Planering av temat rädda världen våren 2022

Under terminen har vi temat rädda världen vilket innebär att vi har fokus på naturen på olika sätt. I temat lägger vi fokus på tre olika böcker ”Varför ingen klappar igelkotten”, ”Vem ser Dim” och ”Den första resan”. Vi vill arbeta med innehållet i böckerna på olika sätt utifrån läroplanens mål som kan fånga, förundra och inspirera barnen.

Var är vi? Analys av nuläget Hur gör vi? Hur skapar vi förutsättning för lärande?

Vi har en veckoplanering där vi har fasta dagar för när vi går till skogen, gympasalen, förskolans bibliotek och atelje. Som mål har vi att väva in temat i de flesta aktiviteter som vi gör. Det är viktigt att vi fångar barnen kring böckernas innehåll och de spontana och planerade undervisningsaktiviteterna som vi gör.

Eftersom vi är en litteraturdiplomerad förskola vill vi att böcker, sagor och berättelser ska ha en central del i verksamheten. En av pedagogerna går regelbundet till vårt bibliotek och har bildpromenader kring de aktuella böckerna. Detta görs i smågrupper för att kunna nå alla barnen och se allas tankar som viktiga. De aktuella böckerna har använts i två år och metoderna som pedagogen har använt är 1.Läsa boken, 2.Bildpromenad, 3. Samtal kring bilderna, 4. Sedan tog vi en sida i taget och lät barnens fantasi komma fram genom deras tankar eftersom böckerna är väldigt bildrika. I vår språkplattform (s.25) står det om bildpromenaden som en viktig del av att stärka barnets ordförråd vilket är viktigt att göra. Det som är av vikt är att man samtalar kring bilderna och att barnen får komma med synpunkter utifrån bilderna och bokens handling. På avdelningen har vi en dockteater som används av pedagogerna och barnen för att stimulera det spontana och planerade berättandet. En av favoritsagorna är Rödluvan och vargen. Tanken är att dockteatern ska kunna användas kontinuerligt men vi har sett att det är viktigt att en vuxen är med som lekinspiratör. Det kan vara svårt att hitta på en teater det krävs att man vet hur man ska hålla en docka och vad en saga eller berättelse innehåller. Under tidigare terminer har vi arbetat med en sagas uppbyggnad och berättat en saga med hjälp av konkreta figurer och bilder som visar en sagas uppbyggnad. Det är något som vi också vill fortsätta med men det är viktigt att det sker i smågrupper och att barnen ska förstå innehållet. En reflektion kan vara att den aktiviteten mer lämpar sig för de äldre barnen. 

När vi går till skogen har vi både planerade och oplanerade aktiviteter. Barnen älskar att klättra och balansera på stock och sten vilket vi ser som viktigt för barnens motorik. Ett av barnen uttryckte sig och sa "skogen är den bästa lekplatsen". De har förälskat sig i ett träd som fallit ner och fungerar som en klätterställning för barnen. Vi har med inspiration från de aktuella temaböckerna arbetat kring bokens innehåll där vi bland annat plockat naturmaterial. Barnen älskar att plocka naturmaterial som vi sedan använde på olika sätt på avdelningen. De har tillverkat tavlor av naturmaterialet och format sina namn med det. Detta gjorde en av sagofigurerna i boken Vem ser Dim. Barnen har också fått i uppdrag att leta efter något litet eftersom Dim var så liten att han inte syntes. Vi dokumenterade det som barnen hittade vilket var spännande att se, det var bland annat små vattendroppar som ett av barnen hittade. Vi använder oss även kontinuerligt av olika uppdragskort som förankrar matematik med naturkunskap. Vi har också med oss ett vitt skynke för att synliggöra saker som vi hittar i naturen. Vi lägger sakerna på skynket och samtalar och sätter ord på vad vi hittat.

När vi är i ateljen eller skapar på olika sätt vill vi att temat ska synliggöras där. Vi har precis börjat att projicera sagans bilder på väggen med hjälp av vår projektor. Barnen får då rita av sin favoritfigur eller motiv som sedan ska vara synlig någonstans på avdelningen. Barnen ska även få göra sina kroppar i naturlig storlek för att bli medvetna om sin kropp som vi ska sätta upp på avdelningen. Det kommer att ta tid men det är processen och tankarna som barnen har på vägen som är det viktiga.

Gympasalen är också en mycket populärt och roligt för barnen. Där har barnen en stor sal att vara fria i, de kan dansa, springa, hjula och skratta tillsammans. Det händer något med barnen när de får en stor yta att vara på. Vi blandar planerad undervisning med spontan undervisning. Vid ett tillfälle ville barnen dansa olika danser från deras hemland för att visa hur de gör i deras hemland. Något som vi gör kontinuerligt är olika hinderbanor som ska stimulera barnen motorik, balans och prepositioner. Vi har redskap så som koner, balansplattor, rispåsar, bollar och stolar att gå under och över.  I en hinderbana vill man att det ska flyta på så att alla barnen kan springa runt hinderbanan utan något stopp. Nästan vid varje tillfälle har det skett ett stopp där barnen fått vänta för länge på sin tur och det är framförallt när de har fått utföra någon balansövning, exempel gå med rispåsar på huvudet. Vi har då fått avbryta det momentet för att det inte ska bli för lång väntetid.

Musikstund är också något som vi har varje vecka för att utveckla barnens språk. Rim, ramsor och olika rytmer är bra för barnens språkliga utveckling och dessutom mycket roligt. Vi arbetar dessutom med sånger utefter årstiderna där bland annat julsångerna övas på varje termin. Framöver vill vi introducera mer instrument och sånger som knyter an till temat och barnens intressen.

Något som vi har börjat med på torsdagar och som var helt efter barnens önskemål var att gå till 4h gården och besöka djuren där. Barnen älskar djur och att kunna besöka dessa underbara varelser är en stor glädje för barnen. Det uppkommer spontana samtal kring djurens olika egenskaper. Barnens alla sinnen stimuleras då de får möjlighet att klappa, lukta, se och lyssna till djurens olika läten. Kan till exempel djuren ha känslor som vi och kommer alla barnen att våga närma sig djuren. 

Matematik är också ett naturligt inslag i alla aktiviteter vi gör. Det kan vara när vi delar frukten, räknar barnen, hur många har vatten i glasen respektive mjölk.

Barnens namn är något som vi arbetar med. Vi vill sträva efter att barnen ska känna igen sitt namn och att de ska kunna skriva det. Genom att vi lägger deras namn på tallrikarna vid lunch så får de gå och leta upp namnet. Vi vill få upp deras intresse för att skriva sitt namn på deras teckningar osv. Vi har en trätavla med alfabetet och siffror där de kan sortera bokstäverna men även hitta sina bokstäver i sitt namn. Barnen kan även med hjälp av naturmaterial forma sitt namn och andra ord. 

Vi är nu med i ett projekt som kallas 100 språk i 100 miljöer. I detta projektet vill vi öka andelen Loose parts vilket kan vara, naturmaterial, överblivet material som till exempel knappar, tyger eller kartong. Barnen ska på olika sätt få bekanta sig med materialen och skapa fritt med dem. Just nu har vi mycket naturmaterial, stenar, träbitar med siffror och bokstäver på avdelningen som barnen använder i leken på olika sätt. Lärmiljöerna ska vara estetiskt tilltalande och utmana barnen i språket. I miljön vill vi sträva efter att använda projektorn för att miljön ska bli stimulerande och upptäckande för barnen. 

Vart ska vi (förväntade effekter = måluppfyllelse)

Vårt mål med temaarbetet är att sträva efter att barnen ska utveckla sitt språk där matematik, naturvetenskap, skapande, musik, digitala redskap och andra delar vävs in på ett spontant sätt. Genom aktiviteterna som vi beskrivit ovan önskar vi att barnens ordförråd utvecklas och att de ska se ett sammanhang och en röd tråd genom att vi använder böckernas innehåll. Vi vill göra innehållet i böckerna konkret genom att vi inspireras från handlingen och barnen får göra saker ifrån boken, skapa, se, de får uppdrag utifrån böckernas innehåll. Självklart arbetar vi inte enbart med dessa böckerna utan ser barnens önskningar som viktiga delar och då krävs det att vi ser läroplanens mål i barnens intressen. Det kräver mycket arbete och utmanar oss pedagoger i arbetet men man vinner så mycket på att se barnens styrkor och tankar.

Utifrån samma bok kommer barnen få göra var sin saga som de kommer att ta med sig vidare i livet.

Några av barnen kommer även att få göra stopmotionfilmer där deras fantasi och tankar är grunden.

Vi vill sträva efter en undervisningsmiljö som kallas för scaffolding. Det innebär i korthet att vi ska fungera som en byggnadsställning där vi stöttar barnen för att komma vidare i sin utveckling. Att se när barnen klarar ett visst moment för att sedan se hur de ska utvecklas vidare. Att barnen får vara aktiva och resonera kring saker där vi är uppmärksammade på deras tankar. Det kan vara att förklara olika begrepp på djupet. Även att ställa öppna frågor som och inte ge ett rätt svar direkt till barnen.

I temat kommer det säkert komma upp nya teman som intresserar barnen då kan man kalla dem för miniprojekt I det stora hela. Det ska bli spännande att se hur det utvecklar sig.

Vi vill även utveckla lärmiljöerna där loose parts ska få mer plats och för att se vad som händer med barnen när de får använda olika sorters material, vilka samtal kommer upp? utifrån deras intressen vad vill de skapa?  utifrån böckernas innehåll vad tyckte de mest om?

Läroplanskopplingar

Läroplan

• nyfikenhet, kreativitet och lust att leka och lära,
• självständighet och tillit till sin egen förmåga,
• sin kulturella identitet samt kunskap om och intresse för olika kulturer och förståelse för värdet av att leva i ett samhälle präglat av mångfald samt intresse för det lokala kulturlivet,
• motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för hur viktigt det är att ta hand om sin hälsa och sitt välbefinnande,
• förmåga att använda och förstå begrepp, se samband och upptäcka nya sätt att förstå sin omvärld,
• ett nyanserat talspråk och ordförråd samt förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra i olika sammanhang och med skilda syften,
• intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och hur de används för att förmedla budskap,
• intresse för berättelser, bilder och texter i olika medier, såväl digitala som andra, samt sin förmåga att använda sig av, tolka, ifrågasätta och samtala om dessa,
• förmåga att skapa samt förmåga att uttrycka och kommunicera upplevelser, tankar och erfarenheter i olika uttrycksformer som bild, form, drama, rörelse, sång, musik och dans,
• förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp,
• förståelse för samband i naturen och för naturens olika kretslopp samt för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra,
• intresse för och förmåga att uttrycka tankar och åsikter så att de kan påverka sin situation,
• förskolans arbetsformer utvecklas för att gynna barnens inflytande,
• en god och tillgänglig miljö utformas, med tillgång till såväl digitala som andra lärverktyg