Askens projektavstämning vårtermin 2022

Det här är den andra uppföljningen av projektarbetet där vi gör en avstämning. Vi utgår från de didaktiska frågorna: vad, hur, varför och vem för att få tag i den pedagogiska processen. Vi funderar kring "vart vi är på väg" och stämmer av med den föregående planeringen (Projektbeskrivning) och planerar för hur vi ska gå vidare.

På Asken har varje barn presenterat sin projektsbild. Barnen berättar för varandra om sina upplevelser och beskriver sina tankar med hjälp av ritandet. Pedagoger dokumenterar barnens ord och tankar under projektarbetet. Barnens projektsbilder handlar ofta om växter och platser som de besökt. Barnen samtalar också  om natur, skräp och djur där de sett och känt till. 

Under utflykten har barnen oftast dialoger om skräp som de sett på vägen. Barnen vill gärna plocka skräp och samlar dem i vår källsortering. De är engagerade att hjälpa till att slänga skräp på miljöstationer. Barnen tycker om sopmonster och har kunskap om allemansrätt.  

Detta ger oss en idé om inriktning på vårt projekt som ska fördjupas. Vi tänker att arbeta med Hållbar utveckling. Barnen kommer att ha aktiviteter och undervisning om växter, djur, allemansrätt och skräphantering. Samtidigt arbetar vi med andra ämneskunskaper där språk, matematik, skapande, naturvetenskap och estetik under projektarbetet eller övriga tider. Vi använder grundplanering för att arbeta med läroplansmål och säkerställa undervisning på Asken.

 

VAD: (Innehåll)

Vi ringar in och kartlägger det som varje barn intresserar sig med hjälp av deras projektsbilder och reflektioner. Vi har kommit fram att bilderna som vi fått in har en koppling till naturen. Bilderna som beskriver om växter som växer och specifika platser där barnen bor. Barnens reflektioner handlar mycket om växter. Därför börjar vi sätta igång projektet där barnen kan vara delaktiga i planteringsprocesser. Vi låter barnen experimentera, fö

lja upp dess resultat och reflektera över sina upplevelser och förståelse för ämnen som undervisas. Pedagogerna uppmuntrar barnen att komma med hypoteser och ger inte direkt färdigt svar utan att låta barnen utforska och komma på svaret själv.  Barnen planterar olika växter och samlar dem vid fönstret för att kunna följa dess förändring och utveckling. Växer kastanjen bättre i jord eller sand? Kan vi använda paprikafrön från köket att plantera och kan den växa då? 

Barnen är också delaktiga för att arbeta med hållbar utveckling. De är medvetna om att människors handlingar kan påverka miljö. De vet om att skräp kan skada djur och förstöra världen. Därför har vi också undervisning där barnen inkluderas att arbeta med skräphantering och hjälper till hantera det tillsammans med pedagoger: källsortering, besökt på miljöstation, skräpplockning etc. Vi skapar saker från återvinningsmaterial och samtalar med barnen om hur resurser kan användas på ett hållbart sätt.

Vi arbetar också med estetik och skapande: barnen har möjlighet att uppleva och utforska med uttrycksformer: dans, drama, skapande, bild och form, ritande och målande. Vi använder digital tekniker såsom lärplatta, pedagogiska appar (puppet pals,lightbot), blåbot och förstoringsägg för att inkludera teknik i undervisningen. 

VARFÖR?

 Arbetet med hållbar utveckling skulle kunna ge barnen förståelse för människors handlingar kan påverka miljö. Barnen skulle kunna se, uppleva, samtala och vara uppmärksamma på det som sker runt omkring dem. Hur vet ni att det är vårsårstid? Vad är tecken på våren? Är det ok att slänga skräpet på marken och om nej varför då? Barnen skulle kunna reflektera över det de gjort och följa efter sina projektsprocesser. Hur växer min kastanj på den här veckan? Hur många blad har mina plantor nu?

HUR (Tillvägagångssätt)

 Pedagogerna använder styrdokument, Barnkonvention och läroplan som utgångspunkter för planering och undervisning. Vi har småsamlingar som ett mötesplats där varje barn har möjlighet att komma till tals. Pedagoger dokumenterar det barnen gör och planerar undervisning utifrån barnens intresse. Vi utnyttjar pedagogiska lärrum som finns på förskolan för att kunna bedriva undervisning  utifrån ämnesinnehåll. Vi använder ateljé och digital ateljé, där barnen kan har tillgång till teknik och målande för att barnen kan utforska lärandeobjekt efter rums förutsättningar. Målar sina tankar i form av teckningar, programmera och projicera bilder etc. Vi ställer olika frågor med didaktiska frågor: vad, hur, när, vem, på vilket sätt och mindre med varför. Vi har växtutställning vid vår fönster för att barnen kan följa upp sina växter och ser dess förändringar. Undervisning kan återbesökas igen med hjälp av dokumentation och föräldrar får ta del av den via lärloggar.

 

 

Projekt är inte fast utan det kan förändras efter barnens intresse och tankar. Vi låter det vara levande och vi är förberedda för förändringar. Vi använder dokument "pre didaktiska val/undervisning" för att planera undervisning och  "post reflektion utifrån didaktiska val och förutsättningar" samt "trespalter observation". Vi har lärloggar, föräldramöte och vardagliga samtal för att involvera föräldrar på det vi arbetat.  

VEM?

Alla barn ska involvera i undervisning och arbeta i små grupper där olika pedagoger har egna ansvarsgrupper. Förskollärare planerar undervisning och bedriva den tillsammans med arbetslaget. Alla i arbetslag kan reflektera och ge olika idéer under avdelningsreflektion samtidigt som vi tillämpar varandras kunskaper som gynnar undervisning.  Pedagoger dukar fram material och undervisningsmaterial ska förbereddas innan. Vi använder samling för att presentera undervisning och samtala med barnen innan barnen utforskar och arbetar med projektsinnehåll.

 

 

Så här använder vi lärloggar:

Pedagoger lägger in ett urval av samlad dokumentation i lärlogg för grupp. En lärlogg visar på en pedagogisk aktivitet (planerad eller spontan undervisning) där syftet är att synliggöra barns lärande.

När en Lärlogg för grupp publiceras blir den synlig i Skolplattformen för vårdnadshavare.

Lärloggar och pedagogiska planeringar utgör underlag för vidare undervisning och utvecklingssamtal.

Utifrån gruppens gemensamma lärloggar skapar pedagogerna individuella lärloggar som endast är synliga för det enskilda barnets vårdnadshavare. I de individuella lärloggarna är fokus riktat på barnets förändrade kunnande, lärande och utveckling.

 

Så här använder vi reflektionsytan i PoB:

Utgå från aktuell lärlogg tillsammans i arbetslaget, och eller med barnen. Använd gärna projektor för allas delaktighet. I reflektionsfältet skriver ni in era tankar, frågeställningar och förslag till fortsatt planering. Kopiera med fördel in egna reflektionsfrågor, exempelvis: 1) Vad gör/säger barnen? 2) Vad tänker vi om det? 3) Hur går vi vidare?