👋🏼 Var med och förbättra Skolbanken med oss på Unikum. Svara på formuläret här

Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

Kompisar på Tuvan

Skapad 2021-09-22 11:37 i Tuvans förskola Halmstad
Halmstads mall för Gemensam pedagogisk planering i förskolan (GPP)
Förskola
Vi kommer att arbeta inkluderande där alla barn ges möjlighet att förstå och göra sig förstådd som utgångspunkt. Vi använder oss utav våra djursymboler och Igelkott och Kanin i kompisböckerna.

Innehåll

Projektets/temats namn

"Kompisar på Tuvan"

 

Utvecklingsområden

Från föregående SKA-arbetes analys - Vad ska bevaras/vad ska utvecklas utifrån:

  • Skattning av målbilder för språk- läs och skrivutveckling samt målbilder för matematik
  • Skattning av Lpfö 18
  • Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling 
  • Barngruppens intressen, erfarenheter, förkunskaper och behov
  • Undervisning över hela dagen/vardagliga situationer

 

  • lärväggar
  • dokumentation
  • vh inblick i verksamheten

 

Syfte/Mål

Syftet med projektet är att skapa ett samlärande och en vi-känsla med gemensamma värden över avdelningarna. Vi vill ge barnen förutsättningar att stärka sin självbild och bli självständiga individer. 

 

För barnen

Vad vill vi att barnen skall utforska/upptäcka/uppleva/lära?

Vilka förmågor, färdigheter, begrepp samt vilken fakta, förståelse och förtrogenhet ska barnen få möjlighet att utveckla?

Vad vill vi att barnen skall utforska/upptäcka/uppleva/lära?

 

 

  • Personlig integritet (Genom "stopp min kropp", säga nej, lyssna och respektera varandra, gränssättning)
  • Konflikthantering (Komma fram till en gemensam lösning, uppmuntra barnen att lösa konflikten själva muntligt)
  • Samarbeta (Kunna arbeta mot ett gemensamt mål, acceptera de demokratiska besluten) 
  • Visa empati (Kunna sätta sig in i hur andra tänker och känner) 
  • Samspel (Kunna fungera tillsammans med de andra i gruppen) 
  • Språket (Kunna ge barnen förutsättningar för att kommunicera) 
  • Ansvar (Kunna ta ansvar för sina handlingar gentemot andra och miljön på förskolan) 
  • Tillit till egen förmåga (uppleva självständighet)

   

  • Koherens
  • Koncentration
  • Minne
  • Intersubjektivitet
  • Självbild
  • Kommunikation
  • Exekutiva funktioner
  • Mentalisering
  • Abstraktion
  • Generativt lärande

 

För pedagogerna

Utvecklingsfråga/nyfikenhetsfråga för året, vad behöver vi undersöka i vår verksamhet?

  • Hur kan vi skapa lärorika, trygga och lustfyllda lärmiljöer för barnen? 

Vi behöver introducera barnen kring våra lärmiljöer, vad som förväntas göra i de olika miljöerna. Tydliggöra miljöerna genom bildstöd samt "lärprocessväggen". 

Vi ska genomföra kartläggningar på vad och var barnen leker. 

Hur och var i våra miljöer leker barnen?

 

Riktlinjer i läroplanen

 

Prioriterade mål utifrån Normer och värden 2:1

  • Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra,  

Prioriterade mål utifrån Omsorg, utveckling och lärande 2:2

  •      Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla förmåga att fungera enskilt och i grupp, samarbeta, hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt att ta ansvar för gemensamma regler,
  •      Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla självständighet och tillit till sin egen förmåga,

Prioriterade mål utifrån Barns delaktighet och inflytande 2:3

  •         Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för miljön i förskolan

 

Stöd i vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet

  • Tankemodeller, Isberget, Illiris
  • Lyssnandets pedagogik referens
  • Metod Uggla och Räva, specialpedagogiskt förhållningssätt (Förskoleforum)
  • Bok Möten för lärande referens
  • Sex strategier för språkutveckling (Förskoleforum) referens
  • Barnkonventionen referens
  • Lpfö18
  • Likabehandlingsplan

 

Planera och genomföra

Här beskriver vi hur vi undervisar utifrån nedan punkter.

Hur arrangerar vi miljöer/situationer/relationer som möjliggör:

  • Barn och kunskapssyn som utgår från att barn är kompetenta, och ges möjlighet att bli sitt bästa jag under hela dagen
  • Introduktion av material, aktiviteter, rutiner mm
  • Barns inflytande
  • Vårdnadshavares involvering
  • Kreativitet och de hundra språken
  • Tillgängliga lärmiljöer; fysiskt, socialt och pedagogiskt (utifrån: Tillgänglighet, Tillåtande, Tydlighet, Tilltalande och pågående projekt)
  • Att förstå och göra sig förstådd - relationella perspektivet (Sven Persson)
  • Olika gruppkonstellationer
  • För barnen att ställa frågor och hypoteser
    • Språkstödjande dialoger
    • Dialog och produktiva frågor
    • Att lära tillsammans och av varandra
  • Nyfiket, lustfyllt, utmanande, lärande och utforskande aktiviteter
  • Variation i arbetsformer

På Fjärilen/ Myran använder vi oss av varierade visuella strategier för att tydliggöra våra lärmiljöer och för att ge barnen förutsättningar att utveckla självständighet och tillit till sin egen förmåga och för att uppmuntra kommunikation och samspel.

Alla som ingår på Fjärilen/ Myran har fått välja varsin djursymbol som sin egen (InPrint). Symbolen använder vi tillsammans med barnens skrivna namn för att möjliggöra för dem att orientera sig i verksamheten, tex vid matplats, samling, sovplats och eget fack i hallen och vid förflyttningar, även de allra yngsta barnen möjliggörs att förstå och hitta till sin plats m.m. Djursymbolerna blir ett redskap för tydliggörande i vår kommunikation med varandra. De skapar trygghet, gemenskap och är inkluderande, barnen ges känsla av -jag är någon här och blir en del av gruppen.
Djursymbolerna skapar också givna samtalsämnen och barnen tillåts göra upptäckter där delaktighet och utforskande möjliggörs. Nyfikenhet, glädje och lustfyllt lärande blir viktiga ledord för oss på Fjärilen/ Myran. 

 

Lärmiljöerna på Fjärilen/ Myran .

Vi använder olika sorters bildstöd -som skapar struktur och ger sammanhang.

  • färgkodat bildstöd efter lärzon- foton på materialet på olikfärgade papper.
  • Bildstöd för väder och kläder  
  • tvätta händer
  • toalett
  • blöjbyte
  • turtagning

 

Vi har försökt att skapa miljöer som är lockande och lustfyllda, där olika förmågor kan utvecklas. Vi utgår från barnens intresse och de är delaktiga i lärmiljöarbetet som är föränderligt och i ständig utveckling. Det är även viktigt att miljön är tydlig, avgränsad och att syftet är tydligt för barn och vuxna. Vi introducerar nya miljöer och förbereder barnen, bildstöd och dokumentation hjälper oss med vad som förväntas av barnen.


Vi har skapat olika djurvärldar, både inne och ute som speglar våra läroplansmål där begreppsbildning, samspel och fantasi kan utvecklas. Här finns djur i olika former och storlekar, de är tredimensionella till skillnad från djursymbolerna. Vi tror på variation i material för att undervisningen ska passa alla barn. 

Vi har även en lärmiljö där barnen själva scannar QR koder kopplade till en sång om varje enskild djursymbol. Barnet är med i processen där man väljer sin sång och flera olika väl detaljerade bilder på sitt djur som ser olika ut och en bakgrund, det skrivna ordet finns med. Tillsammans med en pedagog skapas sedan ett Pic Collage som sätts upp på väggen. Genom att denna lärzon är tillåtande och tillgänglig i lärmiljön, blir det betydelsefullt för barnen och de ges möjlighet till att utforska och förfina sitt användande av lärplattan och utforska våra djur. 

I vår miljö finns även små böcker som pedagogerna skapat. Där i finns djursymbol och barnets namn på en sida, på andra sidan finns tecknet för tex hund. I en annan bok finns djursymbolen tillsammans med den sångtexten som är kopplat till QR-koden. Böckerna är mobila och kan flyttas med och användas i olika situationer. 
Barnen ges på så vis möjlighet till kreativitet och kommunikation på olika sätt, sång, rim och ramsor, TAKK tecken och skapande i olika former. Genom en tillåtande och tillgänglig miljö, uppmuntrar vi barns kreativa tankar och idéer. 

ALFABETET på golvet. Under varje bokstav finns våra olika djursymboler med, tex uggla under bokstaven U. 

TAKK tecken - vi använder oss av TAKK tecken som en väg in till kommunikation och delaktighet. Det blir även ett stöd, ett tydliggörande och en förstärkning till det talade språket. Tecknen ger barnen ett språkligt redskap för att kunna samspela. Vi använder tecken till våra djursymboler och till vardagen på förskolan. Barnen uppmärksammar att det finns tecken som är likadana för olika djur tex anka, säl.

Vi har även laminerade A4 bilder på djursymbol, teckenbild, det skrivna ordet och QR kod i våra utemiljöer. Barnen väljer plats där denna ska sättas upp. Lärplattan följer med ut och blir tillgänglig även där plus en portabel högtalare så vi tillsammans kan sjunga sångerna. Det är betydelsefullt då andra barn på förskolan får ta del av djursymbolerna. Nya dialoger skapas. 

Vi vill utveckla våra lärmiljöer bland annat genom:  

  • QR-koder kopplat till rim och ramsor, hitta nya ramsor
  • Barnen får göra egna små böcker med sin djursymbol, använda berättelsekort
  • Tillgängliga teckenkartor för olika situationer tex mat
  • Utvecklar lärväggar

 

För att stärka gruppen och skapa en vi-känsla mellan avdelningarna så delar vi våra barngrupper i tre tvärgrupper för att mötas i dem. Barnen och pedagoger ges då möjlighet att mötas i nya konstellationer och kan komma nära varandra för att lära känna varandra och skapa nya viktiga relationer och lära och utvecklas med och av varandra. Vi kommer bland annat att ge oss ut och tillsammans utforska närmiljön. Vi vill ge barnen möjlighet till att uppleva olika miljöer och se nya perspektiv och nyanser, att det finns mycket att upptäcka som skapar nya samtalsämnen, nya begrepp men även att vi kan bli olika och ikläda oss olika roller i olika miljöer och olika sammanhang. En stor vinst blir att vi alla kompletterar varandra och kan ta vara på varandras olika kompetenser. Vi tar med oss Kanin och Igelkott och tillhörande kompisböcker. Barnen kommer att få olika uppdrag, kopplade till våra läroplansmål. 

Vi använder "Uggla och Räva" som är ett förhållningssätt som gör oss extra lyhörda och väntar ut barns kommunikation då vi alltid förväntar oss den i någon form tex genom ljud, blickar eller kroppsspråk men även skapar situationer där det blir extra motiverande för barn att kommunicera. Detta är såklart viktigt för alla barn men framförallt blir det viktigt för dem som är sena i språkutvecklingen eller de som inte tar så mycket initiativ till kommunikation och samspel.

Vi gör vårdnadshavare delaktiga och ger dem insyn och inflytande i verksamheten genom det dagliga samarbetet. Vårdnadshavare ges även möjlighet till att delge sina tankar, reflektioner och frågor kring olika sorters dokumentation som presenteras för dem, i både fysisk och digital form.

enkäter- få reda på vårdnadshavares tankar och att de får möjlighet att påverka sina barns vistelse på förskolan

veckobrev- delaktiga får insyn, inflytande och möjlighet att kommentera inlägg

 

Uppföljning, utvärdering och utveckling

 

Utvärdering – dokumentation som behövs för att analysera och utvärdera målen som valts. 

Vad ska dokumenteras?
 
  • Planerad och spontan undervisning, kopplat till våra läroplansmål
 
Hur ska dokumentationen göras?
 
  • filma
  • fotografering
  • Lärloggar
  • barns alster
  • Lärväggar

 

När ska dokumentationen göras (regelbundet, inte bara i slutet)?
 
  • kontinuerligt
 
Vem/vilka genomför dokumentationen?
 
  • Pedagoger och barn
 
Vem gör analysen och drar slutsatser av dokumentationen (själva utvärderingen)?
 
  • Pedagoger
 
Koppling till teori, forskning - vetenskaplig grund