Tidigmodern tid

Detta arbetsområde handlar om den tidigmoderna perioden som sträcker sig från ca 1500 e v t till ca 1800 e v t. Vi kommer att fokusera på humanismen under renässansen och vetenskapliga idéernas framväxt under upplysningen. Samhället sekulariseras nu allt mer. Handelskapitalismen och den koloniala handeln kännetecknade också epoken. Slutligen leder upplysningens idéer till politiska reformer och revolutioner, de kändaste, den amerikanska och franska revolutionen på slutet av 1700-talet.

Mål	Kunna redogöra för viktiga händelser, aktörer och förändringsprocesser under tidigmodern tid.
	Förklara viktiga förändringar under tidigmodern tid, vad de kan ha betytt för samtid och framtid.
	Använda begrepp för att svara på historiska frågor.
	Söka, granska och värdera källor (källkritik).
	Förklara hur historia används (historiebruk).

 

Centrala begrepp: historisk händelse, aktör, struktur, förändringsprocess, källkritik, källkritiska kriterier som tendens, beroende, äkthet och tid/närhet, förstahandskälla, berättande källa, kvarleva; historiebruk (olika typer), anakronism; renässansen, upplysningen; handelskapitalism, förlagssystem, triangelhandel, merkantilism; humanism, vetenskap; centralstyrd stat, reform och revolution.

 

Material

·         Läroboken

·         PowerPoints

·         Filmer

·         Övningar: quiz, uppgifter, tidsaxlar

 

Uppgifter och bedömning

 

Vi ska arbeta med instuderingsfrågor på lektionerna. Dessa ligger till grund för ett prov i Digiexam under vecka 6, onsdagen den 9.2.

 

Schema

 

Dag	Tid	Innehåll
Tis. 11.1	Kl. 10.45-12.00	Introduktion av nytt arbetsområde. Genomgång om planeringen för arbetsområdet. Vad är den tidigmoderna epoken. Läsning i läroboken/arbeta med instuderingsfrågor:  Frågor på ss. 99-105 i läroboken om europeiska upptäcktsresor och handelskapitalism.
Ons. 12.1	Kl. 15.30-16.40	Föreläsning om upptäcktsresor och handelskapitalism.  Quiz om renässansen. Läsning i läroboken/arbeta med instuderingsfrågor:  Frågor på ss. 106-110 i läroboken om renässansen och reformationen.
Tis. 18.1	Kl. 10.45-12.00	Föreläsning renässansen-reformationen. Quiz. Film. Läsning i läroboken/arbeta med instuderingsfrågor:  Frågor på s. 111 f. och ss. 123-127 i läroboken om starkare stater och exemplet Sverige.
Ons. 19.1	Kl. 15.30-16.40	Föreläsning om centralstyrda stater. Quiz om upplysningen. Film. Läsning i läroboken/arbeta med instuderingsfrågor: Frågor på ss. 143-152 i läroboken om kolonialism, slavhandel och upplysningen.
Tis. 25.1	Kl. 10.45-12.00	Föreläsning kolonialism, slavhandel och upplysningen. Film. Läsning i läroboken/arbeta med instuderingsfrågor: Frågor på ss. 153-161 i läroboken om amerikanska och franska revolutionen:
Ons. 26.1	Kl. 15.30-16.40	Föreläsning – film, om amerikanska och franska revolutionen.
Tis. 2.2	Kl. 10.45-12.00	Övning historiebruk och källkritik: uppgift Inkariket.
Ons. 3.2	Kl. 15.30-16.40	Träna/repeterar inför prov – instuderingsfrågor.
Tis. 8.2	Kl. 10.45-12.00	Träna/repetera inför prov.

 

                                  

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Ur styrdokumenten

 

Läroplansmål: 

”Det är även skolans ansvar att varje elev som har slutfört ett nationellt program eller annan nationellt fastställd utbildning med eget examensmål inom gymnasieskolan eller ett introduktionsprogram i den utsträckning det framgår av elevens individuella studieplan

·         har kunskaper om och insikt i centrala delar av det svenska, nordiska och västerländska kulturarvet…”

 

Examensmål Ekonomiprogrammet:

” Vid studier i ekonomi är historisk kunskap central. Därför ska utbildningen utveckla elevernas historiska kunskaper så att de förstår nutiden och kan resonera kring orsakssamband och följder av olika beslut.

 

Alla ämnen inom utbildningen ska bidra till att utveckla elevernas språkliga förmåga och till att digital teknik används som ett redskap för informationssökning, presentation och kommunikation.”

 

Historia:

Ämnets syfte:

”

1. Kunskaper om tidsperioder, förändringsprocesser, händelser och personer utifrån olika tolkningar och perspektiv.
2. Förmåga att använda en historisk referensram för att förstå nutiden och för att ge perspektiv på framtiden.
3. Förmåga att använda olika historiska teorier och begrepp för att formulera, utreda, förklara och dra slutsatser om historiska frågeställningar utifrån olika perspektiv.
4. Förmåga att söka, granska, tolka och värdera källor utifrån källkritiska metoder och presentera resultatet med varierande uttrycksformer.
5. Förmåga att undersöka, förklara och värdera användningen av historia i olika sammanhang och under olika tidsperioder.”

 

 

Centralt innehåll:

”

• Den europeiska epokindelningen utifrån ett kronologiskt perspektiv. Förhistorisk tid, forntiden, antiken, medeltiden, renässansen och upplysningstiden med vissa fördjupningar. Problematisering av historiska tidsindelningars beroende av kulturella och politiska förutsättningar utifrån valda områden till exempel varför tidsbegreppet vikingatid infördes i Sverige under 1800-talets slut eller jämförelser med tidsindelningar i någon utomeuropeisk kultur.
• Olika historiska frågeställningar och förklaringar när det gäller långsiktiga historiska förändringsprocesser som speglar både kontinuitet och förändring, till exempel befolkningsutveckling, statsbildning, jordbrukets utveckling och olika syn på människors värde, på makt och på könsmönster.
• Historiskt källmaterial som speglar människors roll i politiska konflikter, kulturella förändringar eller kvinnors och mäns försök att förändra sin egen eller andras situation. Olika perspektiv utifrån till exempel social bakgrund, etnicitet, generation, kön och sexualitet. ”

 

Kunskapskrav:

” Betyget E

Eleven kan översiktligt redogöra för förändringsprocesser, händelser och personer under olika tidsperioder samt för olika tolkningar av dem. Dessutom kan eleven översiktligt redogöra för förloppen av förändringsprocesserna och händelserna samt deras orsaker och konsekvenser. Eleven ger exempel på några enskilda personer och förklarar översiktligt deras betydelse för olika skeenden. Eleven ger enkla exempel på, och förklarar översiktligt, samband mellan skeenden i det förflutna och förhållanden i nutiden. Dessutom kan eleven dra några enkla slutsatser om vad skeenden i det förflutna och förhållanden i nutiden kan ha för betydelse för framtiden.

Eleven kan med viss säkerhet använda några historiska begrepp för att formulera, utreda, förklara och dra slutsatser om historiska frågeställningar utifrån olika perspektiv.

Eleven kan med viss säkerhet söka, granska och tolka källmaterial för att besvara frågor om historiska skeenden samt göra enkla reflektioner över materialets relevans. I värderingen utgår eleven från något källkritiskt kriterium om källans användbarhet och dess betydelse för tolkningen.

Eleven kan översiktligt redogöra för några historiska skeenden och händelser som har använts på olika sätt samt översiktligt förklara varför de har använts olika. Dessutom ger eleven några exempel på olika sätt att använda historia och värderar med enkla omdömen deras betydelse för nutida skeenden och händelser.

 

Betyget C

Eleven kan utförligt redogöra för förändringsprocesser, händelser och personer under olika tidsperioder samt för olika tolkningar av dem. Eleven jämför de olika tolkningarna, förordar en av dem och motiverar med enkla omdömen sitt val. Dessutom kan eleven utförligt redogöra för förloppen av förändringsprocesserna och händelserna samt deras orsaker och konsekvenser. Eleven ger exempel på några enskilda personer och förklarar utförligt deras betydelse för olika skeenden. Eleven ger enkla exempel på, och förklarar utförligt, samband mellan skeenden i det förflutna och förhållanden i nutiden. Dessutom kan eleven dra några välgrundade slutsatser om vad skeenden i det förflutna och förhållanden i nutiden kan ha för betydelse för framtiden.

Eleven kan med viss säkerhet använda historiska begrepp för att formulera, utreda, förklara och dra slutsatser om historiska frågeställningar utifrån olika perspektiv.

Eleven kan med viss säkerhet söka, granska och tolka källmaterial för att besvara frågor om historiska skeenden samt göra välgrundade reflektioner över materialets relevans. I värderingen utgår eleven från källkritiska metoder och värderar med enkla omdömen olika tolkningsmöjligheter av källmaterialet.

Eleven kan utförligt redogöra för några historiska skeenden och händelser som har använts på olika sätt samt utförligt förklara varför de har använts olika. Dessutom ger eleven några exempel på olika sätt att använda historia och värderar med enkla omdömen deras betydelse för nutida skeenden och händelser.

 

Betyget A

Eleven kan utförligt och nyanserat redogöra för förändringsprocesser, händelser och personer under olika tidsperioder samt för olika tolkningar av dem. Eleven jämför de olika tolkningarna, förordar en av dem och motiverar med nyanserade omdömen sitt val. Dessutom kan eleven utförligt och nyanserat redogöra för förloppen av förändringsprocesserna och händelserna samt deras orsaker och konsekvenser. Eleven ger exempel på några enskilda personer och förklarar utförligt och nyanserat deras betydelse för olika skeenden. Eleven ger komplexa exempel på, och förklarar utförligt och nyanserat, samband mellan skeenden i det förflutna och förhållanden i nutiden samt argumenterar för och emot olika sätt att se på dessa samband. Dessutom kan eleven dra några välgrundade och nyanserade slutsatser om vad skeenden i det förflutna och förhållanden i nutiden kan ha för betydelse för framtiden.

Eleven kan med säkerhet använda historiska begrepp för att formulera, utreda, förklara och dra slutsatser om historiska frågeställningar utifrån olika perspektiv.

Eleven kan med säkerhet söka, granska och tolka källmaterial för att besvara frågor om historiska skeenden samt göra välgrundade och nyanserade reflektioner över materialets relevans. I värderingen utgår eleven från källkritiska metoder och värderar med nyanserade omdömen olika tolkningsmöjligheter av källmaterialet.

Eleven kan utförligt och nyanserat redogöra för några historiska skeenden och händelser som har använts på olika sätt samt utförligt och nyanserat förklara varför de har använts olika. Dessutom ger eleven några exempel på olika sätt att använda historia och värderar med nyanserade omdömen deras betydelse för nutida skeenden och händelser.

”

Med vänliga hälsningar

Peter Johansson