goldman (1997) som menar att själva nyckeln att förstå andras känslor är att man förstår sina egna känslor.

 

Takk tecken har vi använt oss av i den dagliga verksamheten.

 

Vilken utveckling har skett?

 

Munmotorik

 

Alla barn har nytta av och glädje av munmotoriska lekar/övningar och behöver få stimulans till detta. Genom att gymnastisera alla sina talmuskler, lär sig barnet att hitta rätt i munnen och förbättrar samtidigt sitt tal.

 

Rim

 

Barnen har visat stort intresse för rim. Dem har rimmat själva, då dem ibland har hittat på "nonsens ord" när dem har rimmat.

Ladberg (2003) menar att när man leker med språket, är det viktigaste inte att barnet förstår alla ord, utan rytm, rim, ramsor och musik är bra pedagogiska hjälpmedel för att stimulera barnets språk. Detta för att barnen får en rolig och lustfylld upplevelse samtidigt som de får höra språkets ljud och uppbyggnad.

 

Känslor

 

Vår förhoppning med arbetet är att barnen ska känna igen olika känslor, dels hos sig själv men även hos sina kompisar. Även att det kommer kännas naturligt för barnen att visa sina känslor och att de av denna anledning bättre kan hantera konflikter. Barnen utvecklar bättre självkänsla och social kompetens. En bra självkänsla är grunden för fortsatt lärande.

 

Vi har använt en spegel när vi har pratat om de olika känslorna där barnen har sett sig själva i spegeln hur de ser ut när de är glada, ledsna, arga och rädda.

 

Vi upplever att barnen har tagit till sig och kunnat visa de olika känslorna med sitt kroppsspråk och även berättat kring de olika känslorna. Hur man ser ut, hur man låter och när man kan känna de olika känslorna.

 

Takk tecken har vi introducerat nya efter hand och använt oss av i den dagliga verksamheten. Detta är något barnen tycker är roligt och frågar även själva efter nya takk tecken.

 

Pedagoger

 

Något som vi pedagoger har tappat/blivit sämre på de senaste 2-3 månaderna är vår obligatoriska högläsning innan maten.

 

Vad är nästa steg?

 

Till hösten ska vi ha en ny barngrupp förutom två av de yngre barnen som stannar kvar.

 

Vad krävs för att komma vidare?

 

Vi ska ha en ny barngrupp (1-3 år). Då krävs det att vi pedagoger är närvarande, lyssnande och engagerade för att på bästa möjliga sätt få en trygg barngrupp. Vår förhoppning är att varje enskilt barn utifrån bl.a. tryggheten ska få en bra självkänsla till att våga vara med i de olika pedagogiskt planerade aktiviteterna och även i det vi kallar den fria leken tillsammans med varandra.

Att vi pedagoger till en början bygger upp en förhoppningsvis rolig och lärorik lärmiljö som är föränderlig utefter observationer av barnens intresse och behov.

 

Reflektera kontinuerligt kring:
-Hur blev det?
-Val av undervisningens innehåll
-Vilket förändrat kunnande ser ni?
-Uppfylls de förväntade effekterna?

Analys:
Varför blev det som det blev?
Vilken utveckling har skett?
Vad är nästa steg?
Vad krävs för att komma vidare?

Läroplanskopplingar

Läroplan

• självständighet och tillit till sin egen förmåga,
• förmåga att lyssna på och reflektera över andras uppfattningar samt att reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar,
• ett nyanserat talspråk och ordförråd samt förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra i olika sammanhang och med skilda syften,
• intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och hur de används för att förmedla budskap,
• intresse för berättelser, bilder och texter i olika medier, såväl digitala som andra, samt sin förmåga att använda sig av, tolka, ifrågasätta och samtala om dessa,
• förmåga att skapa samt förmåga att uttrycka och kommunicera upplevelser, tankar och erfarenheter i olika uttrycksformer som bild, form, drama, rörelse, sång, musik och dans,
• både det svenska språket och sitt modersmål, om barnet har ett annat modersmål än svenska,
• intresse för och förmåga att uttrycka tankar och åsikter så att de kan påverka sin situation,
• fantasi och föreställningsförmåga,
• både det svenska språket och det egna nationella minoritetsspråket, om barnet tillhör en nationell minoritet,
• svenskt teckenspråk, om barnet har hörselnedsättning, är dövt eller av andra skäl har behov av teckenspråk,