👋🏼 Var med och förbättra Skolbanken med oss på Unikum. Svara på formuläret här

Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

Demokrati, politik och ideologi

Skapad 2021-09-20 17:36 i Bessemerskolan Sandviken
Gymnasieskola Samhällskunskap
Demokrati, politik och ideologi

Innehåll

Demokrati, politik och ideologi

-planering (v.38–42)

 

Arbetsområdets koppling till styrdokumentens olika mål

Ämnesmål

·         Kunskaper om demokrati och de mänskliga rättigheterna, såväl de individuella som de kollektiva rättigheterna, samhällsfrågor, samhällsförhållanden samt olika samhällens organisation och funktion.

 

Centralt innehåll

·         Demokrati och politiska system på lokal och nationell nivå. Medborgarnas möjligheter att påverka politiska beslut på de olika nivåerna. Maktfördelning och påverkansmöjligheter i olika system och på olika nivåer utifrån grundläggande demokratimodeller. Politiska ideologier och deras koppling till samhällsbyggande och välfärdsteorier.

 

 

Examensmål

·         Det innefattar förmåga till kritiskt tänkande, logiska resonemang, problemlösning och systematiska iakttagelser. 

 

Litteratur

Sidorna 90–139 i boken Perspektiv på samhället 1b.

 

Examination

Skriftligt prov onsdagen den 20:e oktober (v.42).

 

 

Efter arbetsområdets slut ska du som elev beskriva, analysera samt ge exempel till följande innehåll:

DEMOKRATI OCH PÅVERKAN (s.91–110)

·         Demokratins kännetecken (s.91–93)

o   Folket styr

o   Majoritetsprincipen

o   Politisk pluralism

o   Politiska fri- och rättigheter

o   Respekt för de mänskliga rättigheterna

o   Rättssäkerhet och maktdelning

o   Fungerande statsförvaltning

o   Kunniga och engagerade medborgare

·         Demokratins metoder (s.94–95)

o   Direkt demokrati

§  Folkomröstningar

o   Indirekt demokrati (representativ demokrati)

§  Representativitet

o   Fördelar och nackdelar med direkt- och indirekt demokrati

·         Demokratimodeller (s.98–99)

o   Klassisk demokrati

o   Valdemokrati (”åskådardemokrati”)

o   Deltagardemokrati

o   Liberal demokrati

o   Egalitär demokrati

·         Diktaturens kännetecken (s.100–101)

o   Folket kan inte påverka

o   Maktkoncentration

o   Mänskliga rättigheter

o   Polisstat

o   Åsiktsförtryck och censur

·         En jämförelse mellan demokrati och diktatur (s.102)

·         Olika typer av diktatur (s.103–105)

o   Religion

o   Totalitärpolitisk ideologi

o   Militärmakt

o   Personkult

·         Påverka och förändra (s.106–107)

o   Samarbeta med andra

§  Mötes- och demonstrationsfrihet

§  Föreningsfrihet

§  Påverka via partier

§  Folkomrösta

 

o   Uttrycka åsikter och bilda opinion

§  Åsikts-, tryck och yttrandefrihet

§  Medborgarförslag

§  Tipsa massmedia

o   Granska makten

§  Gå på möten

§  Offentlighetsprincipen

§  Granska och överklaga

o   Frihet att vara ifred

§  Inget tvång att engagera sig politiskt

§  Anonymitet

§  Förbud mot diskriminering

o   Frihetens gränser

·         Demokratins handbok (s.110)

o   Påverka steg för steg

§  Fråga och målsättning

§  Hinder och förutsättningar

§  Vem bestämmer och vem kan hjälpa?

§  Planera och genomföra aktiviteter

POLITIK OCH IDEOLOGI (s.117–137)

·         Vad är en ideologi? (s.117–118)

o   Politikens grundläggande frågor

o   Ideologiernas rötter

§  Med klasskampen som grund

·         Den politiska kompassen (s.120)

o   Vänsterideologier

o   Högerideologier

o   Auktoritära ideologier

o   Frihetliga ideologier

o   GAL-TAN- skalan

·         Ideologierna (s.121–127)

o   Liberalism

o   Socialism

o   Konservatism

o   Feminism

o   Ekologism

o   Ideologier på religiös grund

o   Nationalism

·         Partierna (s. 128–129)

o   Partiernas funktioner

o   Partiernas inre liv

§  Vem betalar för partiernas verksamhet?

 

·         Det svenska partisystemet (s.130–132)

o   Traditionell vänsterpolitik

o   Traditionell högerpolitik

o   Nya skiljelinjer

o   Svårare att bilda majoritet

o   Frågor utanför blocken

·         Sveriges riksdagspartier (s.132–137)

o   Placering på GAL- TAN skalan

o   Vänsterpartiet

o   Socialdemokraterna

o   Miljöpartiet

o   Centerpartiet

o   Liberalerna

o   Moderaterna

o   Kristdemokraterna

o   Sverigedemokraterna

Kopplingar till läroplanen

  • Syfte
  • Kunskaper om demokrati och de mänskliga rättigheterna såväl de individuella som de kollektiva rättigheterna, samhällsfrågor, samhällsförhållanden samt olika samhällens organisation och funktion från lokal till global nivå utifrån olika tolkningar och perspektiv.
    Sam
  • Centralt innehåll
  • Demokrati och politiska system på lokal och nationell nivå samt inom EU. Internationella och nordiska samarbeten. Medborgarnas möjligheter att påverka politiska beslut på de olika nivåerna. Maktfördelning och påverkansmöjligheter i olika system och på olika nivåer utifrån grundläggande demokratimodeller. Möjligheter och utmaningar med digitaliseringen när de gäller frågor om demokrati och politik. Politiska ideologier och deras koppling till samhällsbyggande och välfärdsteorier.
    Sam  -
  • Kunskapskrav
  • Eleven kan utförligt och nyanserat redogöra för och analysera olika samhällens organisation och samhällsförhållanden samt de bakomliggande idéerna. Eleven kan också utförligt och nyanserat redogöra för de mänskliga rättigheterna. I sin analys förklarar eleven komplexa samband och drar välgrundade slutsatser om likheter och skillnader mellan olika samhällens organisation. Dessutom kan eleven utförligt och nyanserat redogöra för de historiska förutsättningarnas betydelse och dra välgrundade och nyanserade slutsatser om hur nutida samhällsförhållanden påverkar och påverkas av individer, grupper och samhällsstrukturer.
    Sam  A
  • Eleven kan utförligt redogöra för och analysera olika samhällens organisation och samhällsförhållanden samt de bakomliggande idéerna. Eleven kan också utförligt redogöra för de mänskliga rättigheterna. I sin analys förklarar eleven samband och drar välgrundade slutsatser om likheter och skillnader mellan olika samhällens organisation. Dessutom kan eleven utförligt redogöra för de historiska förutsättningarnas betydelse och dra välgrundade slutsatser om hur nutida samhällsförhållanden påverkar och påverkas av individer, grupper och samhällsstrukturer.
    Sam  C
  • Eleven kan översiktligt redogöra för och analysera olika samhällens organisation och samhällsförhållanden samt de bakomliggande idéerna. Eleven kan också översiktligt redogöra för de mänskliga rättigheterna. I sin analys förklarar eleven enkla samband och drar enkla slutsatser om likheter och skillnader mellan olika samhällens organisation. Dessutom kan eleven översiktligt redogöra för de historiska förutsättningarnas betydelse och dra enkla slutsatser om hur nutida samhällsförhållanden påverkar och påverkas av individer, grupper och samhällsstrukturer.
    Sam  E
  • Eleven kan analysera samhällsfrågor och identifierar flera orsaker och konsekvenser. I analysen använder eleven med säkerhet samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder samt värderar dem med nyanserade omdömen. Eleven diskuterar utförligt och nyanserat orsakerna och konsekvenserna samt möjliga lösningar på samhällsfrågorna. Eleven kan ge nyanserade argument för sina ståndpunkter och värderar med nyanserade omdömen andras ståndpunkter.
    Sam  A
  • Eleven kan analysera samhällsfrågor och identifiera några orsaker och konsekvenser. I analysen använder eleven med viss säkerhet samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder samt värderar dem med enkla omdömen. Eleven diskuterar utförligt orsakerna och konsekvenserna samt möjliga lösningar på samhällsfrågorna. Eleven kan ge välgrundade argument för sina ståndpunkter och värderar med enkla omdömen andras ståndpunkter.
    Sam  C
  • Eleven kan analysera samhällsfrågor och identifiera någon orsak och konsekvens. I analysen använder eleven med viss säkerhet samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder. Eleven diskuterar översiktligt orsakerna och konsekvenserna samt möjliga lösningar på samhällsfrågorna. Eleven kan ge enkla argument för sina ståndpunkter och värderar med enkla omdömen andras ståndpunkter.
    Sam  E