Åldrar:
3 - 4
Vår på Blåmesen
Lars Kaggsgatan 35 förskola, Göteborgs Stad · Senast uppdaterad: 18 maj 2022
Hur uppmärksammar vi årstiden vår med allt vad det innebär?
Som en del i barns livslånga lärande och utveckling finns förskolan. Med avstamp i vår läroplan ger vi barnen den tidigaste undervisningen. Läroplanens olika strävansmål ska genomsyra hela verksamheten och genom sin tid på förskolan ska barnen få möta varierad undervisning som på ett lustfyllt sätt skapar förutsättningar för nya erfarenheter och aktivt ge barnen möjlighet att bekanta sig med samtlig mål i läroplanen.
Kartläggning - vart är vi?
Bland barnen i Blåmesens nuvarande barngrupp har det uttryckts ett stort intresse för det som just nu sker i naturen. Träden som tidigare var kala och mörka har nu brett ut sig med knoppar och blad, vårblommor som vitsippor och krokusar syns på sina ställen, små kryp har också gett upphov till nyfikenhet och frågor. Vad äter myror? Är de farliga? Vad heter de olika blommorna som vi ser? Barnen har också observerat att i och med att det blir varmare ute så blir det också grönare. Vi har nyligen startat vårt odlingsprojekt, ett projekt som är en del utav arbetet med området vår. Barnen har visat engagemang och intresse för ”krassegubbarna” som de själva har sått och skött om, plantering utomhus i avdelningens pallkrage har också nyligen gjorts med stor förväntan på vad som ska växa fram. Vi pedagoger anser också att många barn på Blåmesen saknar enkla kunskaper kring dessa läroplansmål och vill därför lyfta detta lite extra. Att arbeta med dessa mål passar också väldigt bra in på årstiden.
Utvecklingsområde - vart ska vi?
Prioriterat målområde:
De två mål som vi valt ut som våra prioriterade mål just nu är:
- Lpfö 18Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla förståelse för naturvetenskap, kunskaper om växter och djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen,
- Förskollärare ska ansvara för att varje barn får nya utmaningar som stimulerar lusten att erövra nya erfarenheter och kunskaper,
Förväntat resultat:
Det som vi hoppas kunna uppnå med undervisningen i detta projekt är en djupare kunskap om de växter som finns i vår närmiljö, delvis de som vi planterar själva, men också de som naturligt växer runt omkring oss på förskolegården och i närområdet runt förskolan. Vi vill väcka barnens nyfikenhet och vilja att erövra nya och/eller djupare kunskaper kring insekter (exempelvis: getingar/fjärilar), blötdjur (exempelvis: trädgårdssnäckor/sniglar), skalbaggar (exempelvis: nyckelpigor) spindeldjur, kräftdjur (exempelvis: gråsuggan), maskar/larver med mera. Vi vill även ge barnen möjlighet att själva påverka vart arbetet leder. Vad är de nyfikna på att veta mer om? Hur gör vi för att ta reda på det som barnen önskar lära sig?
Stöd i forskning och vetenskaplig grund:
- Lpfö 182.7 FÖRSKOLLÄRARES ANSVAR I UNDERVISNINGEN planering och genomförande utgår från läroplanen och från det kunnande och de erfarenheter som barnen tidigare har tillägnat sig,
Genomförande - hur gör vi?
Hur låter vi barnen utforska, upptäcka, uppleva och lära:
Det material som vi tänkt använda oss utav i ett första skede för att introducera projektet och väcka frågeställningar och nya områden för barnen att utforska är:
- Sånger som är relaterade till det som vi utforskar.
- Luppar och förstoringsglas för att kunna titta närmare på det som gör barnen nyfikna.
- Individuella vårdikter.
- Plantering i pallkragen ute på förskolegården.
- Promenader i närområdet.
Det här behöver vi, förskollärare och övriga i arbetslaget, särskilt tänka på i vårt förhållningssätt och agerande:
Det är viktigt att vi pedagoger finns närvarande när barnen ägnar uppmärksamhet åt det som intresserar dem. Det är också viktigt att vi inkluderar de barn som inte självmant tar mycket plats. De barn som själva kommer med funderingar och frågor behöver vi bemöta med öppenhet och respekt, men det krävs också utav oss vuxna att vi utmanar och skapar förutsättningar för utforskande för barn som håller sig lite i bakgrunden. Det är också av stor vikt att vi känner av vad varje barn kan för att på ett individuellt plan lyckas utmana barnen vidare i utvecklingen. Barnen är uppmärksamma och lyssnar gärna till sina kamraters kunskaper, för att känna att undervisningen är lustfylld vill vi låta barnen berätta om sina erfarenheter och kunskaper och på så sätt också låta barnen lära av varandra.
Hur ska lärmiljön utformas inne och ute:
Vi vill använda de miljöerna som vi har utomhus, däremot vill vi använda verktyg och material så som luppar och fröer för att driva undervisningen framåt. Annat material som vi vill använda oss utav är en del sånger som barnen är bekanta med men också en del nya för att väcka nyfikenhet. Luppar och förstoringsglas är också material som vi vill ta med ut i den natur som vi besöker. Vårdikterna som barnen ska få skapa görs också med förhoppning om att låta barnen upptäcka nya sätt att utforska omgivningen utomhus.
Det som barnen får plantera inne på avdelningen vill vi ha i barnens höjd för att de ska kunna följa processen. Små kryp som inte är levande eller kottar, blommor eller vad barnen kan tänkas vilja undersöka närmare, vill vi låta barnen ta med in för att kunna studera vidare vid flera tillfällen, lupparna och förstoringsglasen använder vi både inomhus och utomhus.
Undervisningen kring vårprojektet vill vi dokumentera och följa upp kontinuerligt via lärloggar, både på gruppnivå och individuellt, följt av en avslutande analys för personalen.
Läroplanskopplingar
Läroplan (20)
tillämpa ett demokratiskt arbetssätt där barnen aktivt deltar,
nyfikenhet, kreativitet och lust att leka och lära,
förmåga att använda och förstå begrepp, se samband och upptäcka nya sätt att förstå sin omvärld,
förmåga att lyssna på och reflektera över andras uppfattningar samt att reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar,
ett nyanserat talspråk och ordförråd samt förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra i olika sammanhang och med skilda syften,
förståelse för samband i naturen och för naturens olika kretslopp samt för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra,
förståelse för naturvetenskap, kunskaper om växter och djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen,
förmåga att utforska, beskriva med olika uttrycksformer, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap och teknik,
upplever att det är roligt och meningsfullt att lära sig nya saker,
får nya utmaningar som stimulerar lusten att erövra nya erfarenheter och kunskaper,
ta vara på barnens kunskaper, vetgirighet, vilja och lust att leka och lära samt stärka barnets tillit till sin egen förmåga,
skapa förutsättningar för barnen att förstå hur deras egna handlingar kan påverka miljön och bidra till en hållbar utveckling, och
får ett reellt inflytande över arbetssätt och innehåll.
varje barns utveckling och lärande kontinuerligt och systematiskt följs, dokumenteras och analyseras för att det ska vara möjligt att utvärdera hur förskolan tillgodoser barnens möjligheter att utvecklas och lära i enlighet med läroplanens mål,
dokumentation, uppföljning, utvärdering och analys omfattar hur läroplansmålen integreras med varandra och bildar en helhet i utbildningen
kontinuerligt och systematiskt följa, dokumentera och analysera varje barns utveckling och lärande för att göra det möjligt att följa barns förändrade kunnande samt utvärdera hur förskolan tillgodoser barnens möjligheter att utvecklas och lära i enlighet med läroplanens mål
omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet,
planering och genomförande utgår från läroplanen och från det kunnande och de erfarenheter som barnen tidigare har tillägnat sig,
spontant uppkomna aktiviteter och intressen, vardagliga aktiviteter och rutiner i förskolan blir en del av undervisningen, och
utveckla pedagogiskt innehåll och miljöer som inspirerar till utveckling och lärande och som utmanar och stimulerar barnens intresse och nyfikenhet samt håller kvar deras uppmärksamhet.
Matriser i planeringen
Innehåller inga matriser
