👋🏼 Var med och förbättra Skolbanken med oss på Unikum. Svara på formuläret här

Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

Analys och utvärdering 2022

Skapad 2022-06-01 12:47 i 200131 Förskolan 44:an Stockholm Enskede-Årsta-Vantör
Förskola

Innehåll

Analys och utvärdering 2022 för avdelning Igelkotten på förskolan 44:an

 

Använd nedanstående frågeställningar som utgångspunkt för att skriva er analys och utvärdering.

 

Underlag att använda under utvärderingen

      Verksamhetsplan Örby

      Utbildningsplaner

      Lärloggar

      Veckobrev

      Anteckningar från avdelningens reflektionsmöten

      WKI

      Förskoleundersökningen

      Analysen av helårsutvärderingen i november

 

Reflektera i arbetslaget utifrån ert systematiska kvalitetsarbete.

Arbetslagets analys och utvärdering kommer ligga till grund för ledningsgruppens arbete med tertialrapport 2.

Planera er tid så att ni hinner med alla områden under dagen

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Utbildningens organisation och struktur

I de olika delarna under året har ni skrivit fram hur ni strukturerar och organiserar utbildningen.

Reflektera i arbetslaget utifrån ert systematiska kvalitetsarbete.

 

      Hur har er organisation och struktur påverkat avdelningens utbildning?

 

Vi har vart nya för varandra i arbetslaget och flera nya barn, nya vikarier och arbetslagen har sett olika ut på grund av olika personalfrågor Vi har behövt göra om strukturerna flera gånger utifrån de förutsättningar som funnits, exempel på detta är nya barn i gruppen och olika uppdelningar.

 

      Vilka lärdomar och framgångsrika arbetssätt blir viktiga att ta med fortsättningsvis?

 

 

Arbeta med att ha tillit till alla i arbetslaget och ha tydligare och bättre kommunikation.

Vi har utvecklat information om varje barn vid överlämningarna på eftermiddagarna mellan avdelningarna.

Vi ser framgångsrika arbetssätt att vi har kunnat vara flexibla och snabbt anpassa oss i förändringar, såsom nya pedagoger och barns och vårdnadshavares behov

 

 

Örby förskolors utvecklingsområden under 2022

 

Interkulturellt arbetssätt

Barnen möts av positiva attityder till sitt språk och sin kultur

Familjens kunskaper och erfarenheter tas tillvara på

Texter, bilder och material som speglar olika kulturer och miljöer används

 

      Hur har er undervisning bidragit till att uppnå målet för utvecklingsområdet?

 

Då vi har pedagoger som är flerspråkiga har vi kunnat nyttja detta som stöd då flera barn även talar samma språk.

Vi erbjuder litteratur på olika språk

Barnen har lyssnat på saga via green screen på olika språk

Musik på olika språk

 

 

 

      Vilka lärdomar och framgångsrika arbetssätt blir viktiga att ta med fortsättningsvis?

 

Fortsätta utifrån barnens intresse att stärka modersmål och identitet.

Fortsätta med ovanstående arbetssätt och utveckla detta till temaarbeten och koppla till rådande styrdokument.

 

Språkutvecklande arbetssätt

Framarbeta strategi för implementering språkutvecklande arbete

Förskolebibliotek med högläsning i fokus

 

      Hur har er undervisning bidragit till att uppnå målet för utvecklingsområdet?

 

Högläsning på olika vis, tex genom veckans bok och dialogläsning.

Barnen har gjort egna sagor. Erbjudit barnen att vara i biblioteket, vi lånar böcker in till avdelningen som vi läser.

Green screen där barnen har lyssnat på sagor på olika språk.

 

 

      Vilka lärdomar och framgångsrika arbetssätt blir viktiga att ta med fortsättningsvis?

 

Barnombud

Arbete med Rosa pärmen

Samarbete med socialtjänsten

 

      Vilka lärdomar och framgångsrika arbetssätt blir viktiga att ta med fortsättningsvis?

 

Vi är lyhörda och lyfter upp olika situationer, med innehållet i Rosa pärmen som underlag.

 

Hållbar förskola

Skattning OMEP-skalan

Synliggörande av hållbarhetsdimensionerna i undervisningen på avdelningen

 

      Hur har er undervisning bidragit till att uppnå målet för utvecklingsområdet?

 

Social och kulturell-  Vi arbetar för att skapa hållbara och trygga relationer mellan barnen, vuxna och barn samt med vårdnadshavare, Vi lägger stort fokus på att skapa trygghet hos barnen. Vi tar tillvara på olikheter hos barn och vårdnadshavare.

Förhållningsregler- hur man kan göra för att vara en bra kompis, pratar med barnen om känslor, normer och värden och allas lika värde.

Vi har utgår från Barnkonventionen i våra planeringar av trygghetsperioden och under terminen i spontan och planerad undervisning.

Vi uppmuntrar till samarbete mellan barnen, tex att hjälpa sin kompis i hallen och trösta sin kompis om hen är ledsen.

Vi lär oss om olika kulturer

 Ekonomisk- ”Spill-material” som vi återanvänder, Pedagoger som uppmuntrar barnen att vara rädda om materialet och leksakerna. Barnen kan återanvända tex papper som är ritade på.

 

Ekologisk/miljömässig- Skräpplockning i naturen, Håll Sverige rent, Vi visar och pratar om vad man får och inte får slänga i naturen.

Samlingar med lärande om vad som får och inte får slängas i naturen och hur detta påverkar naturen och klimatet.  Vi har skapat en återvinningsstation där barnen kan sortera. Några av barnen intresserar sig även för komposthinken och vill slänga eventuell överbliven mat. Vi har reflekterat med de äldsta barnen om att det är bättre att ta lite mindre mat och hämta mer, istället för att ta mycket mat som sedan slängs.

 

 

Skapat återvinningsstation i biblioteket

Använder oss av återvinningsmaterial

Haft skräpplockning med barnen

Introducerat kompost

Återvinningsmaterial tillgängligt för barnen på avdelningen som de tex kan skapa med

Naturmaterial i skapandet

Tagit tillvara på naturmaterial

 

 

      Vilka lärdomar och framgångsrika arbetssätt blir viktiga att ta med fortsättningsvis?

 

Utveckla arbetet med dimensionerna av hållbar utveckling och synliggöra detta genom tex dokumentation.

 

Undervisning

I de olika delarna under året har ni planerat, analyserat och följt upp avdelningens undervisning i förhållande till barnens intressen, kompetenser och förändrade kunnande.

 

Språk och kommunikation

Barnen erbjuds en utbildning med planerad språkutvecklande undervisning där högläsning, gestaltning, samtal kring bilder och texter ingår.

 

Barnens kulturarv, traditioner och språk ses som tillgångar där våra olikheter synliggörs och ligger till grund för undervisningen.

 

      Hur har er undervisning bidragit till att uppnå mål och det förväntade resultatet i verksamhetsplanen?

 

 

Vi har veckans bok som vi läser på samlingen och spontant. Barnen har även tillgång till böcker som de själva kan läsa tillsammans eller med oss pedagoger

Arbetet med TAKK (tecken som alternativ och kompletterande kommunikation) används både vid spontana och planerade undervisningstillfällen. Vi har även jobbat med veckans tecken och använt de tecken som vi pedagoger kan.

 

Vi har skapat pedagogiskt material i form av sagor, bilder och texter i barnens höjd. Vi lyssnar och läser böcker och sånger på barnens respektive modersmål.

Vi lyssnar på musik på olika språk.

Vi sjunger dagligen på samlingar och spontant.

Vi läser sagor och ramsor, bland annat med rim som barnen känner igen melodin i.

Barnen erbjuds bildstöd där de bland annat kan se hur dagen kommer se ut och bilder som komplement i kommunikationen vid tex samling, mellanmål, utelek mm, Inne på Igelkotten har barnen haft tillgång till böcker under hela dagen. Vi har skapat en miljö där barnen kan sitta och läsa i lugn och ro. Barnen läser gärna tillsammans och/eller med en pedagog.

Estetiska uttryckssätt som dans, bild, drama, musik har erbjudits under hela året. I början av hösten påbörjades skapandet utifrån vår närmiljö, allra först utifrån de djur som vi upptäckt i närområdet. Genom att leta fakta och bilder på djuren läste vi och utforskade hur spindlar och myror ser ut. Barnen på Igelkotten har visat stort intresse för dans och har blivit erbjudna dans och rörelse både inne och ute, en del av danserna har bestått av att barnen kunnat gestalta djur eller fordon.

Från våra promenader i närområdet har vi fotat och sedan använt bilderna i reflektionen med barnen om vad de upptäckt i närområdet. Under våren var det flera barn som upptäckte att gräset börjat bli grönt och blommor som växte. Dessa blev sen en utgångspunkt i barnens skapande då vi målade och ritade med de färger som vi sett utomhus.

 

Erbjuder barnen att måla och dramatisera med utgång från en saga eller bok.

Möjlighet att använda olika utklädningskläder under hela dagen där barnen kan gestalta utifrån böcker och sagor. Barnen klär gärna ut sig till brandmän, polis eller läkare. Även att klä ut sig till djur är intressant för flera av barnen och vi ser att de gärna gör ljud för hur djuret låter och eller använder sig av kroppsliga rörelser för att imitera.

Några av barnen har gjort egna sagor som de gjorde med hjälp av bilder och text som vi skrivit ut. Sagans utgångspunkt var från intresset med olika fordon

 

 

 

 

      Hur har förskolan tillgodosett barns möjligheter att utvecklas och lära?

 

Genom att lyssna in och se vad barnen har för behov och behöver stöttning i. I högläsningen har vi använt oss av flanosagor där barnen kunnat skala delaktighet genom att sätta upp bilderna och prata om de olika bilderna, de har även gjort tecken.

Vi har under hela läsåret haft bilder i miljön med tecken och/eller text som barnen själva kunnat samlas och reflektera kring.

 

 

Arbete i mindre grupper. Pedagoger som är lyhörda, närvarande och kreativa att ta tillvara på och utveckla barnens språkutveckling.

 

      Vilka lärdomar och framgångsrika arbetssätt blir viktiga att ta med fortsättningsvis?

Arbetet med TAKK och bildstöd ser vi att det vartn framgångsrikt både för att det skapar delaktighet och inflytande för alla barn att kommunicera och påverka sin utbildning. Barnen har visat intresse för att lära sig både veckans tecken och tecken som används under vardagen i förskolan.

 

 

 

 

Naturvetenskap

Barnen erbjuds en utbildning där de ges förutsättningar att utveckla sina kunskaper om ett ekologiskt och hållbart förhållningsätt där människor, natur och samhälle påverkar varandra.

 

      Hur har er undervisning bidragit till att uppnå mål och det förväntade resultatet i verksamhetsplanen?

 

 

 

Vi har skapat en återvinningstation intill biblioteket.

Vi återanvänder spillmaterial som tex teckningar som barnen ritat på.

Barnen har bland annat fått sortera kikärtor i en genomskinlig plastmugg. Syftet med aktiviteten är att barnen ges möjlighet att utveckla sitt naturvetenskapliga tänkande genom att vara med från början i processen, från frö till växt. Vi har även kunnat kan se lite av rötterna som växer under jorden.

 Vi planterar med barnen och följer processen fram till den börjar växa. Vi har planterar och ska fortsätta plantera olika frön.

Vi har haft skräpplockardagar där alla barn fick plocka skräp i en påse som vi gick och slängde tillsammans.

Vi lär barnen om vilka frukter som är snälla mot naturen och vilka som vi inte bör kasta som till exempel bananskal. 

Vattenlek. Tex vad som flyter och sjunker. Vi ska fortsätta att utmana barnen med olika experiment.

Experiment- Vi gör olika experiment, barnen har tagit in snö under vintern och sett vad som händer med den när den står inne. Barnen har erbjudits experiment med olika artefakter som flyter och sjunker.

Årstider- Vi samtalar om årstiderna och ser olika tecken för vår och nu ser vi och upptäcker tecken för sommar.

Skapande – Där vi målat på snön, blandat färger, målat på olika kottar och löv.

Ute utforskar vi naturmaterial såsom, pinnar, bark, sand, vatten, löv.

 

 

 

 

      Hur har förskolan tillgodosett barns möjligheter att utvecklas och lära?

 

      Vilka lärdomar och framgångsrika arbetssätt blir viktiga att ta med fortsättningsvis?

 

 

 

Lek

Barnen erbjuds en utbildning där de ges möjlighet att utforska olika kulturella lekar.

 

      Hur har er undervisning bidragit till att uppnå mål och det förväntade resultatet i verksamhetsplanen?

 

Barnen ges utrymme för lek som de själva tar initiativ till. Just nu leker barnen olika rollekar, i hemvrån och ställer stolar där de åker buss tillsammans. Barnen leker mycket med bilar. Barnen leker både tillsammans och leker egna lekar intill varandra. Barnen klär ut sig och gestaltar olika lekar och karaktärer såsom , Fireman. Polis, läkare

Barnen har erbjudits lekar såsom ”Björnen sover”, samspelslekar som tex rulla boll.

 

      Hur har förskolan tillgodosett barns möjligheter att utvecklas och lära?

 

Varierat material, vuxnas deltagande i leken har vart med framgång,

 

      Vilka lärdomar och framgångsrika arbetssätt blir viktiga att ta med fortsättningsvis?

       

Vuxnas delaktighet och närvaro ser vi gett resultat i att barnen bjuder in till att vuxna kan vara med och leka.

 

Hälsa och rörelse

Varje barn erbjuds en utbildning där de tillsammans med förskollärare och barnskötare har fysisk aktivitet och ges möjlighet att uppleva rörelseglädje

 

      Har målet och de förväntade resultaten med strategin uppnåtts?

Ja, genom olika aktiviteter med rörelser som tex mini-röris, bamseloppet, promenader, hinderbanor, balansövningar, vi är mycket utomhus där barnen även kan sprina, klättra, samt dans

 

      Vilka framgångsfaktorer finns?

 

Glada barn då barnen ges varierande sätt att uttrycka sig på. Mycket utrymme för rörelse inne och ute. I höstas erbjöds barnen att utforska ett rörelserum som vi skapat. Möjligheten att dansa har erbjudits ofta och barnen kommunicerar själva att de vill lyssna på musik.

 

      På vilket sätt har det varit framgångsfaktorer? 

 

Barnen kommunicerar spontant och självständigt att de vill lyssna på musik och dansa.

Barnen sjunger, tecknar och nynnar till låtar som vi sjungit och lyssnat på.

 

      Om nej – vad beror det på? Vad behöver förändras och hur ska det förändras?

 

Beskriv och analysera orsaker till eventuella skillnader i barns deltagande i fysisk aktivitet.

      Finns det skillnader i deltagande utifrån kön?

       

Vi upplever inte att det finns synliga skillnader. Vi ser att barnen ofta imiterar varandra och vill göra som kompisarna.

 

      Finns det andra skillnader i deltagande, tex utifrån ålder?

 

Vi har haft flera yngre barn under året som inte kunnat gå och därav inte haft samma förutsättningar som de äldre barnen att tex springa, balansera och klättra.

 

      Behöver något förändras för att minska skillnader i deltagande? I så fall vad och hur?

 

Erbjuda de barn som inte går aktiviteter utifrån deras förutsättningar.

 

      Har ni identifierat framgångsfaktorer för att minska skillnader? (beskriv och analysera varför och på vilket sätt det varit framgångsfaktorer).

 

Genom att erbjuda musik kan alla barn uttrycka sig kroppsligt tex klappa i takt, använda sig av rörelser, gestik, mimik och på detta sätt stimulera barnens motorik och fysik.

Genom detta kan alla barn delta i rörelseaktiviteten.

 

 

 

 

 

 

 

 

Digitalisering

Barnen erbjuds en utbildning där de ges möjlighet att skapa berättelser om olika kulturer med digitala verktyg.

 

      Hur har er undervisning bidragit till att uppnå mål och det förväntade resultatet i verksamhetsplanen?

 

Vi har läst sagor i polyglott på olika språk. Vi har använt oss av biblioteket där vi lyssnat och sett sagor såsom Alfons Åberg på olika språk. Genom att använda green screen kan barnen leva sig in i sagan.

Vi har skapat tillfällen där barnen ges möjlighet att fota och vi reflekterar kring dessa på samlingarna tillsammans med barnen.

 

 

Hur har förskolan tillgodosett barns möjligheter att utvecklas och lära?

 

Gett utrymme till barns delaktighet och inflytande där vi ser att de själva kommunicerar att de tex vill lyssna på musik eller läsa saga.

 

      Vilka lärdomar och framgångsrika arbetssätt blir viktiga att ta med fortsättningsvis?

       

Introducerat verktygen så att barnen själva kan fråga efter att få lyssna på musik, bygga analogt, ta egna bilder, sagor.

Utveckla användandet av digitala verktyg.

 

Barnkonventionen

Barnen erbjuds en utbildning där de ges möjlighet att utveckla medvetenhet om sin egen och andras kroppsliga och personliga integritet

 

      Hur har er undervisning bidragit till att uppnå mål och det förväntade resultatet i verksamhetsplanen?

       

      ”Stop” metoden har vi introducerat och ser att barnen använder självmant och/eller med stöttning från vuxna.

      ”Snälla händer” – Då eventuella konflikter uppstår.

      ”Stopp min kropp” – Lyssnar på sången om ”Stopp min kropp” och pratar om att respektera om kompisen inte vill.

Vi har läst från materialet ”Okej med dig”, läst och uppmuntrat barnen att använda sig av detta i vardagliga situationer för vad som är okej och inte okej. Har materialet uppsatt på väggen och haft materialet tillgängligt för barnen under dagen.

Vi uppmuntrar barnen att självständigt säga och/eller visa ”stopp” om de tycker att kompisarna gör något som inte känns bra. De barn som börjar utveckla flera ord i samma mening uppmuntras att säga och/eller visa ”stopp, min kropp”. Vi ser att barnen ibland kan behöva lite stöttning av en vuxen i detta, men att det mer och mer sker individuellt vilket vi tycker är väldigt roligt att se resultat på.

 

 

      Hur har förskolan tillgodosett barns möjligheter att utvecklas och lära?

Vi pratar och kommunicerar materialet från Barnkonventionen och okej med dig i vardagen.

 

      Vilka lärdomar och framgångsrika arbetssätt blir viktiga att ta med fortsättningsvis?

 

Aktiva pedagoger som stöttar i att tex säga/visa stopp eller stopp min kropp.

Planerat in i vår undervisning utifrån barnkonventionen.

Vi ser att barnen även säger och/eller visar stopp till oss pedagoger om de tex inte vill ha hjälp eller upplever att vi vuxna gör något som barnen inte vill