Delmoment 1: Grundläggande fysik: Kraft, rörelse och energi

Jorden och månen, människor och djur, bilar och båtar- allting rör sig i förhållande till varandra. Precis hur det går till har människan funderat på och undersökt i alla tider. I drygt 300 år har vi kunnat beskriva och förklara att det behövs en kraft för att skapa eller bromsa en rörelse. Det var engelsmannen Isac Newton som kom på det. På slutet av 1600-talet presenterade han sina idéer om sambandet mellan rörelser och krafter i boken Principia. Hans beskrivningar var så viktiga att vi använder dem än idag.

Planering v. 46 – 50

 

Grundläggande fysik: Kraft, rörelse och energi

 

 

Område 1: Densitet, volym och massa (2 veckor, 6 lektioner)

Vecka 46: Densitet ,volym och massa

Veckomål:

·     Eleven kan förklara begreppet densitet och i förklaringen använda ord som atom, molekyl och volym.

 

 

Koppling till Lgr 11

 

" Partikelmodell för att beskriva och förklara fasers egenskaper och fasövergången, tryck, volym, densitet och temperatur. Hur partiklarnas rörelse kan förklara materians spridning i naturen".

 

Veckoplanering:

 

Måndag: 15/11

– Presentation av kursen

–  Vad är fysik

–  Film om big-bang (den stora smällen).  Big-bang

 

 

Tisdag: 16/11

 – Presentation ( Power Point)- v. 46

–  Demonstration: bestäm volym för oregelbunden kropp.

– Läxa i volym räkning (regelbund).

 

 

 

Onsdag: 17/11

– Massa och densitet. Läs bok och svara på frågorna i fysik boken (digilär).

 

Massa och densitet

 

 

Länkar 

Studi. densitet

studi. värme och faserövergång

 

 

 

 

Vecka 47. forts densitet, volym och massa

Veckomål:

•  Eleven kan förklara hur och varför densiteten varierar med temperaturen.

Koppling till Lgr 11

" partikelmodell för att beskriva och förklara fasers egenskaper och fasövergången, tryck, volym, densitet och temperatur. Hur partiklarnas rörelse kan förklara materians spridning i naturen."

 

" systematiska undersökningar och hur simuleringar kan användas som stöd vid modellering. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande och utvärdering"

Veckoplanering:

 

______________________________________________________________________________________________________________________

 

Område 2: Kraft och rörelse i vardagsliv och samhälle (3 veckor, 9 lektioner)

 

 

Vecka 48: Massa och tyngd

 

Veckomål:

 

·       Eleven kan förklara sambandet mellan massa och tyngd och göra enkla beräkningar.

·       Eleven kan förklara hur jordens dragningskraft påverkar oss i vardagslivet

·      Eleven kan förklara varför konstruktörer av t.ex. bilar, båtar och byggnader måste ha kunskap om tyngdpunkt och stödyta (stabilitet)

 

Veckoplanering:

 

 

___________________________________________________________________________________________________________________

 

Vecka 49:  kraft och rörelse i vardagsliv och samhälle

Veckomål:

·      Eleven kan ge exempel på olika typer av krafter som t.ex. kraft och motkraft, friktionskraft, normalkraft.

·      Eleven kan förklara hur ovanstående krafter påverkar oss i vardagslivet

·      Eleven kan förklara vad medelhastighet och acceleration är

·      Eleven kan ge exempel på tröghet.

 

Veckoplanering:

 

_________________________________________________________________________________________________________________

 

Vecka 50: Mekanikens gyllene regel

Veckomål

•  Eleven kan ge exempel från vardagslivet på mekanikens gyllene regel.
• Eleven kan använda hävstångslagen och göra enkla beräkningar.
• Eleven kan göra enkla beräkningar på fysikaliskt arbete

Veckoplanering:

______________________________________________________________________________________________________________

 

Syfte

• få förståelse för hur rörelser och krafter hänger ihop samt deras påverkan på våra liv

Konkretiserade mål 

• förklara vad en kraft är
• skilja på massa och tyngd
• redogöra för enheten för kraft
• förklara begreppen tyngdpunkt och stödyta
• ge några exempel på friktion
• redogöra för begreppen rörelser (likformig och olikformig rörelse)
• kunna enheterna för hastighet (fart)
• räkna ut väg, hastighet och tid för olika likformiga rörelser
• veta vad medelhastighet innebär
• förklara begreppen tyngdpunkt och stödyta
• förstå begreppet fritt fall och tröghet

Bedömningen kommer att ske i form av:

• skriftligt prov
• praktisk arbete
• dokumentation

Begrepp

kraft, newton, massa, gravitationskraft, likformig rörelse, accelererad rörelse, retarderad rörelse, medelhastighet, dynamometer, motkraft, friktion, tyngdpunkt, lodlinje, stödyta, luftmotstånd, vakuum, fritt fall, tröghet, centralrörelse, centripetalkraft, centrifugalkra

Läroplanskopplingar

Syfte

• använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle,
• genomföra systematiska undersökningar i fysik, och
• använda fysikens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara fysikaliska samband i naturen och samhället.

Centralt innehåll

• Krafter, rörelser och rörelseförändringar i vardagliga situationer och hur kunskaper om detta kan användas, till exempel i frågor om trafiksäkerhet.
• Historiska och nutida upptäckter inom fysikområdet och hur de har formats av och format världsbilder. Upptäckternas betydelse för teknik, miljö, samhälle och människors levnadsvillkor.
• Systematiska undersökningar och hur simuleringar kan användas som stöd vid modellering. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande och utvärdering.
• Mätningar och mätinstrument och hur de kan kombineras för att mäta storheter, till exempel fart, tryck och effekt. Elektriska sensorer för mätning och registrering av egenskaper hos omgivningen.
• Sambandet mellan fysikaliska undersökningar och utvecklingen av begrepp, modeller och teorier.
• Dokumentation av undersökningar med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter, såväl med som utan digitala verktyg.

Kriterier

• Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden med enkla motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser.
• I diskussionerna ställer eleven frågor och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt som till viss del för diskussionerna framåt.
• Eleven kan genomföra undersökningar utifrån givna planeringar och även bidra till att formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån.
• I undersökningarna använder eleven utrustning på ett säkert och i huvudsak fungerande sätt.
• Eleven kan jämföra resultaten med frågeställningarna och drar då enkla slutsatser med viss koppling till fysikaliska modeller och teorier.
• Dessutom gör eleven enkla dokumentationer av undersökningarna med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter.
• Eleven har grundläggande kunskaper om energi, materia, universums uppbyggnad och utveckling och andra fysikaliska sammanhang och visar det genom att ge exempel och beskriva dessa med viss användning av fysikens begrepp, modeller och teorier.
• Eleven kan föra enkla och till viss del underbyggda resonemang där företeelser i vardagslivet och samhället kopplas ihop med krafter, rörelser, hävarmar, ljus, ljud och elektricitet och visar då på enkelt identifierbara fysikaliska samband.