Gullvivans förskola 21-22 Kga Aktivt arbete mot diskriminering och kränkande behandling

Aktivt arbete mot diskriminering och kränkande behandling 22-23

Alla barn har rätt till en trygg och stimulerande miljö fri från

diskriminering och kränkande behandling. Alla barn ska kunna delta i all verksamhet på likvärdiga villkor.

Tydlig information under introduktionen om hur vi jobbar här på förskolan utifrån våra styrdokument.

 

Vilka risker och hinder finns (övergripande)

Var/när finns det risk för diskriminering och kränkande behandling?

Diskriminering kan ske överallt både inne och ute på gården i alla situationer.

Tex på toaletten där barnen inte respekterar att barnen vill vara själva. Barnen leker på dolda platser där pedagogerna inte är med och ser och hör.

Hur vi pedagoger uttrycker oss, vilka ord vi använder samt vilket kroppsspråk vi förmedlar.

 

 

Var finns det hinder?

Dolda utrymmen.

Ny vikarier som inte känner till miljön och barnen.

Stora barngrupper. 

När man inte använder lokalerna till fullo.

När vi pedagoger inte har samma synsätt på vad diskriminering och kränkning är.

När vi pedagoger inte är närvarande där barnen är ute och inne (stora utrymmen).

Språk förmåga. 

 

Analysera orsaker

Varför finns det risker och hinder?

Vi pedagoger har inte samma synsätt på vad diskriminering och kränkning är.

Vi tolkar läroplanen på olika sätt.

Vi har olika syn på barnen och olika tillvägagångssätt i vårat arbete.

Barnen blir lämnade själva på dolda platser.

Pedagoger som inte är närvarande där barnen är.

Kulturkrockar mellan hem och förskola gör att vi har olika erfarenheter, syn på barn och förskolans roll.

Personalbrist.

Barn som inte har språket med sig och inte kan göra sig förstådda.

 

Åtgärder (förebyggande och främjande)

Vad kan vi göra?

Arbetslaget har en gemensam samsyn på barn.

Sprida ut oss på gården och i våra lokaler inne. Vara där barnen är.

Intervjua barnen om vilka lekar eller miljöer som skapar otrygghet hos dem.

Använda olika språkverktyg så som exempelvis bildstöd och tecken.

Bra samarbete med vårdnadshavarna. 

 

Hur kan vi göra?

Vi är lyhörda pedagoger.

Pedagogerna ska vara där barnen är.

Vi pedagoger ska vara här och nu tillsammans med barnen.

Pedagogerna är förebilder för alla människors lika värde.

Respektera varandra både pedagog-pedagog, pedagog-barn, barn-pedagog samt barn-barn.

 

Kön:

Genustänk när vi utformar miljön samt väljer material.

Tänka på hur vi pratar med barnen om genus.

 

Könsidentitet eller könsuttryck:

Norm kritiskt förhållningssätt.

Uppmuntra barnen till att vara sig själva och växa fram i sin identitet.

 

Etnisk tillhörighet:

Diskuterar och reflekterar kring att vi alla är och ser olika ut.

Uppmuntra barnen att tala sitt modersmål och se det som en tillgång. 

Få ta del av barnens olika kulturer med hjälp från barnen och deras familj.

 

Religion eller annan trosuppfattning:

Respektera olika religioner eller annan tros uppfattning.

Prata med barnen om det vid behov.

 

Funktionsnedsättning:

Pedagogerna anpassar miljön och utbildningen=undervisningen efter barnens behov och förutsättningar.

Pedagogerna får utbildning i NPF.

Stöd från specialpedagog vid behov.

 

Sexuell läggning:

Svara på barnens tankar kring olika sexuella läggningar.

Det kan se olika ut i familjerna.

 

Ålder:

Förskolan möter alla barn utifrån deras förutsättningar och utveckling och anpassar efter deras behov.

 

Kränkande behandling:

"Var och en som verkar inom förskolan ska främja aktning för människolivets okränkbarhet, individens frihet integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män, flickor och pojkar, samt solidaritet mellan människor." (Lpfö 18)

Vi pedagoger ska vara bra förebilder för barnen.

Vi behöver använda begreppet kränkning för att barnen ska höra begreppet.

Gyllene regeln: behandla andra som du själv vill bli behandlad.

Barnkonventionen.

 

Lärlogg: Här synliggör vi i bild och/eller text hur vi arbetar.

 

 

Reflektion:

 

Följa upp och utvärdera (december, mars + slutreflektion)

Hur gick det?

Lyckades vi eliminera risker och hinder? Om vi inte lyckades, vart tog det stopp?

Har vi uppfyllt våra mål på kort sikt?

Lärdomar inför nästa läsårs arbete (skrivs i slutreflektion)

 

Kön:

Könsidentitet eller könsuttryck:

Etnisk tillhörighet:

Religion eller annan trosuppfattning:

Funktionsnedsättning:

Sexuell läggning:

Ålder:

 

Kränkande behandling:

 

 

Nästa steg

Ny planering upprättas kommande läsår under augusti-september med lärdomar från detta arbete.