👋🏼 Var med och förbättra Skolbanken med oss på Unikum. Svara på formuläret här

Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

Systematiskt kvalitetsarbete, Delfinen 2021-2022

Skapad 2022-02-02 13:44 i Lilla Fjäderharvsgatan 6 förskola Göteborgs Stad
Förskola
Syftet med ett systematiskt kvalitetsarbete är att synliggöra kvalitet och likvärdighet, vad vi gör, varför och vad det leder till. Genom att planera, följa upp, analysera, dokumentera och utveckla utbildningen kan vi skapa och dela kunskap om vad som leder till framgång.

Innehåll

Systematiskt kvalitetsarbete 2.0 2021-2022

 

Introduktion

Syftet med ett systematiskt kvalitetsarbete är att synliggöra kvalitet och likvärdighet, vad vi gör, varför och vad det leder till. Genom att planera, följa upp, analysera, dokumentera och utveckla utbildningen kan vi skapa och dela kunskap om vad som leder till framgång.

Skollagen innehåller ett tydligt krav på systematiskt kvalitetsarbete. Där framgår också att kvalitetsarbetet på enhetsnivå ska genomföras under medverkan av lärare, förskollärare, övrig personal och elever. Elevernas vårdnadshavare, barn i förskolan och deras vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet. Rektorn ansvarar för arbetet. Även i läroplanerna finns krav på kvalitetsarbete.

Det ständiga arbetet med att utveckla verksamhetens kvalitet bedrivs i en cyklisk process som innehåller olika faser. Faserna har här delats in i ”Var är vi?”, ”Vart ska vi?”, ”Hur gör vi?” och ”Hur blev det?” (se nedan). Källa: Skolverket

 

 

Kartläggning – Var är vi?

Syfte: Som grund för att förskolan ska kunna möta alla barn och erbjuda en utvecklande utbildning ska vi kartlägga avdelningens och förskolans förutsättningar och behov.

Nedan finner ni stödfrågor att använda i kartläggningen, exempel inom parentes. Kartläggningen är avdelningens och arbetslagets levande arbetsmaterial inför barnhälsomöte (BHM), verksamhetsplan, handlingsplan och utvecklingssamtal. Kartläggningen ska därför dokumenteras separat från detta dokument.

 

Pedagogisk miljö

En kartläggning av den pedagogiska miljön innebär att undersöka utbildningens strategier och stödstrukturer. Att reflektera över hur vi planerar och organiserar undervisningen så att alla barn känner sig kompetenta och upplever att de har goda förutsättningar att leka, lära och utvecklas.

Social miljö:

En kartläggning av den sociala miljön innebär att undersöka barns möjligheter till delaktighet och att vara en del av gruppen. Att reflektera över sitt eget agerande och den kommunikation och samspel som råder mellan vuxna och barn och mellan barnen.

Fysisk miljö:

En kartläggning av den fysiska miljön innebär att undersöka den fysiska inne och ute miljön. Att reflektera över hur den fysiska miljön är utformad och hur det ser ut med anpassningar och tillgänglighet.

• Vad är barnen i gruppen intresserade av?

• Möter miljön barnens intresse i så fall på vilket sätt? (tillgänglig miljö, inbjuder till aktivitet, annat)

• Hur skapar vi en kommunikativ miljö och på vilket sätt kan barnen ge uttryck för sina tankar och åsikter? (AKK bildstöd, tecken, kroppsspråk, tal, annat.

• Hur och när använder vi digitala verktyg i undervisningen?

• På vilket sätt organiserar ni er för att kunna observera och delta i barnens lek?

• På vilket sätt delar ni upp barnen under dagen? (fasta/flexibla grupper, vilka barn är positiva för varandra, hur ser relationen mellan barnen ut?)

• Har varje barn utvecklat en trygg relation med någon pedagog? (söker och tar emot tröst när ledsen, arg eller trött samt delar glädje)

• På vilket sätt har barnen inflytande över sin dag på förskolan? (tillgängligt material, möjlighet till val efter förmåga, annat)

• Hur främjar vi barns förståelse så att det är tydligt för varje barn: Vad som ska göras? Varför? Var? När? Med vem? Hur länge? Vad händer sedan?

• Hur är lärmiljön organiserad/möblerad för att främja lek, framkomlighet och tillgång till material för varje barn? Beskriv både inomhus- och utomhusmiljön.

• Beskriv den perceptuella miljön inom- och utomhus.

• Hur skapar vi möjlighet till avskildhet och pauser?

• Vilka konkreta lärdomar tar ni med er från vårens analys/utvärdering?

Vikten av att ha en plan B när det oförutsägbara händer, t.ex. personalbortfall, så att påverkan på den planerade verksamheten blir så liten som möjligt.

Vi hoppas att de kommande förändringarna kommer leda till ett bra samarbete och bra förutsättningar för vuxna och barn. Vi tar med oss allt vi lärt oss om att starta upp en ny förskola, att ha stor delaktighet i planeringen av verksamheten och att främja tydligt och positivt samarbete mellan alla involverade.

Vi vet och har återigen sett vikten av att ha en tydlig och konkret planering av temaarbete och allt arbete när det gäller att jobba efter förskolans strävandemål – en konkret tidsplan med planerat innehåll och förväntat resultat är mycket användbart för att underlätta gott pedagogiskt arbete. Här är SKA-arbetet till stor hjälp, som inte minst hjälper oss att styra våra tankar i rätt riktning när vi planerar och utvärderar arbetet.

 

 

 

Analys

Vilka möjligheter ser vi?

- Samarbete med grannavdelningen, tvärgrupper, gott samarbete

- Läsgrupper (förutbestämda/schemalagda)

 

Vilka mönster ser vi?

- Barnen behöver stöd i leken och samspelet (dela med sig, turtagning,

leka tillsammans). Här ser vi ett behov av vidareutveckling.

 

Vilka behov ser vi?

 

 

Verksamhetsplan – Vart ska vi? Hur gör vi?

Syfte: Att nå våra mål för verksamheten. Genom att säkerställa att verksamheten planeras på ett systematiskt sätt och att arbetet dokumenteras ökar sannolikheten att målen nås. Det som skrivs i verksamhetsplanen påverkas av vad som framkommit i kartläggningen, vad som står i läroplanen samt av områdets mål.

Utifrån kartläggningen prioriterar ni 1–2 mål från läroplanen utöver områdets mål. Under varje mål ska de aktiviteter/metoder/förhållningssätt ni valt finnas med för att arbeta mot målet. Fyll i mallen nedan.

"Alla barn ska få en utbildning som är utformad och anpassad så att de utvecklas så långt som möjligt – Skolverket, 2018."

Områdets mål:

· Alla pedagoger använder alternativ kommunikation (AKK), exempelvis bildstöd och tecken, som en självklar del av basverksamheten. Med basverksamheten menas både den fysiska, pedagogiska och sociala lärmiljön (för fördjupning ta del av Specialpedagogiska skolmyndighetens tillgänglighetsmodell).

- Planerade avgränsad/skyddade läraktiviteter med vuxen för att stödja barnen i sin lekutveckling. Ge varandra förutsättningar för sådana aktiviteter, t.ex. avgränsa, avledning, alternativa aktiviteter.

Utvecklingsområde/områden för utbildningen:

- Vuxennärvaro i leken, agera ”coach” och god förebild. Fokusera på egna

lilla gruppen och förhindra att pågående grupper störs i sin aktivitet.

Önskat läge/mål

- Att barnen utvecklar sin lekkompetens. Lär sig att bjuda in sig själva i

leken, respektera varandras lek, utveckla sin förmåga till rollspel, härma

varandra och vuxna i leken.

 

· Alla pedagoger analyserar resultaten av uppföljningar och utvärderingar (ex. arbetslagets SKA samt vecko-/månadreflektion) i syfte att utveckla förskolans kvalitet och därmed barnens möjligheter till omsorg samt förutsättningar för utveckling och lärande.

Nuläge

Beskriv kort hur det ser ut i arbetslaget och på avdelningen utifrån genomförd kartläggning och utifrån områdets mål:

Vi har 14 barn i åldrarna 1-2 år, två förskollärare och en barnskötare. Gruppen har börjat stabilisera sig efter många/stora förändringar förra terminen och en ny personal. Vi har valt att arbeta med följande mål: ”Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla sin identitet och känna trygghet i den samt medvetenhet om rätten till sin kroppsliga och personliga integritet, …självständighet och tillit till sin egen förmåga, …nyfikenhet, kreativitet och lust att leka och lära” samt ”Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för hur viktigt det är att ta hand om sin hälsa och sitt välbefinnande”

Hur? Beskriv vilka aktiviteter/metoder/förhållningssätt ni skall genomföra för att nå områdets mål. Beskriv vem/vilka som ansvarar för hur måluppfyllelsen ska genomföras och följas upp samt eventuella mått som ska användas:

Vi kommer arbeta med tema ”min kropp” för att barnen ska lära känna sig själva, bli trygga i sig själva, ta för sig och utveckla sina förmågor och förståelse och sig själv. Exempel på aktiviteter: - Miniröris - Kreativt skapande - Lekar (t.ex. Björnen sover, Pomperipossa, Tittut, Hunden och benet) - Böcker som handlar om kroppen, jaget och identitet - Levande diskussioner i personalgruppen och vad dessa begrepp innebär - Synliggöra varje barn genom deras porträtt och bilder i barnens höjd - EU-projektet om barns rättigheter - Ett demokratiskt förhållningssätt och förståelse för sina rättigheter, anpassat till våra barns nivå - Stödja och stärka leken, hur vi beter oss mot varandra, hur man är en bra kompis

Förväntat resultat:

Beskriv vilka resultat som de planerade insatserna förväntas leda till i form av högre måluppfyllelse:

- Utvärdera planerade dagliga aktiviteter - Trygghetsuppskattning utifrån intervjuer, göra en uppskattning över barnens trygghet - Observera om vi ser förändring i hur och när barnen leker med varandra och hur de agerar i lek- och konfliktsituationer

Uppföljning (januari

2022) – Hur blev det? Hur

gör vi?

Syfte: Att göra en avstämning

av verksamhetsplanen för att

hålla den aktuell och levande

samt vid behov formulera nya

mål.

Är målet/målen aktuella? Om ja, varför? Om nej, varför inte? Hur går ni vidare? Beskriv på vilket sätt IKT är en del i er verksamhet? Beskriv på vilket sätt AKK är en självklar del av basverksamheten? Beskriv på vilket sätt Läslyftet hålls levande i er verksamhet?

Analys (maj 2022) – Hur

blev det?

Syfte: Att utvärdera och

analysera det förväntade

resultatet. Har vi gjort det vi

skulle?

Har ni uppnått era förväntade resultat från verksamhetsplanen? Om ja – hur märks det konkret i verksamheten? Om delvis/nej – hur märks det ni uppnått konkret i verksamheten? Vad saknas och vad hade ni behövt göra för att komma närmare era förväntade resultat? Vilka konkreta lärdomar tar ni med er till kommande läsår?

 

 

Avdelningens prioriterade mål (1):

Nuläge Beskriv kort hur det ser ut i barngruppen och på avdelningen utifrån genomförd kartläggning:

Prioriterade mål Beskriv eller kopiera in mål från läroplanen utifrån det ni behöver prioritera under året med de förutsättningar ni beskrivit som grund och som kan påverka måluppfyllelsen:

Hur? Beskriv vilka aktiviteter/metoder/förhållningssätt ni skall genomföra för att nå det prioriterade målet. Beskriv vem/vilka som ansvarar för hur måluppfyllelsen ska genomföras och följas upp samt eventuella mått som ska användas:

Förväntat resultat Beskriv vilka resultat som de planerade insatserna förväntas leda till i form av högre måluppfyllelse:

Uppföljning (januari

2022) – Hur blev det? Hur

gör vi?

Syfte: Att göra en avstämning

av verksamhetsplanen för att

hålla den aktuell och levande

samt vid behov formulera nya

mål.

Är målet/målen aktuella? Om ja, varför? Om nej, varför inte? Hur går ni vidare?

Analys (maj 2022) – Hur

blev det?

Syfte: Att utvärdera och

analysera det förväntade

resultatet. Har vi gjort det vi

skulle?

Har ni uppnått era förväntade resultat från verksamhetsplanen? Om ja – hur märks det konkret i verksamheten? Om delvis/nej – hur märks det ni uppnått konkret i verksamheten? Vad saknas och vad hade ni behövt göra för att komma närmare era förväntade resultat? Vilka konkreta lärdomar tar ni med er till kommande läsår?

 

Avdelningens prioriterade mål (2):

Nuläge Beskriv kort hur det ser ut i barngruppen och på avdelningen utifrån genomförd kartläggning:

Prioriterade mål Beskriv eller kopiera in mål från läroplanen utifrån det ni behöver prioritera under året med de förutsättningar ni beskrivit som grund och som kan påverka måluppfyllelsen:

Hur? Beskriv vilka aktiviteter/metoder/förhållningssätt ni skall genomföra för att nå det prioriterade målet. Beskriv vem/vilka som ansvarar för hur måluppfyllelsen ska genomföras och följas upp samt eventuella mått som ska användas:

Förväntat resultat Beskriv vilka resultat som de planerade insatserna förväntas leda till i form av högre måluppfyllelse:

Uppföljning (januari

2022) – Hur blev det? Hur

gör vi?

Syfte: Att göra en avstämning

av verksamhetsplanen för att

hålla den aktuell och levande

samt vid behov formulera nya

mål.

Är målet/målen aktuella? Om ja, varför? Om nej, varför inte? Hur går ni vidare?

Analys (maj 2022) – Hur

blev det?

Syfte: Att utvärdera och

analysera det förväntade

resultatet. Har vi gjort det vi

skulle?

Har ni uppnått era förväntade resultat från verksamhetsplanen? Om ja – hur märks det konkret i verksamheten? Om delvis/nej – hur märks det ni uppnått konkret i verksamheten? Vad saknas och vad hade ni behövt göra för att komma närmare era förväntade resultat? Vilka konkreta lärdomar tar ni med er till kommande läsår?