Nyckelpigan

Varför måste jag vänta på min tur och hur ska jag få tillgång till det jag vill ha? Vi vill fokusera på turtagning i barngruppen, då vi uppmärksammat att det finns ett behov av detta. Barnen behöver lära känna varandra för att kunna visa varandra hänsyn och respekt i turtagningssituationer. Genom vårt tema vill vi utveckla barnens empatiska förmågor, vilka ska generera i färdigheter kring turtagningsprocessen.

Målområde: Vad ska barngruppen lära sig, förmå och förstå

Vi vill fokusera på turtagning i barngruppen och vårt övergripande mål blir således att barnen ska bli införstådda med turtagningsprocessen. I detta arbete väljer vi att fokusera på att barnen ska lära känna varandra för att kunna visa varandra hänsyn och respekt i turtagningssituationer. Vi menar att detta kan utveckla barnens empatiska förmågor och generera i färdigheter kring turtagningsprocessen.

Generativ fråga

Varför måste jag vänta på min tur och hur ska jag få tillgång till det jag vill ha? 

Mål ur Lpfö-18

Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla förmåga att fungera enskilt och i grupp, samarbeta, hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter, att ta ansvar för gemensamma regler, förmåga att lyssna på och reflektera över andras uppfattningar samt att reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar (Skolverket, 2018 sid.13).

Utbildningen ska ge barnen möjlighet att utveckla sin förmåga till empati och omtanke om andra genom att uppmuntra och stärka deras medkänsla och inlevelse i andra människors situation (Skolverket, 2018 sid.5).

Utvärderingskriterier

På vilket sätt visar barnen varandra respekt och hänsyn i barngruppen avseende turtagning?

På vilket sätt kan vi se att barnen fått en utvecklad förmåga att "ta för sig", en utökad självtillit och vågar visa mod i turtagningsprocesser?

På vilket sätt kan vi se att barnen är införstådda med turtagningsprocessen, dvs att kunna vänta på sin tur men även vågar säga ifrån när turen är deras? 

Kännetecken

I tex samlingen när vi äter frukt kan det vara att barnen skickar fruktfatet till nästa kompis och de som väntar sitter med en förståelse att de behöver vänta på att skålen ska komma till dem. Ett annat exempel kan vara att de väntar på sin tur när de ska tvätta händerna. När barnen i leken självmant lämnar tillbaka en leksak som de tagit ifrån en kompis när det inte var deras tur eller när barnen vågar säga ifrån när kompisen tar ifrån dom leksaken som de lekte med. 

Barnens förståelse

Förståelse för att vänta på sin tur och vad det kan bidra till hos en kamrat om inte detta respekteras. Tex kompisen blir ledsen om jag tar en leksak ifrån denne. Förståelse för att barnen har rätt att säga ifrån till kompisen om deras tur berövas av en kamrat. Genom arbetet med turtagningsprocessen önskar vi se ett resultat att barnen fått en förståelse för att olika handlingar kan påverka relationerna i barngruppen.

Förmågor

Empatisk förmåga, visa hänsyn och respekt till sina kamrater inom turtagningsprocessen.

Kommunikativ förmåga, att kunna diskutera, uttrycka sina åsikter, resonera m.m. Då vi arbetar med yngre barn kan detta ske på olika sätt tex verbal kommunikation, kroppsspråk, mimik, gester, tecken m.m. 

Barnens intresse, initiativ och behov

Barnen har intressen i bland annat lek, sång och musik. Genom att utgå ifrån barnens intressen och skapa undervisande aktiviteter som kräver att förmågor inom turtagning utmanas kan vi närma oss vårt mål. Arbetet ska integreras i vardagliga aktiviteter och har redan introducerats genom våra gemensamma samlingar.

Vi pedagoger behöver vara närvarande och delaktiga i vardagliga situationer för att stödja barnen i eventuella konflikter som kan uppstå i tex leken och det är i dessa situationer vi behöver syna vårt eget förhållningssätt och vara observanta på hur vi bemöter barnen så att mötet blir likvärdigt för alla. Inget barn ska behöva känna sig annorlunda bemött, fråntagen sina rättigheter eller diskriminerad i samband med arbetet kring turtagning.

Pedagogernas förhållningssätt

Med hjälp av en kartläggning kan vi pedagoger få syn på var barnen befinner sig kunskapsmässigt, vilket blir underlaget för oss att möta varje individ utefter deras behov för att stödja dem vidare i sin utveckling. I arbetet behöver vi pedagoger finnas nära barnen i vardagliga situationer genom att både vara närvarande och härvarande för att kunna stödja barnen i turtagningsprocessen.

Det samtalsklimat som råder i barngruppen, påverkar barnens gemensamma lärande. Därför är pedagogens sätt att föra en dialog avgörande för vilket lärande som kommer att ske. Vi ämnar att kontinuerligt föra dialog med barnen för att vägleda dem inom olika situationer/konflikter som kan uppstå på ett sätt som kan leda till ett lärande.  Det finns 4 olika former av dialog: konversation, debatt, instruktion och undersökning. Den form av dialog vi främst kommer att utgå ifrån är konversation, vilket syftar till samverkan och förståelse och är en dialog där alla synpunkter respekteras. 

Hur vad och när dokumenterar vi

Genom att observera barnen samt samtala med dom samlar vi vårt underlag, vilket vi dokumenterar löpande via Unikum med text och bild/film, både via den gemensamma lärloggen och genom barnens individuella lärloggar. Med hjälp av dokumentationen kan barnens lärprocesser synliggöras. Dokumentationen kan även användas som grund för reflektion och analys kring vårt förhållningssätt samt utförda arbete. När vi synliggör vårt förhållningssätt till barnen samt hur vi arbetar kan vi också säkerställa att vi arbetar utifrån att möjliggöra lika möjligheter och lika rättigheter för samtliga barn och arbeta i enighet med diskrimineringsgrunderna. 

Genomförande: vilka erfarenheter och upplevelser vill vi att barnen ska ta del av i undervisningsområdet/temat

Varför måste jag vänta på min tur och hur ska jag få tillgång till det jag vill ha? 

Empatisk förmåga, visa hänsyn och respekt till sina kamrater inom turtagningsprocessen.

Kommunikativ förmåga, att kunna diskutera, uttrycka sina åsikter, resonera m.m. Då vi arbetar med yngre barn kan detta ske på olika sätt tex verbal kommunikation, kroppsspråk, mimik, gester, tecken m.m. 

Genom leken kan barnen träna på turtagningsprocessen tillsammans med en närvarande pedagog som kan forma de olika tillfällen som uppstår i leken (vilka handlar om turtagning) till olika lärande tillfällen - genom att samtala och diskutera med barnen. Med hjälp av diskussion och samtal med barnen vill vi pedagoger utmana barnen att uttrycka sina åsikter, använda sina kommunikativa förmågor och känna empati för sina kamrater. Målet är att dessa förmågor ska utvecklas till färdigheter och att barnen således ska få en förståelse för turtagningsprocessen.

Uppföljning och analys av arbetets gång

Analysen av dokumentation/observationerna är till för att rätta till riktningen och korrigera saker i undervisningen. Hjälpa oss att välja fortsatt väg. Uppföljningen och analysen görs på avdelningen när arbetet med planeringen pågått ett par månader.

Utvärdering och Analys av resultat

I utvärderingen ska vi kunna redogöra för hur vi har kunnat bidra till barnens lärande, alltså själva undervisningens förmåga till måluppfyllelse. Utvärderingen av det aktuella målet utförs inför en ny planering.

Koppla till vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet

Inför planeringen behöver vi läsa aktuell forskning för att vår undervisning ska kunna vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Inför arbete har vi således läst utdrag ur boken: "Möten för lärande- pedagogisk verksamhet för de yngsta barnen i förskolan" av Eva Johansson. I boken lyfter författaren att det är viktigt att lära barn ta hänsyn till andra för att kunna förstå andra i sin omgivning. Författaren diskuterar känslor och ger exempel på olika situationer i vilka det presenteras olika strategier för hur pedagogen kan arbeta med känslor för att skapa en förståelse kring empatisk känsla. Aspekter såsom medkänsla, kompromissa, alla får vara med, dela med sig och vänta på sin tur - lyfts i boken av författaren. 

Avdelningen har även läst: Turtagning och rollfördelning – vilken betydelse har detta för barn i förskolan (diva-portal.se)

Studien visar att det finns flertal faktorer vilka påverkar barns turtagning och rollfördelning i en barngrupp. Dessa faktorer kan bland annat vara självkänsla och trygghet i förskolan. Baserat på studiens innehåll kommer vi arbeta med att skapa en trygghet i barngruppen samtidigt som barnen kommer att utmanas i att öka sin självkänsla.