Rödhajen Projektsammanfattning Södermalm 2021-2022, Uppföljningsperiod 3

Det här är den tredje uppföljningen av projektarbetet där vi formulerar en Projektsammanfattning. Projektsammanfattning är en uppföljning av det projektarbete som pågått under året som blir till en pedagogisk berättelse. I Projektsammanfattningen gör pedagogerna en analys av sin undervisning och barnens förändrade kunnande/lärande/utveckling. Sammanfattningen utgör också underlag för gruppens självvärdering genom WKI (Stockholms stads Webbaserade kvalitetsindikator)

 

Gemensamt tema HÅLLBAR FRAMTID - Vad kan växa i vår stad?

Vi började vår undersökningsperiod med att ta reda på barnens förförståelse kring vad som kan växa och vad som inte kan växa i vår stad. Vi ville väcka barnens nyfikenhet, att det skulle känna lite magiskt och att barnen skulle känna att det de sa var viktigt. Vi använde en magisk filt där vi samlade barnens svar. 

Vi fortsatte med att gå på spaning tillsammans i vårt närområde för att upptäcka vad det finns som växer i vår stad. Barnen reflekterade tillsammans och efter ett tag fick de ett vidare perspektiv på vad ordet växa kan innebära. Hus kan växa, människor kan växa, vatten kan växa.

Vi fortsatte vår spaning med vad som finns i en stad. Vi tog vidare våra spaningar in i våra lärmiljöer där barnen fick återskapa det de sett och upplevt på våra spaningar. I leken konstruerade barnen städer och det som finns i en stad. Material som fanns: kaplastavar, människofigurer, bilar, flygplan, tyg i olika färger, båt, tågbana och tåg, naturmaterial (pinnar och kottar) och djur.

Det här var något som fångade barnens intresse och som de tog vidare och fortsatte med i den egna leken.

Vad?

När vi skulle göra vår projektbeskrivning ville vi utgå från barnens intresse och ta vidare och utveckla barnens reflektioner kring vad en stad är. Vi ville utgå från jaget och vår projektfråga blev: jag och min stad - hur kan vi växa? Vi tog fram följande plan:

• Vi vill arbeta vidare med att utforska begreppen stad och växa
• Vi är nyfikna på att utforska vad en stad är och vem är jag i staden?
• Vi vill att barnen ska få utveckla en förståelse för sig själv och hitta nya sätt att se på sig själv i ett större sammanhang. Sin del i samhället.
• Vi vill att det vi utforskar och lär ska utgå från det barnen visar intresse för och som finns i deras närmiljö.
• Vi vill utmana och utveckla barnens samarbete, kommunikation och reflektion med varandra i lek och undervisning utifrån läroplanens olika målområden.
• I vårt projekterande arbete kommer vi låta barnen kommunicera och använda en mängd olika uttryckssätt såsom språk, digitalitet och estetik.

Vi startade upp vårt projekt med att barnen var delaktiga att mäta varandra med linjaler, måttband och kaplastavar. De fick rita sitt självporträtt och berätta om hur gamla de är och hur långa de är. Inför barnkonventionens dag läste vi om barnkonventionen och om barns olika rättigheter. I boken Rätt lätt samtalade vi kring alla barns rätt till ett namn. Barnen utmanades att skapa bokstäver i lera och att skriva sina namn. 

Vi arbetade vidare med Artikel 12 i Barnkonventionen - Alla barns rätt att uttrycka sin mening och få den respekterad. Hur kan vi bestämma vad som finns i vår stad? Barnen fick rita och berätta vad de önskar. Vi samlade barnens önskningar på Rödhajens fönster så att alla kunde ta del av dem. Barnen blir delaktiga att tycka och tänka samt känna att det de tycker är viktigt. De får berätta för varandra när de vill att vi ska lyssna på dem och utveckla en förståelse för att alla har rätt att tänka olika. Flera av barnen önskar att vi hade en regnbåge i vår stad. Vi vill visa att barnens tankar är viktiga och att vi lyssnar på det de säger. Vi sätter upp ett stort papper och pojicerar en bild på Hammarby Sjöstad där de kan måla regnbågens färger. Barnens samspel och turtagande utmanas.

Alla barn har fått visa och berätta om var de bor i vår stad. Vi har promenerat dit tillsammans och pratat om att även stadens gator har namn och att varje port har ett nummer. Vi har tittat på analoga och digitala kartor och besökt varandras adresser via Google Earth. På våra promenader har vi även uppmärksammat vilka former vi kan se i vår stad.

Barnen har fått återskapa hus på olika vis. De har fått rita och måla. De har fått använda geomometriska former i sitt skapande. De har även fått rita och måla av ett foto av sitt hus, vid det undervisningstillfället såg vi hur barnen fick syn på nya detaljer i sitt skapande och hur de återskapade det de faktiskt såg och inte den inre föreställningen av hur ett hus ser ut. De har fått skapa hus med kaplastavar, duplo och lego. De har även fått skapa hus med återvunna mjölkkartonger.

Vår julkalender bestod av 24 hus som barnen tillsammans ritat, klippt och klistrat till Julkalendervägen där det fanns ett uppdrag varje dag.

I januari gjorde vi en uppföljning och återkoppling till barnens teorier att människor kan växa i vår stad. Vi mätte och jämförde med hur långa alla var i höstas. De fick även rita nya självporträtt. Några av barnen fick syn på sitt eget lärande när de upptäckte att de ritade på ett nytt sätt nu.

Vi har arbetat mycket med att utforska och experimentera i appen Green screen där barnen fått fota och skapa bilder så att de kunnat vara i "sin stad" som de byggt. Det här är något de även tagit in och utvecklat vidare i den egna leken.

Vi har arbetat med boksamtal som vi kunnat koppla till projektet. Utifrån boken "Vi bygger en stad" har vi reflekterat kring hur känns det när man måste avbryta sin lek? Hur känns det om någon rasar det jag byggt? I boken boken "Ett hus med många dörrar" reflekterar barnen kring hur ser mitt hus ut? Hur många bor hemma hos mig? Hur många bor i mitt hus? Har jag några grannar? Vad är en granne? Barnen har fått rita och berätta om sig och sin famlij. 

Barnen har utmanats att rita kartor hur kan jag gå från mitt hus för att komma till förskolan. 

Varför?

Vårt syfte har varit att ha roligt, lära och utvecklas tillsammans och känna samhörighet kring det gemensamma projektet med leken i fokus. Att barnen känner sig delaktiga, att vi utgår från deras intressen och att det de säger och tänker är viktigt.

Hur?

Vi har organiserat våra dagar utifrån Barnens Tid där vi startar dagen med ett Morgonmöte där vi säger godmorgon till varandra, tittar vilka som är här och vilka som inte är här och berättar hur dagen kommer se ut. Vi har haft undervisning i mindre grupper inne och ute under förmiddagen. På vår Återsamling före lunch ges barnen möjlighet att reflektera kring det de upplevt under förmiddagen. På Eftermiddagen ordnar vi mötesplatser där barnen kan fortsätta att arbeta med utforska det vi upplevt under förmiddagen. Vi ser en stor framgång i att organisera för undervisning i liten grupp och att vår pedagogiska miljö är levande och flexibel och där vi undan för undan tillför nytt material som utmanar barnens intressen och lärande.

Med helhetssyn på barnens behov och intressen har vi arbetat ämnesdidaktiskt, kopplat till Lpfö. Undervisning, omsorg, utveckling och lärande har bildat en helhet. 

Matematik - Barnen har fått utforska längd och mäta med olika enheter, vi har räknat och pratat om siffror som symboler för antal, vi har uppmärksammat och arbetat med geometriska former. Vi har arbetat med kartor. 

Bygg och Konstruktion - har varit en stor del av vårt projekterande arbete där barnen konstruerat städer med olika material såsom Kapla stavar, klossar, tågbana, lego, dublo.

Digitalitet - Vi har utforskat Google earth och appen Green screen. Barnen har fått fota med lärplattan. Vi har använt projektorn för att projektera foton på stora papper där barnen kan måla. Vi har pratat om analog programmering och gett varandra kommandon framåt, bakåt, höger och vänster när vi vistat vägen dit vi bor.

Språk - Reflektion och återberättande i stor och liten grupp. Vi har sett att de blivit mer nyfikna att reflektera tillsammans kring det vi ser i vår närmiljö när vi går på promenader. När barnen uppmärksammade att det fanns mycket skräp på marken tog vi med oss handskar och påsar och plockade upp skräpet vi hittade - vi vill inte ha skräp i vår stad! Vi har tagit med oss målarfärger ut och återskapat de vackra körsbärsträden när de blommade i vår stad.  boksamtal, dans, sånger och ramsor. Kommunikation i lek och görande, såsom skapande och konstruktion. Varje dag läser vi flera böcker från Polly glutt - appen.

Skapande - har varit vårt främsta uttryckssätt. Rita, måla och skapa med en mängd material och tekniker. Dans, sång och ramsor.

Leken - har varit i fokus i vår utbildning och vi kan se hur den utvecklats under vårt projektarbete. Vårt projekterande arbete har hela tiden utgått från barnens intressen och har kunnat hållas levande för ett lustfyllt lärande såväl ute som inne i våra lärmiljöer. Vi har skapat mycket tid, rum och ro för leken. I leken utmanas och utvecklas barnens samspel och kommunikation. Vi har sett hur barnens lek har utvecklats och hur de har tagit vidare det vi lär i den egna leken och aktiviteter. Såsom i bygg och konstruktion, skapande och rollekar. Barnen konstruerar och leker det de upplever i sin närmiljö. De fantiserar och utvecklar sina tankar. Vi har tillfört klossar med stadsmönster, båtar, fordon familjefigurer samt husdjuren hundar och katter för att berika barnens lek.