👋🏼 Var med och förbättra Skolbanken med oss på Unikum. Svara på formuläret här

Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

Axelsbergs undervisningsplan 21-22 Trumman

Skapad 2021-09-29 09:57 i 233771 Förskolan Instrumentet Stockholm Hägersten-Älvsjö
Förskola
Syftet med planen är att beskriva barngruppens intressen och behov och hur vi utifrån detta arbetar framåt för att utveckla verksamheten så att den främjar barnens trivsel, utveckling och lärande.

Innehåll

Inledning

Undervisningsplanen är ett dokument som ska följas upp under året och presenteras för vårdnadshavarna. Som underlag har vi använt den samlade dokumentationen, observationer och erfarenheter från gruppen. Undervisningsplanen är förankrad i våra styrdokument. Lpfö18, barnkonventionen, Stockholm stads skolprogram, stadsdelens och enhetens verksamhetsplan.

Kartläggning av barngruppens intressen och behov

Vilka gemensamma intressen och behov finns i gruppen just nu?

Vi har en relativt ny barngrupp på trumman, varav 10 barn började under hösten. För några barn är förskolan och att möta andra människor helt nytt, speciellt under denna tidsperiod som har varit. Det är en ny miljö, med nya människor och material. Några barn har gått på en annan förskola tidigare och 5 barn har gått på trumman tidigare. 

Utifrån de observationer vi har gjort hittills ser vi ett intresse för bland annat, rollek, musik, sång och dans, böcker & berättelser, bygg och konstruktion och skapande.

Vi ser också att barnen är nyfikna på djur och insekter när vi går på utflykter, samt att de utmanar sig motoriskt genom att använda kroppen på olika sätt. Tillexempel springa fort, hoppa, klättra och balansera.

Gemensamt i barngruppen kan vi se ett behov av mindre grupper där vi som pedagoger kan komma närmre barnen ytterligare, för att stötta och vägleda inom olika områden. Så som i lek och samspel, hur vi närmar oss varandra, hur vi kan komma vidare i leken och hur vi kan använda materialet på förskolan. 

Men det handlar också om att ge barnen tid att komma till ro i förskolan. Att bekanta sig med rutiner och förhållningssätt. Att känna sig trygga i den miljö de befinner sig i med pedagoger, material och andra barn blir den naturliga kärnan och grundstenen för undervisningen.

Hur ser kommunikationen och samspelet ut? Hur och vad leker barnen? Fysisk aktivitet, inne och ute?

Vi ser en harmonisk och hjälpsam grupp som bjuder in och är nyfikna på varandra. Vi ser hur barnen kommunicerar på olika sätt, genom kroppsspåk, mimik, ansiktsuttryck, gester och verbalt. De äldre barnen stöttar och vägleder gärna de yngre barnen genom dagarna.

Vi ser också att barnen är nyfikna på att prova på olika stationer och material. Barnen undersöker materialet på olika sätt, själva, med varandra eller med stöd av en pedagog. Vi ser mer och mer samspel i gruppen ju längre in på terminen vi kommer. Oftast sker samspel mellan barnen när de delar samma intressen. Eller att något blir intressant när aktiviteten eller materialet introduceras av pedagogerna eller leks av/med andra barn.

Vi ser bland annat lek och samspel med djuren, eller med konstruktionsmaterial som tillexempel kuber, där barnen bygger höga torn. Vi har också sett samspel kring skapandet av bil och tågbanor tillsammans. Några barn gillar att klä ut sig och leka i lekhörnorna med dockorna och laga mat i köket.

Vi har sett ett gemensamt intresse för musik, sång, dans och rörelse. Barnen använder kroppen både utomhus och inomhus. Utomhus får barnen mer utrymme för rörelse, det finns tillexempel berg att klättra på, utrymme för att springa och spela fotboll m.m. Men vi erbjuder även balansbanematerial, rutchkana och rörelse inomhus vilket vi ser som väldigt uppskattat av barnen.

Läsintresse i gruppen?

Vi ser ett stort intresse för böcker i barngruppen. I våra läshörnor sker dagligen möten mellan barnen där de läser enskilt eller bläddrar i böcker tillsammans eller med en pedagog.

Vi ser också att barnen lyhört lyssnar till sagor, berättelser och högläsning. Exempelvis sagan om lilla gumman, guldlock och de tre björnarna och bockarna bruse.

Även polyglutt fångar barnen där det finns oändligt med digitala böcker och fungerar som ett komplement till högläsningen på trumman. Flanosagor och berättelser med sagomaterial på samlingen uppskattas av barnen och några barn efterfrågar att själva få leka med sagomaterialet vilket vi erbjuder barnen på eftermiddagarna i mindre grupper.

- Undervisningsplan för att utveckla kommunikationen och samspelet i gruppen?

Vad vill vi att barnen ska lära sig?

Utifrån där barnen befinner sig nu ser vi att det viktigaste är att hitta och bevara leklusten. Vidare ser vi att det är viktigt att barnen får lära sig att lyssna in varandra, läsa av andras uttryck och bygga vidare på kommunikationen.

Att sedan lära sig att vänta på sin tur, dela med sig, samarbeta och hjälpa varandra blir en naturlig del genom dagarna på förskolan. För de äldre barnen handlar det om att lära sig att kompromissa i leken, bestämma gemensamma lekregler, dela med sig av egna idéer, tankar och erfarenheter lika mycket som att ta in andra barns idéer, tankar och erfarenheter.

Beskriv hur ni planerar undervisningen?

Vi planerar att barnen ska få möjlighet att leka i mindre grupp regelbundet i olika gruppkonstellationer för att få ett utbyte och berikas av olika erfarenheter. I en mindre grupp är också en pedagog ständigt närvarande, och kan stötta och vägleda barnen.

Vi planerar också undervisningen i olika miljöer både inomhus och utomhus vilket skapar olika förutsättningar till olika lekar och aktiviteter.

Hur kan ni använda fysisk aktivitet för att utveckla kommunikation och samspelet?

Genom våra dagliga utflykter använder vi naturligt kroppen och vi utforskar och undersöker omgivningen. Barnen är väldigt aktiva och lustfyllda på våra utflykter. Platserna vi besöker erbjuder också barnen mer utrymme att röra på sig. 
Barnen har också olika gåkompisar när vi håller i promenadrepet och det skapar naturligt en relation mellan barnen att tillsammans se, uppleva och prata om det vi möter. 

Vidare ser vi att musik, sång och dans är en särskilt lustfylld aktivitet. Exempelvis erbjuder vi miniröris och dans både i helgrupp som i lekgrupp vilket vi upplever skapar gemensamma positiva upplevelser. Vilket vi vidare tror stärker barnens relationer till varandra. 

Hur kan ni använda högläsning för att utveckla kommunikationen och samspelet?

Genom olika former av högläsning, enskilt, i liten grupp, i helgrupp, genom projicering där barnens språk blir stimulerade. Att projicera böcker erbjuder fler barn möjlighet att delta, att uppleva en bok på ett annat sätt. Det skapas också en spännande ny miljö för barnen och berikar barnens upplevelse och erfarenhet av böcker och läsning.

När vi läser gör vi det på olika sätt och alla sätt att viktiga och nyttiga för språkutvecklingen. Att lyssna på en sammanhängande saga kan gynna barnen genom att de får höra hur språket låter, att läsa tillsammans och under tiden samtala ger barnen möjlighet att ställa frågor och skapar en annan förståelse, att efteråt diskutera boken eller berättelsen utvecklar den reflekterande förmågan.

Vad i Förskolans läroplan stödjer vi oss på? - utifrån läroplanens första del.

"Utbildningen i förskolan ska planeras och genomföras på ett sådant sätt så att den främjar barnens utveckling, hälsa och välbefinnande. Förskolan ska erbjuda barnen en god miljö och en väl avvägd dagsrytm med både vila och aktiviteter som är anpassade efter deras behov och vistelsetid. Miljön ska vara tillgänglig för alla barn och inspirera dem att samspela och att utforska omvärlden samt stödja barnens utveckling, lärande, lek och kommunikation".

"Språk, lärande och identitetsutveckling hänger nära samman. Förskolan ska därför lägga stor vikt vid att stimulera barnens språkutveckling i svenska, genom att uppmuntra och ta tillvara deras nyfikenhet och intresse för att kommunicera på olika sätt. Barnen ska erbjudas en stimulerande miljö där de får förutsättningar att utveckla sitt språk genom att lyssna till högläsning och samtala om litteratur och andra texter. Utbildningen ska ge barnen förutsättningar att kunna tänka, lära och kommunicera i olika sammanhang och för skilda syften. Därigenom läggs grunden till att barnen på sikt tillägnar sig de kunskaper som alla i samhället behöver. Förmåga att kommunicera, söka ny kunskap och samarbeta är nödvändig i ett samhälle som präglas av stort informationsflöde och kontinuerlig förändring". 

 

Undervisningsplan för projekt och teman som ni valt att arbeta med? 

 

Beskriv ert tema - projekt

Hållbarhet/närmiljön


Syfte med projektet? Vad vill vi att barnen ska lära sig

Syftet med projektet hållbarhet/närmiljön är att barnen ska få möta den omgivande miljö vi har runtomkring oss kopplat till hållbarhet.

Grunden handlar om att möta naturen och lära känna närmiljön. Det kan beröra allt från att följa och uppmärksamma naturen, naturmaterial, djur, insekter, blommor m.m. men också att uppmärksamma och bekanta oss med naturens årstecken. Så som vatten, snö, is, frost, kyla, värme, regn, löven som faller m.m. En naturlig del kommer även vara att benämna det vi möter och vidga ordförråden hos barnen.

Vi vill belysa och lära barnen att vara rädd om naturen och djuren vi möter, men också vara rädda om varandra. Att utveckla respekt för både natur, djur och människor. Vidare handlar det om att skapa hållbara relationer sinsemellan barnen och mellan pedagoger-barn.

Vi vill såklart också att barnen ska få möjlighet att leka, utmanas, utvecklas och samspela i olika miljöer. Eftersom olika miljöer erbjuder olika utmaningar och förutsättningar för motorik, sinne, lek m.m.

Beskriv hur ni planerar undervisningen?

Besöka och undersöka olika platser i närområdet.

Samla naturmaterial för att undersöka de närmre och ytterligare

Ta tillbaka det vi möter till förskolan, exempelvis naturmaterial, bilder på djuren/insekter, årstecken m.m.

Samtala om naturen, djuren och det vi möter

Använda skapande som en del av undervisningen

Litteratur, böcker och fakta om naturen: läsa tillsammans med barnen

Titta på filmsnuttar om naturfenomen

I skapandet använda naturmaterial och återvinningsmaterial

Återvinna tillsammans med barnen

Uppmärksamma att skräp inte ska slängas i naturen

Att erbjuda barnen en miljö för lek med material och böcker med olika identifieringsmöjligheter som är tillgängligt för alla

Erbjuda barnen delaktighet i vår källsortering, matåtervinning och delta i håll sverige rent

Hur kan ni använda fysisk aktivitet i undervisningen?

Genom att vi dagligen i vår utevistelse besöker olika platser. Även i våra promenader i närområdet undersöker och upptäcker vi naturen och vårt närområde. Olika platser erbjuder också olika kroppsliga utmaningar men erbjuder också ett stort utrymme för rörelselek så som att springa, hoppa, balansera och klättra.

Hur kommer ni att arbeta med böcker, skriv och läsning kopplat till projektet?

Genom att läsa tillsammans med barnen om det möter i vår omgivning. Både barnlitteratur, polyglutt och faktaböcker.

För de barn som har intresse för skrift planerar vi att utforska bokstäver som ligger nära vårt projektområde. Exempelvis känna igen djurens första bokstav.

Kopplat till vårt projekt läser vi tillexempel symboler, bilder och skyltar vi möter.

Vad har barnen för förförståelse inom området?

Vi har observerat att barnen upptäcker naturen och dess naturmaterial. Barnen har en viss förförståelse för naturmaterial de samlat på. Vi har exempelvis observerat uttryck som "stor" och "liten". Barnen benämner också pinnar, kottar, stenar. 

Vad i Förskolans läroplan stödjer vi oss på? - utifrån läroplanens första del.

"En positiv framtidstro ska prägla utbildningen. Utbildningen ska ge barnen möjlighet att tillägna sig ett ekologiskt och varsamt förhållningssätt till sin omgivande miljö och till natur och samhälle. Barnen ska också ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur de olika val som människor gör kan bidra till en hållbar utveckling – såväl ekonomisk och social som miljömässig".

"Utbildningen ska ta tillvara barnens nyfikenhet samt utmana och stimulera deras intresse för och kunskaper om natur, samhälle och teknik".

"Barnen ska få förutsättningar att utveckla en allsidig rörelseförmåga genom att ges möjlighet att delta i fysiska aktiviteter och vistas i olika naturmiljöer. Utbildningen ska ge barnen möjlighet att uppleva rörelseglädje och därigenom utveckla sitt intresse för att vara fysiskt aktiva".

Följande frågeställningar kommer vi att följa upp under årets utvecklingsdagar

Klistra in frågorna i rutan Reflektion och Analys - bara för personalen och besvara de tillsammans i arbetslaget. Underlaget för era analyser är alla lärloggar ni skapar under den bestämda tidsperioden. 

 

Deluppföljning - Reflektion (görs vanligen en gång per termin, förslagsvis i samband med WKI)

Följer vi planeringen? Vad ser vi?

När vi tittar tillbaka på våra observationer från HT 21 kring barnens intressen och behov ser vi ungefär samma gemensamma intressen och behov nu. Gemensamt ser vi särskilt ett intresse för sagor, böcker, skapande, rörelse, sång och musik. Sedan finns ett intresse av några barn för konstruerande av tåg och bilbanor samt rollek.

Vi ser digitaliseringen som ett bra komplement för barnens utveckling och lärande om det är genomtänkt och har ett särskilt syfte. Under december månad hade vi exempelvis en digital julkalender från naturhistoriska riksmuseet som vi projicerade mot en vägg i lilla rummet som skapade en spännande miljö för barnen att få se olika djur men även andra naturfenomen, men vi kunde särskilt observera barnens stora intresse för djur! Vi har också haft några yoga pass med bamse, som vi projicerat mot väggen och blir utmanade till olika rörelser. Barnen har visat uppskattning men också uttryckt att det är jobbigt!

Kopplat till läsprojektet har projicering mot väggen i lilla rummet skapat goda möjligheter för alla barn att läsa, se bilderna och höra olika sagor och berättelser. Polyglutt har skapat fantastiska möjligheter för läsning med sitt stora utbud av böcker och sagor! Vi arbetar även med läsning i våra små grupper, spontant under dagen och böcker finns alltid tillgängliga för barnen inomhus men även på gården. Vi läser och berättar även sagor på samlingen i helgrupp och barnen får tillgång till det material vi använder för att leka, utforska och bearbeta sagor enskilt, med andra barn eller med en pedagog.

Vi ser en barngrupp som bär med sig olika erfarenheter och intressen. Vi ser att vi behöver fortsätta med att dela upp gruppen utifrån barnens intressen och behov för att tillgodose barnens välbefinnande, utveckling och lärande där de befinner sig. I mindre grupper kommer vi närmre barnen, vi pedagoger finns nära för att stötta och utmana barnen vidare utifrån sina egna förutsättningar, intressen och behov.

Vi ser en barngrupp som trivs utomhus, där barnen får utrymme att röra på sig, använda och utmana sin kropp motoriskt. Men vi ser också att vinterhalvårets kyla kan vara utmanande för några barn, och behöver se till barnens olika behov och dela upp oss i en utegrupp och en innegrupp så att det gynnar alla barn. 

Vi arbetar med rörelse dagligen antingen utomhus genom våra promenader och utflykter till olika platser som erbjuder barnen ett stort utrymme att röra på sig. Vi har också lekt en del "följa john" som barnen har uppskattat utomhus. Inomhus erbjuder vi barnen rörelse genom dans, miniröris, ramsor, balansbanor och genom att klättra uppför stegen och åka nedför vår rutchkana.

Vi ser att barnen behöver utveckla materialkännedomen och utmanas i att stanna i en aktivitet en längre stund. Samt att påbörja och avsluta en aktivitet. Därav ser en grupp som främjas av rutiner, struktur och små grupper för att ett harmoniskt klimat även ska utvecklas inomhus i helgrupp. 

Behöver vi ändra/lägga till något i planeringen?

Utveckla en pedagogisk miljö inomhus där alla barn får möjlighet att leka ostört, i mindre grupp eller med en kompis. 
Detta genom att skapa en pedagogisk miljö med olika hörnor och tydlig struktur vad gäller stationer och material. Vi behöver stötta barnen i leken, rutiner och i olika aktiviteter genom att vara närvarande och vägleda.

Vi behöver utveckla den pedagogiska miljön kopplat till vår projekt, uppmärksamma det vi möter och dokumentera. Hålla det levande för barnen med bilder. Kanske vad har vi mött i naturen denna månad? Skyltar, djur, skräp, insekter? Bokstäver?

Använda projicering för att skapa olika naturmiljöer/lekmiljöer i lilla rummet samt titta på pedagogiska filmer som är kopplat till vårt projekt, exempelvis källsortering, djur, natur och växter (ett komplement).

Ta vara på barnens intresse för läsning och våra böcker, strukturera läshörnan och sortera böckernas teman utifrån vårt projekt hållbarhet och natur, ett djurtema och arbeta med kompisböckerna både digitalt genom polyglutt-projicering. Vi behöver fortsätta följa de barns intresse för bokstäver och litteracitet både i helgrupp men också utmana vidare i mindre grupp. Skapa meningsfulla lässtunden dagligen, böcker, sagor eller polyglutt variation.

Fortsätta planera barnens lekgrupper med fokus på lek och samspel, skapande, läsning, samt fortsätta uppmärksamma det vi möter i naturen och arbeta vidare med det på förskolan. Exempelvis i skapande, i sagor eller genom bilder och samtal. Några barn behöver utmanas och stimuleras ytterligare, genom intellektuellt lärande, väcka nyfikenhet, samtala, ställa frågor och föra djupare dialoger.


Slutanalys (görs vanligen en gång per år, ofta i samband med kvalitetsredovisningen i samband med utvecklingsdagen)

Hur har vi arbetat med undervisningsplanen?

Hur blev det? Resultat

Hur har barnen varit delaktiga?

Vad har barnen lärt sig? - övergripande

Vad kan vi dra för slutsatser?

Hur tar vi tillvara resultatet och hur bidrar det till fortsatt utveckling?

 

Kopplingar till läroplanen

  • intresse för berättelser, bilder och texter i olika medier, såväl digitala som andra, samt sin förmåga att använda sig av, tolka, ifrågasätta och samtala om dessa,
    Lpfö 18