👋🏼 Var med och förbättra Skolbanken med oss på Unikum. Svara på formuläret här

Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

Undervisningsberättelse - Jag, mina kompisar och naturens fenomen

Skapad 2022-05-25 08:35 i 224551 Förskolan Smeden Stockholm Hägersten-Älvsjö
Förskola
Här är berättelsen om vårat läsår 21-22!

Innehåll

Undervisningsberättelse
Onyxen läsåret 21-22.

Jag, mina kompisar och naturens fenomen


Vi har under läsåret arbetat efter säsongernas olika spännande växlingar och naturfenomen, och diskuterat de fysikaliska förändringarna i vår närmiljö. Till stöd har vi haft vår docka Maja, som är expert på naturen, och hennes bok ”Maja tittar på naturen”.



Våra läroplansmål vi undervisat inom är dessa: 

- förmåga att utforska, beskriva med olika uttrycksformer, ställa frågor och samtala om naturvetenskap och teknik
- ett nyanserat talspråk och ordförråd samt förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra i olika sammanhang och med skilda syften

Arbetslaget ska:
- visa respekt för individen och medverka till att skapa ett demokratiskt klimat, där barnen får möjlighet att känna samhörighet och utveckla ansvar och solidaritet.

Men hur blev det? Jo - detta blev vårat år:

Sommaren: Vi introducerade Maja, och samtidigt bjöd vi in till samtal kring vad barnen gjort under sommaren i form av årets sommarminne; ljud. Vi läste om Majas sommar i boken: Bad, växter, värme, bär och olika djur. Många av barnen hade samma tema på sina ljud; det var stenar som krasades, djur som lät, sommarvisor som sjungits, och vatten som plaskats.
Vi satte upp alla barns ljud på väggen i form av ljudknappar med barnets ljud inspelat inuti, samt barnets fotografi på knappen. Knapparna kunde sedan barnen själva trycka på för att återuppleva olika ljud från sommarens gång. Det ledde till många intressanta möten mellan barnen, där de gärna visade upp sin knapp för sina kompisar och berättade olika saker kring sin sommar, men visade även stort intresse för varandra: ”Det är ju jag…” ”Vad är det på din knapp?” ”Trycka på min!”
Då vi även fick många nya kompisar i augusti blev detta en stor spurt in i gemenskapen för de nya då både äldre och yngre barn hade en gemensam hörna att mötas i, och som de gärna återkom till under nästkommande veckorna.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Hösten: Under föräldramötet i början av hösten skapade föräldrarna en bild på sitt barn, och vad hen tycker om att göra ute i naturen, som barnen själva fick sätta upp i vårat ”Majaträd” dagen efter. ”Oj, vad högt upp jag sitter!” utbrast ett barn. Hösten presenterade sedan ett stort samtalsämne från Majaboken: Flyttfåglar. Barnen visade ett stort intresse för vart alla fåglar tagit vägen helt plötsligt? Varför är nästan alla fåglar borta helt plötsligt? Vi tittade och läste i böcker att vissa fåglar kallas för flyttfåglar, och använde oss sedan av den digitala appen ”Google earth” för att få en förståelse för vart fåglarna flugit, och hur det ser ut där borta i de varmare länderna. ”De fryser”, sa en kompis, ”Det finns ingen mat”, sa en annan, ”Vad äter dom?” frågade en tredje. Detta ledde till ett stort projekt där vi samlade mat till de fåglar som övervintrar i Sverige: Vi kom fram till att de tycker om maskar, bär, frukt, frön och sallad, men mindre bra om pizza, hamburgare eller nuggets. Vi skapade fågelmatare, målade fåglar och gick på fågelspaningsbingo (vilka fåglar ser vi idag?) och lärde oss om olika underarter. Koltrastar, skator och duvor kunde vi se långt in på vintern medan sädesärlorna flyttat vidare. Vi byggde upp vårat egna Telefonplan efter att vi lärt oss om vårat närområde lite bättre under fågelspaningarna.

 



Vintern: inleddes av Maja, som visade bilder på något hon sett i den glittriga snön utomhus. Vad var det för något märkligt? ”Det är spår” kom en kompis fram till efter en stunds tänkande. Men vem har gjort spåren? Den frågan var lite knepigare. Under de nästkommande veckorna målade vi snö med hjälp av färg och socker, och använde oss av våra djur på avdelningen för att kunna trycka ut tassavtryck på papper. Vi provade, hästar, hundar, grisar, flodhästar, dinosaurier – ja alla möjliga. Vi kom fram till att våra spår inte liknade några av de spår som fanns på Majas bilder. Diskussionen fortsatte om vilka djur som vi vet stannar kvar i Sverige även under vintern. Efter att ha använt oss av lärplattan och sökt på olika fotspår insåg vi att det mest troligtvis var en hare som sprungit runt i snön. ”Kallt?” frågade en kompis, vilket ledde till stora frågor om kring vad snö egentligen är och hur det känns.
För att ta reda på detta tog vi in snö på avdelningen för att känna på den under samlingarna – jo, väldigt kallt! Efter en stund blev snön lite varmare, och vad hände då? ”Den smälter”, ”Den är glass”, ”Vatten!” ”Borta??” Barnens reaktioner var fundersamma över vart snön tog vägen när den låg i handen, glada och nyfikna på snöns konsistens, men det var även lite obehagligt att hålla i snön i handen för länge. 

 

 

Våren: Oj, vad hände med den kalla snön nu? ”Den är borta nu” konstaterade de. Maja följde med på en utesamling, men tog av sig alla sina vinterkläder. ”Näää!” sa barnen förtjust. ”Det är kallt ute” menade de. Maja fick snällt sätta på sig lite mer kläder igen, för även om snön var borta var det fortfarande ganska kallt i luften. Men snön, den hade smält bort, och i stället såg vi små knoppar och blommor som började spricka ut bland förra årets lövhögar. Frågorna var många hos barnen: ”Vart var blomman innan?” ”Den växte neråt på vintern, nu växer de uppåt” och ”Vad är det för blomma?”. Vi började gå på blomspaningar där vi letade efter olika blomsorter, som vi sedan målade av inne på ateljén. Vi använde oss av olika tekniker: flaskfärg, tuschpennor, toalettrullar, olika sorters underlagspapper (och självklart våra fingrar). Vi planterade frön inomhus för att kunna se med våra egna ögon hur de växte från frö till växt, och tittade på timelapse-videor på internet där förloppet gick i rasande fart. ”NU, nu nu!” tjöt ett barn glatt när de första skotten började komma ur hens egna planterade kruka.

 

 

Maja introducerade under våren ett nytt digitalt verktyg – en digitalkamera. Efter att ha utforskat kameran i några veckor, hur den är uppbyggd och hur man tar ett fotografi kom en klok kompis på: ”Vi kan fota våren”. Sagt och gjort. Kameran fick följa med ut på gården, på avdelningen, under samlingar, på spaningar och till skogen. Alla barn har fått många upprepade tillfällen fått fotografera, bilderna satte vi upp i vår hall tillsammans med en bild på fotografen. Under en fotosamling på gården utbrast ett barn högljutt: ”MYRA!” En stor sensation – insekterna är tillbaka! Nästkommande veckor hade vi insektsspaningar, med kameran, luppar, förstoringsglas och ipaden i högsta hugg. Vi fastnade för olika myror (små, stora, svarta, röda), gråsuggor och fjärilar. Under skogsutflykterna hade vi med oss en tittlåda i trä och glas där vi kunde lägga i de djur och flora vi hittade runtomkring oss, för att kunna gå riktigt nära med våra luppar utan att störa eller råka trampa på våra nya små vänner.

 

 

Under läsårets gång har samma frågor från barnen varit centrala: Vart tar djuren (och naturen) vägen vid säsongsövergångar? Vart har de varit när de kommer tillbaka? Det är dessa frågor vi har haft som ambition att ge svar på genom vår undervisning. Vi har:
Lärt oss om flyttfåglar, stannfåglar och om de djur och insekter som går i idé.
Värnat om djuren runtomkring oss genom att samla mat och bygga fågelmatare.
Undersökt spår och läst på om vilka djur som övervintrar.
Diskuterat växternas kretslopp och planterat egna växter.
Gått på insektsspaningar och lärt oss om vart olika insekter bor.

Vi har fokuserat stort på barnens språkutveckling under året. Vi har medvetet diskuterat och samtalat kring naturvetenskapen olika områden, samtidigt som vi lagt stort värde i att gemensamt ta oss tiden att lyssna på varandra i ett demokratiskt klimat. Vi har läst många olika böcker om närområdet och floran, samt upprepat aktiviteter och diskussioner för att befästa vår nya kunskap. Vi har tillsammans utmanat oss inom digitala verktyg genom appar så som Google Earth, Tripp trapp träd, Poly glutt och fångat vår omvärld via vår digitalkamera. Vi avslutar året med en fotoutställning på sommarfesten.

Det har varit ett fantastiskt läsår - Tack för att vi fått dela det med era barn! Nu önskar vi er alla en härlig sommar.

Sanna, Yael och Niran