Ämnen:
Historia
·
Årskurs:
6
Sveriges historia 1719-1866 - Frihetstiden, Gustavianska tiden
Gemensamt grundskola Norrtälje, Norrtälje · Senast uppdaterad: 10 mars 2022
Nu är det slut på Stormaktstidens envälde - en ny era tar vid, som går under namnet Frihetstiden. Därefter träder den Gustavianska tiden in med kulturen i fokus men även ett växande missnöje med hur Sverige styrdes. Vi avslutar med fredliga framsteg och en befolkningstillväxt som tar fart.
Arbetsformer
- Gemensamma genomgångar
- Studiebesök på Skebobruks museum
- Läsa i boken Upptäck historia
- Läsa texter och se på film
- Arbeta med olika uppgifter enskilt och i grupp
- Diskutera i grupp
- Göra jämförelser dåtid-nutid
Du ska kunna/veta
- Vad är det som gör att vi kan veta något om Sverige 1719-1866.
- Varför en del av den här perioden kallas för Frihetstiden.
- Vad det Ostindiska kompaniet var och vad de gjorde.
- Vad upplysningen var och hur den märktes i Sverige.
- Varför en del av den här perioden kallades den Gustavianska tiden.
- Hur jordbruket utvecklades under den här perioden och vad det fick för konsekvenser.
- Hur befolkningen kunde öka så kraftigt under denna tid och vad det fick för konsekvenser.
- Vad ångmaskinen innebar för landet och för de vanliga människorna.
- Hur barns levnadsvillkor förändrades under den här perioden.
- Vad folkrörelser är och varför de uppstod under 1800-talet.
Bedömning
Bedömningen kommer att ske under arbetets gång genom ditt deltagande vid genomgångar och ditt deltagande i diskussioner och samtal. Du kommer också att få visa ditt kunnande på de uppgifter vi gör i klassrummet, genom t ex inlämningsuppgifter.
Läroplanskopplingar
Syfte (4)
använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,
kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap,
reflektera över sin egen och andras användning av historia i olika sammanhang och utifrån olika perspektiv, och
använda historiska begrepp för att analysera hur historisk kunskap ordnas, skapas och används.
Centralt innehåll (9)
Sveriges och Nordens ekonomiska och kulturella globala utbyte, till exempel i form av järnexport och genom resor till Asien.
Jordbrukets omvandling och dess konsekvenser för människor.
Den stora folkökningen samt dess orsaker och konsekvenser för olika människor och grupper.
Framväxten av parlamentarism, partiväsen och nya lagar i Sverige.
Vad historiska källor, till exempel dagböcker och arkivmaterial, kan berätta om Sveriges historia och om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män.
Exempel på hur forntiden, medeltiden, 1500-talet, 1600-talet och 1700-talet kan avläsas i våra dagar genom traditioner, namn, språkliga uttryck, byggnader, städer och gränser.
Hur historiska personer och händelser, till exempel drottning Kristina, Karl XII och häxprocesserna, har framställts på olika sätt genom olika tolkningar och under skilda tider.
Vad begreppen förändring, likheter och skillnader, kronologi, orsak och konsekvens, källor och tolkning betyder och hur de används i historiska sammanhang.
Tidsbegreppen vikingatiden, medeltiden, stormaktstiden och frihetstiden samt olika syn på deras betydelser.
Matriser i planeringen
Innehåller inga matriser
