Skolbanken Logo
Skolbanken

Alla åldrar

Utbildningsplan VT2022 avd. Skogen, fsk Humlan, Östberga förskolor

141311 Förskolan Humlan, Stockholm Enskede-Årsta-Vantör · Senast uppdaterad: 3 juni 2022

Utbildningsplanen beskriver hur arbetslaget fortsatt planerar avdelningens undervisning, hur utbildningen organiseras och hur förskolans pedagogiska undervisningsmiljöer vidareutvecklas.

Gemensam årsstruktur för alla förskolor i Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsförvaltning

Utbildningen ska vara likvärdig oavsett vilken förskola ditt barn går på. Genom att planera, följa upp, analysera, dokumentera och utveckla utbildningen kan förskolan skapa och dela kunskap om vad som leder till framgångsrika arbetssätt.

---------------------------------------------------------------------------------------------------

Utbildningsplan för avdelning Skogen på förskolan Humlan i Östberga förskolor

Mål som genomsyrar utbildningen

Det pedagogiska uppdraget innebär att lägga grunden för ett livslångt lärande. Östberga förskolors utbildning präglas av goda pedagogiska relationer, den ska vara trygg, rolig och lärorik för alla barn som deltar. Vi erbjuder en trygg omsorg och skapar förutsättningar för alla barns utveckling och lärande, i nära samverkan med hemmet. Personalen och ledningen har ett stort fokus för att säkerställa att barn med särskilda rättigheter erbjuds de förutsättningarna som krävs för att de ska kunna utvecklas så långt så möjligt. Den sociala hållbarhetsdimensionen som handlar till stor del om välbefinnande, rättvisa, makt, rättigheter och individens behov står också i fokus för både ledningen och personal.    

 

Utbildningen vilar på den värdegrund som anges i förskolans läroplans värdegrundskapitel, jämte barnkonventionen, där demokratins principer, rätten till inflytande, individens okränkbarhet, barnens rätt att utvecklas utifrån sina förutsättningar, rätten att lära med lust och nyfikenhet, omsorg, rättvisa, medmänsklighet och jämställdhet utgör en stark och tydlig vägledning för allt som sker i förskolan.

Tema: Hållbar utveckling

”En positiv framtidstro ska prägla utbildningen. Utbildningen ska ge barnen möjlighet att tillägna sig ett ekologiskt och varsamt förhållningssätt till sin omgivande miljö och till natur och samhälle. Barnen ska också ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur de olika val som människor gör kan bidra till en hållbar utveckling – såväl ekonomisk och social som miljömässig”.

 

Mål i läroplanen som är i fokus för läsåret 2021/2022 

förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla:

  • fantasi och föreställningsförmåga,
  • ett växande ansvar och intresse för hållbar utveckling och att aktiv delta i samhället,
  • förmåga att använda och förstå begrepp, se samband och upptäcka nya sätt att förstå sin omvärld,
  • förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och prova olika lösningar av egna och andras problemställningar, 
  • förmåga att upptäcka och utforska teknik i vardagen, och 
  • förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap. 

Analys av utbildningen:

·       Vilka förutsättningar för lärande finns?

Vi organiserar pedagogiska undervisningsmiljöer för att möjliggöra undervisning och lärande för alla barn. Detta görs med hjälp av tydliga dagsrutiner och välorganiserad veckostruktur med fokus på olika ämnesområden. Undervisning sker i olika miljöer, både utomhus och inomhus, vilket skapar möjlighet för barnen att ta med sig tidigare vunnen kunskap in i nya sammanhang. Vi pedagoger är dessutom närvarande både i den planerade- och spontana undervisningen för att möjliggöra lärande utifrån barnens olika förutsättningar.

·       Vilken social miljö?

Vi utformar en språkstimulerande lärmiljö där trygghet och tillåtande pedagogiskt klimat främjar barns utforskande, utveckling och lärande. Barnen får stöd med att kommunicera i det sociala samspelet för att lära sig att hantera konflikter på ett konstruktivt sätt. Vi har nolltolerans mot våld och vår strategi inom detta område är att vara närvarande och förebygga att våldsamma situationer uppstår - helt enkelt genom att vara "steget före". 

·       Vilken pedagogisk miljö?

Vi använder oss av veckoplanering för undervisning och en superstruktur för förskolans rutiner. Vi bjuder in barnen till våra olika pedagogiska miljöer genom att stimulera deras fantasi och lekfullhet. All pedagogisk verksamhet planeras gemensamt i arbetslaget utifrån läroplanen i relation till barnens olika behov och förutsättningar. Varje undervisningstillfälle har ett specifikt fokus som vi pedagoger har med oss in i de planerade aktiviteterna.

·       Vilken fysisk miljö?

Inomhusmiljön på avdelningen är uppdelad i mötesplatser med fokus på olika ämnesområden. Material finns lättillgängligt för alla barn och är noga utplacerat efter funktion i leken. Även utomhusmiljön som barnen vistas i är varierande. Detta kan vi leva upp till genom att besöka olika platser i närområdet där exempelvis skogen är en viktig fysisk miljö för oss.

Främjande insatser för likabehandlingsarbete:

Vi organiserar vår pedagogiska verksamhet utifrån ett jämlikhetsperspektiv. Vi arbetar medvetet för att främja barns lika rättigheter och möjligheter samt förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Alla barn, oavsett behov/förutsättningar, ska få möjlighet att utvecklas utifrån sin specifika potential. All undervisning planeras utifrån förskolans läroplan i relation till barnens intressen samt olika behov och förutsättningar. Syftet är att möjliggöra samtliga barns känsla av tillit till den egna förmågan, lust att leka och lära samt delaktighet i barngruppen. Detta ökar chansen till att undervisningen blir meningsfull för barnen och därmed ökar även möjligheterna för utveckling och lärande. 

Den pedagogiska miljön är, som nämndes ovan, möblerad på ett sätt som skapar olika mötesplatser för barnen. I samtliga mötesplatser finns så kallat okodat material, exempelvis naturmaterial och byggklossar i trä/metall etc, för att utmana barnens fantasi, men även för att locka alla barn till lek oavsett kön. Ett okodat material som blandas med material som stereotypt lockar barn av ett visst kön möjliggör att leken utvecklas på både oväntade- och roliga sätt. På så vis skapas även möjligheter för barnen att vidga sina vyer kring både intresse och förmåga.

Olikheter är någonting vi samtalar om på ett positivt sätt. Detta för att barn ska känna sig trygga i sitt identitetsskapande - både i hemmet och på förskolan. Exempelvis finns flera språk och etniciteter representerade på Skogen och vi lyfter vikten av mångfald för att berika vår vardag. Vi pedagoger bemöter barnens tankar, idéer och funderingar inom detta område med nyfikenhet och intresse samtidigt som vi på ett lekfullt sätt utmanar stereotypa könsmönster och könsroller. I samtal bekräftar vi att familjer kan se olika ut och att vi alla är olika men ändå lika. Vi lyfter och tar tillvara barns och vuxnas olika språk, ursprung och kultur. I arbetet med att normalisera flerspråkighet visar vi upp de olika språken som finns representerade på Skogen i skrift på avdelningen. Barnen uppmuntras även att berätta om olika högtider och andra erfarenheter kopplade till kulturella uttryck.

 

Förebyggande insatser för likabehandlingsarbete:

För att stötta barn som distraheras eller påverkas negativt av stor mängd intryck sätts all dokumentation upp i hallen utanför avdelningen. Syftet med detta är även att förtydliga lekmiljön och dess mötesplatser på avdelningen. På sovvilan används intrycksskydd och hörselkåpor vid behov. Det finns även sensomotoriska hjälpmedel att tillgå som exempelvis mjukisdjur som kan ha lugnande effekt. Vi har även installerat en kub på avdelningen som kan användas av barnen för att avskärma sig vid behov.

Barn som behöver stöd i det sociala samspelet stöttas med hjälp av en närvarande pedagog med fokus på att stärka både språk och kamratrelationer. TAKK-tecken används för att stötta kommunikation och språkutveckling samt för ökad förståelse för både planerade- och spontana undervisningssituationer.

 

Avdelnings delmål och förväntat resultat per läroplansområde: 

Här nedan beskriver vi vårt pedagogiska arbete utifrån följande ämnesområden: normer och värden, teknik/naturvetenskap/språk, matematik/språk, skapande/språk samt rörelse/språk. All undervisning inom dessa ämnesområden utgår från ett så kallat pragmatiskt perspektiv. Syftet med detta perspektiv är att skapa meningsfull- och lärorik undervisning för alla barn på avdelningen. Inom varje ämnesområde beskrivs undervisning därför utifrån tre undervisningsprinciper hämtade från det pragmatiska perspektivet: 1) faktabaserad-, 2) normerande- och 3) pluralistisk undervisningsprincip. Exempel på hur dessa undervisningsprinciper tar sig uttryck i verksamheten finns beskrivet under varje enskilt ämnesområde under rubriken "undervisning". 

 

Normer och värden:

Läroplansmål:  Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla ... ett växande ansvar och intresse för hållbar utveckling och att aktivt delta i samhället

I vår planering utgår vi alltid från de didaktiska frågorna: vad, hur, när, varför, för vem och vilka.

Delmål: 

1) Utveckla ett intresse för hållbar utveckling

2) Utveckla ett intresse för hållbar utveckling genom att aktivt delta i samhället

Förväntat resultat: 

1) Barnens intresse för hållbar utveckling ses av dem som en naturlig del av förskolans vardag

2) Barnen har fått ökad kunskap om hur deras handlingar (kopplade till hållbar utveckling) påverkar samhället

Arbetssätt: 

Hållbar utveckling är någonting som dagligen återspeglas i våra rutiner på förskolan. Som pedagoger agerar vi förebilder och visar barnen hur vi tillsammans kan spara på våra gemensamma resurser. Matsituationerna är centrala eftersom arbetet med hållbar utveckling blir konkret för barnen inom detta område. Vi diskuterar varför vi slänger mat, hur vi kan göra för att slänga mindre mängd mat och vad som händer med maten vi slänger. Hållbar utveckling blir även en del av temat kring spår med fokus på vilka spår vi lämnar efter oss i naturen och i vårt närområde samt hur dessa påverkar våra gemensamma kretslopp.

Undervisning:  

Inom detta läroplansområde utgår vi ifrån den faktabaserade- samt den normerande undervisningsprincipen. För att skaffa sig ökad kunskap kring innebörden av hållbar utveckling krävs fakta kring vår inverkan på olika delar av exempelvis kretslopp. Som nämndes ovan behöver vi pedagoger agera förebilder och visa exempelvis var- och hur vi källsorterar samt hur vi kan agera för att spara på vatten och el. 

 

Språk och kommunikation: 

Läroplansmål:  Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla ... förmåga att använda och förstå begrepp, se samband och upptäcka nya sätt att förstå sin omvärld

I vår planering utgår vi alltid från de didaktiska frågorna: vad, hur, när, varför, för vem och vilka.
Delmål: 

1) Ökad förståelse för begreppet spår

2) Ökad förståelse för olika innebörder av begreppet spår

Förväntat resultat: 

1) Barnen har fått kunskap om vad ett spår kan vara och vem som lämnar spår

2) Barnen har fått kunskap om olika slags spår och hur de kan följas för att utforska sin omvärld

Arbetssätt:  

Som pedagoger är vi närvarande och utforskar spår i närområdet tillsammans med barnen. Aktiviteterna dokumenteras och vi gör barnen delaktiga i den dokumentationen. Bilder och annat material samlas för att skapa en tidslinje för utforskandet. Detta möjliggör ett arbetssätt kring pedagogisk dokumentation där både pedagoger och barn kan reflektera kring begreppet spår. Barnens fantasi används som redskap i utforskandet där pedagoger ständigt uppmuntrar till berättande. Specifika substantiv med tillhörande TAKK-tecken väljs ut och sätts upp i dokumentationshallen. För att lyfta olika modersmål på avdelningen skickas även dessa substantiv hem i pappersform för vårdnadshavare att tillsammans med sina barn skriva på respektive familjs modersmål. Fokus på ovannämnda dokumentation, utforskade, berättande och substantiv med tillhörande TAKK-tecken sker i varierande lärmiljöer - både utomhus och inomhus - för att främja barnens ordförråd och språkförståelse. Berättandet stärks ytterligare genom aktiviteter kopplade till estetiska lärprocesser såsom skapande och teater.

Undervisning:  

Inom detta ämnesområde pendlar vi mellan en faktabaserad undervisningsprincip och en pluralistisk undervisningsprincip. Inom ramen för den faktabaserade undervisningsprincipen undervisar pedagogerna kring relevant fakta kring ämnet som sedan används som grund i kommande undervisning. Allteftersom barnen tar till sig utvalda faktakunskaper går vi över till den pluralistiska undervisningsprincipen där pedagogerna kan iscensätta situationer för att med hjälp av barnens fantasi- och föreställningsförmåga öva sig på att reflektera över olika sätt att handla och tänka. Pedagogisk dokumentation används som en del i undervisningen för att synliggöra den kunskap barnen redan har och vilken kunskap de behöver inhämta i relation till läroplansmålen.

 

Naturvetenskap och teknik/ språk 

    Läroplansmål:  Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla ... förmåga att upptäcka och utforska teknik i vardagen, och

förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap.

I vår planering utgår vi alltid från de didaktiska frågorna: vad, hur, när, varför, för vem och vilka
Delmål:  

1) Ökat intresse för att bygga och skapa med hjälp av olika tekniker, material och redskap

2) Ökad förståelse för hur tekniska lösningar kan användas vid utmaningar som uppstår i vardagen

Förväntat resultat:

1) Barnen använder olika tekniker, material och redskap vid bygg- och skapandeaktiviteter

2) Barnen utforskar olika tekniska lösningar vid utmaningar som uppstår i vardagen

Arbetssätt:  

Inom projektet kring spår kopplar vi även in ämnesområdena naturvetenskap och teknik/språk. Barnens utforskande kring ämnet spår ligger därmed till grund för både teknik-, bygg- och skapandeaktiviteter. 

  • Vi inreder avdelningen på ett sätt som bjuder in till lek och utforskande kring bygg- och konstruktion i relation till arbetet kring spår. Det finns exempelvis en bygghörna med naturmaterial samt olika leksaksdjur från skogen där barnen själva kan skapa och konstruera olika hem till djuren som lämnat spår i snön. Denna lekhörna skapar även möjligheter för pedagoger att delta för att utmana barnens tankar, idéer och problemlösningar.
  • Vi använder oss av olika tekniker när det kommer till skapande. Även olika material och redskap används i skapandeprocessen. Barnen får utgå från spåren de hittat i naturen för att tids nog skapa egna spår av olika slag.
  • Vi planerar undervisning som går ut på att ge barnen olika uppdrag kopplade till teknik-, bygg-, och skapandeutmaningar - både utomhus och inomhus.

Undervisning:  

Inom det här ämnesområdet utgår pedagogerna från den normerande undervisningsprincipen. Det innebär att pedagoger agerar förebilder för barnen och visar ett sätt att exempelvis skapa ett stabilt bygge på eller hur olika skapandematerial kan användas. Detta går även att koppla till den faktabaserade undervisningsprincipen eftersom det inom detta område är viktigt att lära sig rätt fakta om exempelvis hur ett bygge blir stabilt. Med dessa principer som grund kan pedagogerna sedan skapa olika undervisningssituationer där barnen själva får pröva sin nyvunna kunskap efter eget tycke och smak, vilket går i linje med den pluralistiska undervisningsprincipen.

 

Matematik/ språk 

Läroplansmål: Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla ... förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och prova olika lösningar av egna och andras problemställningar.

I vår planering utgår vi alltid från de didaktiska frågorna: vad, hur, när, varför, för vem och vilka.
Delmål: 

1) Förmåga att använda matematik

2) Förmåga att använda matematik för att undersöka olika problemlösningar

Förväntat resultat: 

1) Barnen visar intresse för matematiska begrepp

2) Barnen använder matematiska begrepp för att lösa problem

Arbetssätt:  

  • Matematiska begrepp görs till en naturlig del av förskolans vardag och vävs in i dagliga rutiner. Till exempel börjar varje morgonsamling med att vi tar en färgglad pärla ur "månadsburken". Varje pärla står för en dag och burkarna för respektive månad. Detta skapar daglig rutin kring förståelse för färg, räkning och antal. Dukning är också en daglig rutin där barnen får erfarenhet av 1-1 principen, räkning, antal och rumsuppfattning.
  • Barnens matematiska förmågor utmanas med hjälp av lekfulla problemlösningar som även syftar till att stimulera deras fantasi- och föreställningsförmåga.

Undervisning: 

Inom området matematik/språk utgår vi ifrån en faktabaserad undervisningsprincip. Detta eftersom det är viktigt för barnen att lära sig relevant baskunskap när det kommer till matematik. När barnen har tagit till sig önskad faktakunskap, med tillhörande matematiska begrepp, kan vi gå vidare mot den pluralistiska undervisningsprincipen där problemlösningsuppdrag iscensätts av pedagoger. Sedan får barnen öva sig på att reflektera kring olika sätt att lösa problemställningarna på.

 

Skapande/ språk 

Läroplansmål: Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla ... fantasi och föreställningsförmåga och 

förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap. 

I vår planering utgår vi alltid från de didaktiska frågorna: vad, hur, när, varför, för vem och vilka
Delmål:  

1) Förmåga att skapa med hjälp av olika tekniker

2) Förmåga att använda fantasi för att skapa med hjälp av olika tekniker

Förväntat resultat: 

1) Barnen erövrar kunskaper i att skapa med hjälp av olika tekniker

2) Barnen gör egna val i skapandeprocessen anpassade efter egen fantasi- och föreställningsförmåga

Arbetssätt:  

Skapandematerialet ska alltid vara tillgängligt för barnen. De ska kunna använda sig av skapande när lusten faller på. Som pedagoger är vi närvarande och tillåtande i vårt sätt att bemöta barnens kreativitet och idéer. Två dagar i veckan ägnas åt olika former av skapande och vid behov avsätts även tid på eftermiddagarna att avsluta pågående projekt. Barnen ska tillåtas att fortsätta sitt skapande vid annat tillfälle om undervisningen måste avbrytas av rutiner såsom lunch, mellanmål eller utelek. Inom detta område är vi som pedagoger lyhörda inför barnens behov och förutsättningar och erbjuder olika hjälpmedel med syfte att utveckla skapandeprocessen.

Undervisning:  

När det kommer till skapande finns det inget rätt eller fel. Därför väljer vi på Skogen att inom detta område alltid utgå ifrån den pluralistiska undervisningsprincipen. Vi pedagoger kan duka upp ett bord med olika färger, material och tekniska hjälpmedel som barnen sedan får utforska efter eget tycke och smak. Om vi märker att barnen har svårt att ta till sig det vi vill att de ska lära sig genom undervisningen kan vi i stället utgå från den faktabaserade undervisningsprincipen. Då undervisar vi kring relevant kunskap och metod som barnet behöver lära sig för att kunna utforska på egen hand.

 

Hälsa/ språk 

I vår planering utgår vi alltid från de didaktiska frågorna: vad, hur, när, varför, för vem och vilka.

Läroplansmål: ...  Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla ... motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för hur viktigt det är att ta hand om sin hälsa och sitt välbefinnande

Delmål:  

1) Motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning utvecklas

2) Ökad förståelse för vikten av att ta hand om sin hälsa

Förväntat resultat:        

1) Barnen visar intresse för fysiska aktiviteter

2) Barnen visar förståelse för sambandet mellan mat och hälsa

Arbetssätt:  

Både utomhus och inomhus anpassar vi våra fysiska aktiviteter efter barnens behov och förutsättningar. Varje dag innan mellanmålet har barnen en fysisk aktivitet tillsammans med pedagog. Vi har även planerat in två dagar i veckan då vi går på längre promenader i närområdet/till skogen. Matsituationer är en del av lärandet och vi berättar för barnen att mat är viktig för kroppen. Vår matsedel är utformad på ett sätt där näringsrik- och varierad mat lagas från grunden så som exempelvis fisk, soppa och mer vegetariska maträtter. Våra kockar, och deras arbete i köket, blir goda förebilder för barnen och formar deras matvanor. För att få upp intresset för våra kockar och deras matlagning får det barnet som dukar även följa med till köket och hämta maten tillsammans med pedagog. Vi uppmuntrar barnen att prova allt mat, äta mer grönsaker och dricka vatten till varje måltid.

Undervisning:  

Inom detta läroplansområde utgår vi från den normerande undervisningsprincipen. Vi pedagoger har en viktig roll i att agera förebilder när det kommer till ämnesområdet hälsa. Det är väl känt att barn gör inte som vi säger - de gör som vi gör. Pedagogerna kan exempelvis visa det lättaste, och säkraste, sättet att ta sig nedför berget i skogen och vi kan även uppmuntra barnen till att smaka på maten genom att själva göra det.

 

---------------------------------------------------------------------------------------------------

Lärlogg för barngruppen

I lärloggar kommer du som vårdnadshavare med barn i förskolan kunna ta del av barngruppens undervisning och aktiviteter. När dessa publiceras får du en notis i Skolplattformen.

---------------------------------------------------------------------------------------------------

Individuell lärlogg

I samband med uppföljnings- och utvecklingssamtal får du som vårdnadshavare ta del av och samtala kring dokumentation över ditt barns utveckling, lärande och förändrade kunnande i förhållande till förskolans utbildning.


Läroplanskopplingar

Innehåller inga läroplanspunkter

Matriser i planeringen

Innehåller inga matriser

Uppgifter

Innehåller inga uppgifter

Varför Skolbanken?

Alla delar med alla

Planeringar i Unikum

Vem driver Skolbanken och varför?

Vem äger materialet?

Hjälp och support

Academy

FAQ

Ge oss feedback