👋🏼 Var med och förbättra Skolbanken med oss på Unikum. Svara på formuläret här

Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

Projektberättelse Ormen Gubbängens förskolor

Skapad 2022-05-02 08:38 i 181371 Förskolan Gullängen Stockholm Farsta
Förskola
Projektberättelsen gör vi tillsammans med barnen för att knyta ihop projektet och vår undervisning. Och för att visa de processer och lärandetillfällen som barnen fått varit med om under året. Vi visar även på hur vi har arbetat med vår projektfråga ”Hur kan vi samarbeta för att hjälpa djur och natur?”.

Innehåll

Ormens projektberättelse

 

Vi utgick från vår projektplanering där vår projektfråga var ”Hur kan vi samarbeta för att hjälpa djur och natur?”. I början av projektet ville vi gå vidare i det hela med att få in människans kropp. Men det hela utvecklades vidare kring det barnen fastnade för mest när vi sökte fakta kring människans kropp.

 

Syftet med projektet var att ge barnen en större förståelse kring djur, natur och människor och hur viktig hållbar utveckling är för dessa tre. Vi startade med att börja jobba med kroppen, hur kroppen ser ut inifrån och ut. I processen fastnade barnen för djuren som kom upp i fakta filmer och bilder, mer än vad de fasande för hur människan såg ut. Vi tänkte då att vi kör på det spåret barnen har fastnat för. Skogsdjur, vargar och även sköldpaddor var djuren barnen fasande för. Hur ser de ut? Är skelettet utanför kroppen eller inuti? Vart bor Djuren? Hur ser det ut? Hur viktigt är det med hur naturen runtomkring dom ser bra ut och hur påverkas de av hur vi människor behandlar naturen?

 

I början av projektet var vår tanke att vi skulle jobba med människans kropp. Men så blev det inte när barnen fick upp ögonen för djuren och vi valde att följa det stickspåret de valde i stället för vad vi hade tänkt.

Vi tycker att det blev roligt att följa det barnen var intresserade av istället för att hålla oss fast vid vad vi hade tänkt från början. Barnen har varit intresserade av att se hur djurens skelett ser ut, deras fotspår och om vart de lever. Idéerna vi har fått att jobba vidare med har varit idéer vi har fått från barnen och deras funderingar. Vi har sökt fakta tillsammans med barnen och även hämtat ut bilder på nätet som vi sedan till exempel har projicerat upp för att rita av djuren, djurens skelett och även deras fotspår.

 

Språkutvecklande arbetssätt – Vi har delat in barnen i tre mindre arbetsgrupper för att skapa mindre mötesplatser för barnen där de lättare kan mötas, arbeta, samtala och ta för sig.

Vi läser böcker och projicerar även upp sagor på väggen så att barnen lättare kan följa med i bild och text. Detta har vi även använt oss av när vi sökt fakta kring vårt arbete med djuren. Barnen har med hjälp av detta bland annat kunna läsa med, kunnat återberätta och lärt sig nya begrepp. Vi övar även på att skriva med hjälp av kort vi har gjort med bilder och ordet/namnet på det som bilden visar.

 

Hållbar utveckling på förskolan – Barnen har fått arbeta med bland annat återvinningsmaterial och naturmaterial. Även mat som blivit gammalt har vi kunnat använda oss av, så som strössel och müsli. Detta har vi använt oss av och blandat med färg för att skapa gräs, grus och annat på vår värld. Vi har varit ute i vårt närområde och hämtat material. Materialet vi har hittat ute i till exempel skogen har inte alltid varit naturmaterial (sådant som ska vara där). Utan det har även varit återvinningsmaterial, så som skräp (sådant som inte ska vara där). Detta har vi sedan tagit med oss tillbaka till förskolan för att använda i vårt arbete och skapande.

 

Hållbar konsumtion - Vi påpekar ofta för barnen om att till exempel inte slösa på papper och material. Att bara rita ett sträck på och sedan slänga det är slöseri. Vad kan vi använda pappret till istället? Jo, kanske en kikare som barnen ofta vill göra. Även vid matbordet pratar vi om hur mycket mat man ska ta. Det ska räcka till alla. ”Vi kan hämta mer i köket” kan barnen ibland säga. Ja, det kan vi göra. Men kommer vi äta upp allt vi hämtar? Vi går ofta in på grannavdelningen för att först se om de har mat över som vi kan ta. Men även för att gå in till dom och se om de vill ha mer mat när vi väl har mat över, istället för att bara kasta bort maten.

 

Ekonomisk hållbarhet - Vi samtalar med barnen om hur viktigt det är att ta hand om våra saker, och leksaker. Vi går alltid igenom nytt material och leksaker med barnen och förklarar för som om hur viktigt det är att ta hand om det då det bland annat kostar pengar. Förutom håller vi vårt arbete med hållbara relationer levande, där vi aktivt samtalar med barnen om hur man ska vara mot varandra.

 

Samverkan med vårdnadshavare – När ett nytt barn börjar erbjuder vi introduktionssamtal, som sedan följs av uppföljningssamtal, vi erbjud utvecklingssamtal och daglig kommunikation. Vid behov kan vi även erbjuda extra samtal. Vi har haft föräldramöte och drop ut fika för att ge vårdnadshavare chansen att mötas och även träffa oss pedagoger. Några vårdnadshavare har också kommit med material hemifrån som de har bidragit med till vårt projekt och dagliga verksamhet vilket har lett till delaktighet i det vi gör på förskolan.

 

Social hållbarhet – När vi har arbetat utifrån ett hållbarhets tanke har vi även integrerat social hållbarhet. Barnen har fått skapa egna små djur av naturmaterial, återvinningsmaterial och lera. Djuren barnen har skapat har varit utifrån deras egna förutsättningar och förmågor. Tillsammans i mindre grupper och sammanhang (ibland även två och två) har barnen skapat en väld/landskap som djuren ska bo på. Även världen barnen har skapat tillsammans har de skapat tillsammans utifrån varje individs förutsättningar. För att sedan sammanställa ett gemensamt, jämställt och likvärdig resultatet tillsammans. Barnen har i mindre grupper fått mer möjlighet till att samtala med varandra om hur de vill ha det? Vart ska skogsdjuren bo? Ska sköldpaddorna bo vid stranden/vattnet? Och vargarna i bergen? Vi startade med en plansch som vi klistrade skräp på, papier mache och som vi sedan kört med momentmålning.

 

Som vi tidigare nämnt så har vi fortsatt hålla temat ”hållbara relationer” vid liv. Vi tänker att genom att arbeta med hållbara relationer stärker vi även varje individ och allas lika världen.

 

Den fjärde dimensionen (förändrings dimensionen) - Vi har sett att barnen har lärt sig mycket om hur djuren ser ut, lever, vad som är okej och inte okej för oss att slänga i naturen. Vad som skadar djuren och framför allt vad vi själva kan göra för en hållbar framtid. Att inte skräpa ner är såklart en stor del och kanske även den delen som påpekas mest dagligen. Men hållbar konsumtion så som ekonomisk hållbarhet är också stora aspekter som ofta talas kring med barnen men som även glöms bort att lyftas i text. För just dessa två sistnämnda aspekter är sådana som vi ofta lyfter i samtal med våra barn inne på Ormen. Att inte slösa på material, papper och så vidare. Att återanvända och inte kasta. Även samtala kring hur mycket saker kostar när vi får in nya leksaker och material. Detta ser vi att det fastnar hos barnen, då de själva påpekar det för varandra. Att inte låta kranvattnet rinna ”det är slöseri!” är också sådana påpekande fraser vi kan höra dagligen. Dessa små konversationer är sådant som vi kan se som en belöning utifrån vårt arbete.

 

Ormens projektfråga ”Hur kan vi samarbeta för att hjälpa djur och natur?” Vi kan hjälpa djuren genom att inte skräpa ner, plocka undan efter oss själva och andra, även genom att konsumera mindre på allt. Helt enkelt genom att göra självklara val som gynnar djur, människor, natur och vår framtid.