Musslans Aktionsforskning vt 2022

PPF aktionsforskning i vårt systematiska kvalitetsarbete

Förutsättningar:

 

Musslan är en äldrebarnsavdelning med 22 barn, 4-6 år. Vi har 11 pojkar, 11 flickor  och knappt 50% har annat modersmål än svenska. Vi är 2 förskollärare och 2 barnskötare fördelat på 3,25 % .

Vi har arabiska, bosniska, persiska , dari och finska  som flerspråk i gruppen.

Alla pedagoger har svenska som modersmål.

Vi har 1 tim/45 min egen reflektionstid/ vecka och 2 timmar gemensam arbetslagsplanering i veckan .

 

Styrdokument som vi använder oss av i vår utbildning är:

• Läroplanen Lpfö -18
• BUF:s målbilder utifrån  språk och matematik - självskattningar 
• Plan mot diskriminering och kränkande behandling/ FN:s barnkonvention

 

Kartläggning av utbildningen:

I våra intervjuer i höstas, till vår plan mot diskriminering och kränkande behandling, var det barn som utryckte om andra barn - ” de pratar inte svenska ” och såg därför inte barnen som en lekkamrat. Förra årets aktionsfråga på Musslan handlade om att skapa förutsättningar för goda lekrelationer. Vi ser att de flesta barnen har goda lekrelationer men inte över språkgränserna. Några av vårdnadshavarna har uttryckt oro för att deras barn inte pratar utbildningsspråket och inte leker med de svensktalande barnen.

Musslan har utifrån observationer och reflektioner kommit fram till att vårt område för aktionsfrågan blir att titta på vår flerspråkiga undervisning och vårt flerspråkiga förhållningssätt. Vi har även uppmärksammat att flera av våra flerspråkiga barn inte talar utbildningsspråket trots att vi tycker att vi är tydliga i vår undervisning.

Flera av barnen med annat modersmål väljer oftast att leka med barn som talar samma modersmål.

 

Kartlägg utvecklingsområdet:

Vi har utifrån vår självskattning sett att vi har bra undervisningsmiljöer och undervisningssituationer där vi ger bra språkliga förutsättningar för alla barnen. Vi använder oss av bildstöd och TAKK för att förtydliga vår undervisning. Vi har använt oss av estetik som ett verktyg för att ge alla möjlighet att uttrycka sig och känna att de lyckas oavsett kunskap i utbildningsspråket.

Vi gjorde en tankekarta:

• Social och språklig förmåga 
• Introducera begreppet 
• Lärkompis par över tid ( fler aktioner ) 
• Använda begreppet lärkompis i vår vardag

Efter det har vi ringat in att vi behöver skapa olika kommunikativa förutsättningar för barnen att bli sedda som en lekkamrat i den fria leken. 

Larsson & Björk-Willén, talar om vikten att exponeras för utbildningsspråket både av pedagoger och kamrater. Den fria leken är en stor del av utbildningen och är därför en viktig arena för språkutveckling. I vår barngrupp ser vi tydligt vilken betydelse ett gemensamt språk har för hur barnen socialiserar sig, det vill säga att barn med gemensamt modersmål leker med varandra. Genom att öka interaktionen mellan barn med olika modersmål hoppas vi att barnen med annat modersmål expanderar sitt utbildningsspråk och därmed blir intressantare lekkamrater.

 

Litteratur  och föreläsningar som vi kommer att använda oss av:

Karolina Larssons föreläsningar i  modulen Flerspråkiga barn i förskolan på Pedagog Halmstad . 

Flerspråkiga förebilder av Karolina Larsson 

Mångfaldens förskola av Annika Sandell - Ring 

 

Vi kommer att använda oss av det sociokulturella perspektivet på lärandet när vi analyserar resultatet.

 

Syfte:  

Genom att prova  sammansättningar av lärkompisar i olika undervisning situationer skapa bättre förutsättningar för den fria leken över språkgränserna.

 

Aktionsfråga: 

Vad blir vår aktionsfråga?

Vad händer i den fria leken när vi använder oss av Lärkompis - stategier i vår undervisning?

Läroplansmål

Figurmål

Förskollärare ska ansvara för att utveckla normer och förhållningssätt för arbetet och samvaron i barngruppen.

Konkretisering

Hela arbetslaget ska utveckla detta tillsammans.

Bakgrundsmål

Arbetslaget ska respektera varje barns rätt att uttrycka sina åsikter med olika uttrycksformer samt säkerställa att barnens uppfattningar och åsikter tas tillvara och kommer till uttryck i utbildningen, 

Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål, om barnet har ett annat modersmål än svenska,

 

 Differentiering - Vad behöver göras olika utifrån:

• Lpfö kap 2:1
• Plan mot diskriminering och kränkande behandling 
• Genom att använda takk, bildstöd och estetiska uttrycksätt ger vi fler barn en möjlighet att kommunicera.

Planering av aktioner och val av verktyg:

Aktion 1 - introducera och undervisa i begreppet Lärkompisar 

Aktion 2 - Vi väljer ut 6 lärkompis-par som fotograferar varandra när de visar olika känslor.

Aktion 3 - Gå ut i skogen i lärkompisparen.

Aktion 4 - Vi målar spindelnät i lärkompisparen.

Vi skriver GTLU/observationer på Unikum

- Hur kommunicerar och interagerar barnen under och i anslutning till aktionerna?

- Vi observerar om barnens lekrelationer förändras.

 

Resultat:

Aktion 1 i- I halvgrupp introducerar vi begreppet lärkompis genom att barnen får dela sina tankar om begreppet och en pedagog skriver ner det på en tankekarta. Vid ett senare tillfälle i mindre grupp (2-4 barn) får barnen själva skriva sina tankar på lappar som vi sätter upp på en gemensam tankekarta på väggen. Vi såg att barnens svar handlar om hur man är en bra kompis, t ex "Att man hjälper någon", "Att man leker med varandra".

Vi provade att ändra fokus och stötta barnen i att pratat om lärande. Vad har de lärt sig, hur lärde de sig och vem lärde dem? Barnens svar handlar nu mer om vad de har lärt sig av någon, t ex  "Min storasyster lärde mig att cykla", "Min mamma lärde mig att dyka"

Vi slog upp :

Att samarbeta - hjälpas åt 

Att lära sig - kunskapa om 

Under ett mellanmål sa pojke C, 4 år att han behövde en lärkompis för att dela smörgåsen. En annan pojke L, 6 år erbjuder sig att hjälpa. Pedagogen uppmanar att berätta och visa hur han gör. - Du måste trycka hårt med kniven. Dagen efter delar C sin smörgås själv och säger att man ska trycka hårt.

 

Aktion 2 - Tillsammans i lärkompis-paren får barnen uppdraget att ta kort på varandra när de visar de olika känslorna glad och ledsen. Vi är noga med att använda begreppet lärkompis när vi introducerar uppdraget. Aktiviteten var för kort och vi utökade uppdraget med en kreativ uppgift, t ex att klippa ut glada och ledsna människor och göra ett kollage eller att rita en teckning tillsammans.

Barnen kommunicerar det nödvändiga för att lösa uppgiften. En del verbalt, andra med kroppsspråk eller tecken. En flicka säger till sin lärkompis "Om du inte vill prata kan du visa med tecken". 

Aktion 3 -  Vi har gått en runda i skogen för att utforska vad som händer under våren. Vi samtalade med barnen innan om att barnen var lärkompisar och att alla kan lära av varandra . Pedagogerna upplevde promenaden som positiv, men i många fall gick kommunikationen genom pedagogen. Det blev fokus på den verbala kommunikationen , ett kommunikativt samspel uppstod mellan barnen när de till exempel hittade ett småkryp. Efter promenaden gick flera av barnen till de kompisar de brukar leka med.

Aktion 4 -I lärkompis-paren har barnen tillsammans målat ett spindelnät genom att rulla en kula med färg i en låda med ett papper. Vi introducerade uppgiften som en sammarbetsövning med sin lärkompis. Under uppgiften kommunicerade barnen med korta meningar och blickar. Alla barnen visade glädje under uppgiften. 

De estetiska uppdraget gav barnen samma möjlighet till kommunikation 

Vi observerar att barnen ibland har tagit initiativ att välja nya kompisar i den fria leken inomhus. Utomhus har vi ännu inte sett någon förändring.

Analys: 

Aktion 1 -  När barnen svarade på frågan vad en lärkompis kan vara, tolkade vi det som att barnen svarade det som de trodde att vi ville höra. Vi har arbetat parallellt med värdegrundsbegreppen  Snacka Snyggt , bra kompis och att samarbeta. Vi tolkar det som att barnen har svårt att särskilja begreppen och vi behöver lyfta lärandet i den vardagliga dialogen. Vad hade hänt om vi istället hade använd begreppet lärvän?

Vid ett tillfälle använde pedagogen sig av ett exempel, Lilla spindel har lärt sig att spinna nät av sin mamma. Mamma var lärkompis till Lilla spindel. Barnens svar ändrades till vad de hade lärt sig av någon annan. Vi ser att det är viktigt hur vi introducerar något och att vi inte alltid är så tydliga som vi tror.

I observationen vid mellanmålet ser vi att pedagogens förhållningsätt flyttade fokus från att hjälpa till att lära. 

Aktion 2, 3 och 4 

När vi genomför våra aktioner upplever vi att det är viktigt att uppdraget är roligt och lustfyllt för att skapa en gemensam förståelse och trygghet. I artikeln Samarbeta i par, del 1 på Förskoleforum har vi läst att ”det är viktigt i början att bygga en identitet och sammanhållning i paret/gruppen och att få positiva upplevelser tillsammans.” Vid något tillfälle har vi upplevt att barnen har blivit uttråkade eller inte velat vara med, då har vi valt att bryta och försöka en annan gång.
När lärkompis-paret har haft ett estetiskt uppdrag ser vi att den verbala kommunikationen inte har varit lika betydande. Barnen använder sig av blickar, leenden och gester för att skapa samförstånd. I sina  föreläsningar, Flerspråkiga barn i förskolan, talar Karolina Larsson om hur viktigt det är att barnen får uttrycka sig på olika sätt för att visa sin kognitiva kompetens. 

I den fria leken inomhus har vi i flera observationer sett att barn som inte tidigare har lekt med varandra nu har tagit initiativ till kommunikation och samspel med sin lärkompis. Vi tolkar det som att barnen har blivit trygga med varandra och därför börjat att samspela. Sandell Ring  menar att" på så vis kan personalen eller andra barn förse barnen med de svenska ord som det saknar och uppmuntra till samtal om ord på andra språk".

Vi ser att barnen går tillbaka till sin trygga domän när de leker ute. Det resultatet kopplar vi till att vår undervisning till störst del har skett inomhus och därför har den största förändringen skett inomhus. Vi ser också att när det inte finns något barn med samma modersmål kvar på förskolan har de lättare tagit sig in i leken med barn som talar utbildningsspråket.

När vi har genomfört våra aktioner ser vi tydligt hur vårt stöttande förhållningssätt påverkar hur barnen interagerar med varandra. När vi som pedagoger har en tydlig tanke med vår indelning av olika gruppkonstellationer under dagen skapar vi förutsättningar som gynnar de flerspråkiga barnen men även de andra som får möjlighet till rikare lek och socialt samspel.

 

Slutsats:

Genom att organisera undervisningen i lärkompis-par ser vi att barnen skapar nya relationer som leder till ökad möjlighet att utveckla utbildningsspråket. Vi ser också att alla barnen får en ökad tillgång till en rikare lek och socialt samspel.

Lärdom/ reflektion: 

Vårt förhållningssätt och hur vi använder begreppet lärkompis har betydelse. 

Uppdraget ska vara roligt och lustfyllt. Estetiken ger möjlighet för barnen att mötas  jämnbördigt.

Vikten av att ha samma lärkompis under några veckor för att skapa trygghet.

Referens:

•  

• Sverige. Skolverket (2018). Läroplan för förskolan: Lpfö 18. [Stockholm]: Skolverket

• Sandell Ring, A. (2021). Mångfaldens förskola. (Upplaga 1, 3) Lund: Studentlitteratur.

• Larsson K ( 2020) Språklig förebild i Förskolan ( Första upplagan, andra tryckningen ) Lettland : Gothia Fort bildning 

Larsson & Björk-Willén 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Läroplanskopplingar

Läroplan

• utveckla normer och förhållningssätt för arbetet och samvaron i barngruppen
• både det svenska språket och sitt modersmål, om barnet har ett annat modersmål än svenska,
• respektera varje barns rätt att uttrycka sina åsikter med olika uttrycksformer samt säkerställa att barnens uppfattningar och åsikter tas tillvara och kommer till uttryck i utbildningen,