Skolbanken Logo
Skolbanken

Matteus förskolor Grupp 2- Grundplanering 3, Projektfördjupning 2022

093231 Förskolan Mimer, Stockholm Norra innerstaden · Senast uppdaterad: 17 februari 2022

Nu är det dags att utifrån ert arbete med Grundplanering 2, era reflektioner och er utvärdering göra en fördjupning i det som pågår eller ett nytt val. Här nedan finns reflektionsfrågor som hjälper er.

1. Reflektion kring projektperioden

Vad är barnen intresserade av?
Barnen är intresserade av djur.  Vi ser ett stort intresse av djur som hästar, kossor, grisar, katter och hundar. Dessutom är de intresserade av natur material, rörelse och skapande.  De uppskattar också vattenlekar där de kan hälla, ösa, smaka och plaska.

Vad är de nyfikna på, vilka frågor ställer dem inom det gemensamma ämnet?

Barnen är nyfikna på djur. Till exempel är de nyfikna på hur djuren låter och de gillar när vi läser djurböcker. Barnen leker ofta med en djurlåda som finns i naturhörnan och går runt med djuren i handen på avdelningen. Barnen är även nyfikna på bygg och konstruktion  och bygger mycket med naturmaterial t.ex. torn eller lägger träbitar i olika rader. 

Barnen börjar bli nyfikna på digitala verktyg som till exempel projicering, lärplatta, pollyglut och qr koder.

 

Vilka spår ser vi som kan bli ett fördjupningsområde och vad är utforskningsbart?

Vi ser barnens intresse för djur och natur! Det som vi vill utforska mer tillsammans med barnen är var djuren de är intresserade av bor, hur de låter, vad de äter, vad medlemmarna i olika djurfamiljer familjen heter, som t.ex ko, tjur, kalv. Vi tänker också att det är viktigt att lära oss om hur vi kan ta hand om djuren och om hur människor och djur påverkar varandra. 

2. Definiera kortfattat ert projektval

Eftersom vi ser ett stort intresse av djur som hästar, kosor, grisar och katter tänker vi att jobba med bondgården. 

3. Projektplan

Syfte

Vilka förmågor och kunskaper vill vi att barnen ska vidareutveckla genom fördjupningen av projektet och varför?

Vi vill att barnen ska lära sig att samarbeta med ett demokratiskt sätt. Att de ska lära sig att använda nytt material, nya begrepp och tänka hållbart. Även tänker vi att barnen ska få nya kunskaper inom digitalisering, naturvetenskap, skapande, kultur och teknik. 

Hur gör vi alla barn delaktiga?

Genom att vara lyhörda, närvarande pedagoger som ser barnen som kompetenta och tar tillvara  deras erfarenheter, behov och intressen. Det är viktigt att pedagoger observerar barnens kroppsspråk för att kunna vara flexibla i sitt undervisning. 

Planera för hur vi ska genomföra reflektion med barnen

Efter varje aktivitet reflekterar vi med barnen i små grupper och en gång i veckan (fredagar) reflekterar vi med hela gruppen om det som vi har jobbat med under veckan.  Dokumentationer och  observationer är redskap som vi använder oss för att synliggöra barnens intressen. På det sättet gör vi barnen delaktiga.

Hur gör vi vårdnadshavare delaktiga i projektet? 

Vi kommer att lägga ett stort fokus på språket i vårt projekt. Vi kommer att be föräldrarna att samarbeta med oss under projektets gång genom att t.ex. skapa qr koder med deras röster med fakta om djur, mm. 
Genom lärloggar, spontana samtal, utvecklingssamtal, föräldramöte och dokumentationer som vi harsynliga på avdelningen gör vi också vårdnadshavarna delaktiga. 
Vi har flerspråkiga barn i vår grupp. Vi tänker be föräldrarna översätta några böcker eller ord om nya begrepp om projektet ”Bondgården” på olika språk.

Vilka förändringar behöver vi göra i lärmiljöerna som ger bränsle till projektet?

Vi vill skapa en lärmiljö som inspirerar, uppmuntrar barnens nyfikenhet och kreativitet. Lärmiljön ska vara varierande, lockande och utmanande. 
Genom att skapa en projekthörna som utvecklas hela tiden med barnens idéer och tankar.

Hur gör vi genom vårt förhållningssätt lärmiljöerna tillgängliga och utmanande?

Materialet bör finnas inom rimlig närhet för att tas fram. Även genom att pedagogerna ska vara flexibla och ordna en lärmiljö som är skapat utifrån barnens intressen. Barnen ska vara delaktiga och ha inflytande i utformningen av lärmiljöerna.

Hur gör vi för att alla läroplanens områden ska rymmas i vårt projekt, transdisciplinärt och rhizomatiskt?

Genom att skapa meningsfulla undervisningstillfällen och  följa en röd tråd genom projektets gång. Lärandet sker på olika sätt och genom olika områden samtidigt. 

Vilka är projektets språkliga och kommunikativa möjligheter?

Genom att sätta ord på det vi gör, repetera nya ord-begrepp, genom att skapa sammanhang som ger möjligheter till språkande och samspel. Även genom att läsa relevanta böcker, sjunga sånger om djur, skapa symboler och rim och ramsor. Sedan tänker vi presentera olika typer av texter, som till exempel sagor, fakta, flanosagor, skönlitteratur, beskrivande texter mm. Vi tänker gå till biblioteket och låna böcker som kan hjälpa oss i projektarbete. Eftersom vi har flerspråkiga barn kommer vi att samarbeta med vårdnadshavare genom att skapa böcker i olika språk, QR kod mm.

Vi samtalar med barnen under hela dagen och vi sätter ord för dem som pågår.

Vilka är projektets matematiska möjligheter?

Matematiska möjligheter är att barnen ska räkna antal, sortera, jämföra storlekar, jobba med geometriska former mm. 

Vilka är projektets naturvetenskapliga och tekniska möjligheter?

Vi vill fördjupa oss i en hållbar utveckling genom att jobba med djur, vatten och lära oss hur vi respekterar dem.  Sedan kommer vi att bygga en bondgård där alla  djur kan bo i.

Vilka är projektets motoriska möjligheter?

Barnen kan dansa, leka gruplekar (t.e.x kom alla mina kossor), härma djurrörelsen,  rita djur, gå på utflykter med ojämna underlag mm.

Vilka är projektets demokratiska möjligheter hur ni kan inkludera barnkonventionen i ert arbete?

Genom att jobba på ett demokratiskt arbetssätt kan vi bygga upp en verksamhet där barnen känner att de kan påverka sin vardag. Barnen lär sig att tänka, bli lyssnade på men samtidigt genom att lyssna på andra och respektera andras åsikter. 
Barnkonventionen kan vi jobba med genom att vi lär oss att visa respekt för alla djur, lära oss om deras behov och ta ansvar för naturen.
Vi kan skapa material för att kunna jobba om känslor och uppmuntra barnen att utrycka dem. 

Vilka är projektets skapande möjligheter?

Barnen kan skapa djur på många olika sätt, jobba med olika typer av material och olika tekniker. Barnen kan skapa djur som kan vara i en pappet pal saga, skapa djur av lera, papper, måla, rita av djur med hjälp av en OH projektorn mm. 

Vilka är projektets digitala möjligheter?

Vi kommer att skapa sagor i pappet pals app, QR koder, projicering av bondgårdsmiljöer, polyglutt, overheadprojektorn mm.

Hur kan vi bredda våra perspektiv (poesi, konst, historia, drama), ny forskning för att hitta intressanta ingångar?

Genom att delta i föreläsningar, läsa litteratur, titta på tv program, studiebesök mm. ” Ju mer kunskap vi pedagoger har inom ett område, desto mer kan vi upptäcka i barnens utforskande. Vi blir mer nyfikna och lyhörda och ser fler möjligheter” - från boken Göra demokrati- Projekterande arbete med förskolans yngsta. 

Vilka förkunskaper har vi med oss och vilka kunskaper behöver vi införskaffa?

Vi kommer att leta information om djur som barnen är intresserade av. 

4. Gör en struktur kring undervisningen utifrån er projektplan?

En veckostruktur och en superstruktur. 

 

Tid

Måndag

Tisdag

Onsdag

Torsdag

Fredag

08.00-09.00

Lämning ute/Vi tar emot Grupps 1 barn

Lämning ute

Lämning ute

Lämning ute

Lämning ute

09.15-09.30

Fruktstund inne

Samling ute

Samling ute

Samling ute

Samling inne

Musik och drama

09.30-10.00

Fria aktiviteter

Projektarbete

Bondgården

Projektarbete

Bondgården

Projektarbete

Bondgården

Skapande, Rörelse, Naturvetenskap

10.00-10.30

Samling Språk/Kommunikation

Uteaktiviteter/

Reflektion i små grupper

Uteaktiviteter/

Reflektion i små grupper

Uteaktiviteter/

Reflektion i små grupper

Reflektion med hela gruppen

10.30-11.00

Byta blöjor/tvätta händerna

Byta blöjor/tvätta händerna

Byta blöjor/tvätta händerna

Byta blöjor/tvätta händerna

Byta blöjor/tvätta händerna

11.00-11.30

Lunch

Lunch

Lunch

Lunch

Lunch

11.45-13.00

Sovvila

/lässtund

Sovvila

/lässtund

Sovvila

/lässtund

Sovvila

/lässtund

Sovvila

/lässtund

13.00-14.00

Fria aktiviteter i de olika stationer

Fria aktiviteter i de olika stationer

Fria aktiviteter i de olika stationer

Fria aktiviteter i de olika stationer

Fria aktiviteter i de olika stationer

14.00-14.30

Mellanmål

Mellanmål

Mellanmål

Mellanmål

Mellanmål

14.45-15.15

Byta blöjor

/påklädning

Byta blöjor/

Fri lek

Byta blöjor/

Fri lek

Byta blöjor/

Fri lek

Byta blöjor

/påklädning

15.15-17.30

Uteaktiviteter

Inne till kl. 16:00 /Uteaktiviteter

Inne till kl. 16:00

/Uteaktiviteter

Inne till kl.

 16:00

/Uteaktiviteter

Uteaktiviteter

 


Läroplanskopplingar

Innehåller inga läroplanspunkter

Matriser i planeringen

Innehåller inga matriser

Uppgifter

Innehåller inga uppgifter

Varför Skolbanken?

Alla delar med alla

Planeringar i Unikum

Vem driver Skolbanken och varför?

Vem äger materialet?

Hjälp och support

Academy

FAQ

Ge oss feedback