Skolbanken Logo
Skolbanken

Ämnen:

Slöjd

·

Årskurs:

7 - 9

Förvaring enligt Nordisk tradition HT2022.

Domnarvets skola, Borlänge · Senast uppdaterad: 8 mars 2024

Svepteknik/Kulturslöjd: Basning av faner, gammal teknik där du utnyttjar träets flexibilitet och sätter din personliga prägel på arbetet.

Ett arbete som vi startar i årskurs 8. Behöver du 2 terminer för att genomföra

ditt arbete så kommer du att behöva fortsätta med ditt arbete i årskurs 9.

 

Vill du arbeta med något annat i årskurs 9 så ser

du till att göra färdigt ditt Sveparbete i årskurs 8.

 

Du ska: 

  • Ta reda på fakta kring sveptillverkning/användning förr och nu. Planera ditt arbete. Tillverka ditt Sveparbete så självständigt som möjligt formgiven utifrån dina egna erfarenheter, kunskaper och idéer genom att skissa flera olika alternativa lösningar (inte kopiera någon annans lösning rakt av, möjligen kombinera flera lösningar som andra kommit på).

  • Tillverka ditt ”Svepföremål” utifrån din design och dina mått i din planering samt Motivera dina val som du gör för att lösa uppgiften så bra som möjligt utifrån dina förutsättningar. Utvärdera hela arbetsprocessen och ditt färdiga arbete genom att föra resonemang om hur din insats har påverkat kvaliteten, uttrycket och miljön. 

 

Hjälp och handledning:

  • Skriftlig instruktion steg för steg med bilder och filmer finns, skriftlig instruktion om planering och utvärdering finns och böcker om sveptillverkning finns.

  • Vill man göra lite extra som t.ex. att sy med rotting (förr sydde de ihop svepen med rötter - vi använder rotting då rottingen är väldigt mycket billigare och enklare att sy med), plugga botten eller göra snäpplock mm så använder man sina erfarenheter, läser i böcker/på internet om sveptillverkning, om du behöver handledning - kan du få det.

 

Du kommer att få undervisning/träning i:

 

·     hur du skissar och planerar ett arbete, mäter och beräknar materialåtgång samt hur trä fungerar

·     hur du basar faner och formar det, sågar ett avslut och passar in en botten

·     hur du kan tillverka botten och lock t.ex. genom att göra en limfog

·     hur du limmar, putsar och gör ett ordentligt utfört arbete

·     hur du kan utvärdera ditt arbete och din arbetsinsats

·     hur färgsättning/ytbehandling kan påverka utseendet/funktionen på ett föremål

 

Skaffa inspiration genom att titta efter föremål gjorda med svepteknik i din omgivning – hemma, hos kompisar, grannar, släktingar och om du har möjlighet i butiker och hos hemslöjden.

Hittar du Svepta föremål så ställ frågor och ta reda på så mycket du kan.

Sök efter bilder på internet. Sök med hjälp av sökord som: Svep, svepask, svepbricka, äska, Svepäska och ord som du hittar på sidorna om svep.

Sök fakta på samma sätt om användning/tillverkning förr och nu. Vilka gjorde Svepföremål förr och vilka gör dem idag. Finns/fanns det olika typer av Svep, varför gjordes det Svepta föremål? Det Sveparbete du funderar på att tillverka är det inspirerat från någon speciell typ av Sveparbete...

I Slöjdsalen finns böcker att läsa (i skolan) som du tyvärr inte får låna hem, i böckerna är det markerat vilka sidor som är viktiga att läsa för att kunna genomföra uppgiften ordentligt.

Om du väljer att söka en extra utmaning utöver det enklaste Sveparbetet som du får instruktioner till, varifrån kommer inspirationen till den utmaningen, hittar du information om hur du kan göra? - Ja i våra böcker och genom att söka internet.

En del av informationen från boken …Spån, svep och lagg, Tre tekniker i trä – Gert Ljungberg, Inger A:son – Ljungberg Natur och Kultur 

Svepkärlstillverkning

 

Sveptekniken användes förr vid tillverkning av förvaringsskrin av olika slag. Tekniken är mer materialbesparande än t.ex. laggning eller tunntillverkning då man vid sveptillverkning endast använder en helt tunn träspåna till själva svepet, d.v.s. skrinets väggar, en något tjockare botten samt oftast ett lock i någon form. Den mest utbredda typen av svepkärl är Svepasken, som också har ett lock med svept sarg som trycks på. Den förekommer i såväl Norden som på Kontinenten. Äskan är en annan typ som är spridd i nästan hela Sverige, Norge och Danmark. Den har ett plant lock utan sarg, vilket fästs mellan ståndare på äskans sidor. En tredje typ, som dock är ovanlig i södra Sverige, är Svepskrinet med järnbeslag och lock med gångjärn och ibland även lås. Korgar i Svepteknik med grepe men utan lock förekommer också i hela Sverige liksom hos våra grannar i väster.

 

          Samtliga här nämnda föremålstyper har mycket gamla anor. Redan under den tidigaste järnåldern behärskade man Sveptekniken. I de norra delarna av landet har tekniken och de gamla formerna levt kvar längst medan man i södra Sverige i högre grad påverkades av nya idéer och tekniker från övriga Europa. Utmärkande för de nordliga Svepkärlen är att de har en fals i botten där Svepet naras eller sömmas fast med stygn av rötter, vingpennor från fåglar eller senor från Renar. I södra Sverige lägger man däremot hela botten inuti Svepet.

 

          Vad har man då använt dessa typer av kärl till? Användningsområdena var många och ofta har de på grund av sin låga vikt använts under resor. De större skrinen kan sägas vara föregångare till våra dagars resväskor och de mindre hade man att förvara olika saker i, matvaror och mycket annat.

 

          Svepaskar av äldre modell, som användes för mat, är i södra Sverige oftast tillverkade av Bok, ett träslag som inte ger någon smak. Stora kärl består ofta av Ek i Svepet och Al eller Alm i lock och botten. Kommer man längre norrut är det björk som dominerar i Svepet och längst upp i landet asp. Gran och Fur finner man här i de plana delarna. Små mataskar är ganska ofta gjorda av sälg.

 

          Enligt den ursprungliga tekniken klövs Svepspånorna upp längs ådringarna ur väl utvalda rakväxta och kvistfria stammar, sveptes i rått tillstånd – oftast runt någon mall – och fixerades för att hålla formen när de torkat. Till sömmar att fästa den avslutande änden på Svepet med har använts allehanda rötter från såväl löv- som barrträd eller ibland, särskilt långt norrut, vingpennor från större fåglar eller senor från djur. Sömmarna i olika sömsätt är i sig själva ofta en vacker dekor. Den yttersta svepänden har verkligen blivit föremål för slöjdarnas fantasi och skaparglädje och dekorerades med mängder av genombrytningar, konturskärningar och ritsningar.

 

          Den moderna Sveptekniken skiljer sig inte ifrån den äldre när det gäller själva arbetsgången. Däremot har maskinernas intåg gjort att många moment kan förenklas. Så kan man t.ex. i dag hyvla upp svepet i lagom tjocklek i stället för att man, i likhet ned spånkorgstillverkarna i Våmhus, måste handklyva sina spån med yxans eller knivens hjälp. Likaså kan falsen i bottenplattan och i locket sågas eller fräsas ut medan man förr var hänvisad till handverktygen. Naturligtvis hade man inte heller Spånplatta till sina Svepmallar utan gjorde dem i annat trämaterial och spände med någon form av klämmor, ibland lika de som korgmakarna använder.

En del av informationen från boken …ÄSKOR och ASKAR Av Örjan Larsson COLEGO FÖRLAG 

HISTORIK

 

Äska eller Svepkärl som de också kallas har anor från 1000-talet f.kr. Då föremålen endast eller till stor del bestod av trä kan man inte med säkerhet datera dem tidigare. Det kan emellertid hållas för troligt att Svepkärl fanns långt före denna tid.

 

          Äskan härstammar bevisligen från de Österrikiska alperna. I närheten av Salzburg har man funnit träkar som ur tillverkningsteknik överensstämmer med äskan. Dessa kar är från bronsperioden. Tekniken och kunnandet spred sig sedan vidare via hantverkare ut över Europa. Hantverket tycket vinna mark norrut och blev traditionellt sådant i norra Europa och Skandinavien. Däremot finns inga tecken på att Sveptekniken har förekommit i Medelhavsländerna.

 

          De tidigaste funna föremålen i Skandinavien härrör från äldre järnåldern. Dessa föremål utsmyckades mycket frikostigt till skillnad från de som tillverkades i övriga Europa. Om man är noggrann kan man se skillnader mellan de Skandinaviska Svepkärlen beroende på var de är tillverkade. Även då det gäller Svepkärl tillverkade i Sverige finns sådana skillnader. De nordsvenska kärlen har en konstruktion som bygger på att bottenplattan är falsad d.v.s. hälften av botten är inpassad i kärlet och den andra hälften är jämnputsad eller aningen utanpåliggande kärlets nedre kant. Sydsvenska Svepkärl har som regel bottenplattan helt inpassad i Svepkärlet. Både nordsvenska och sydsvenska kärl är försedda med små trädymlingar (pliggar = tunna pluggar).

 

          Användningsområden för Svepkärlen varierade. Ofta användes de större kärlen som någon form av resväska, eftersom de var praktiska och lätta. Mindre Svepkärl kunde användas som förvaringskärl för matvaror. De öppna Svepkärlen användes för uppläggning eller som mätkärl. Det berättas att unga flickor fick ett Svepskrin att förvara hemgiften i. Äskan användes också som förvaring av kyrkhatten den så kallade ”kyrkhatten”. Även vatten och andra vätskor kunde förvaras i Svepkärl.

 

          Tillverkningen av Svepkärlen ägde oftast rum i hemmen. De som utförde detta arbete var allmogen och de mindre välbärgade. Man tillverkade som regel själv de Svepkärl som hushållet krävde. På vissa platser t.ex. Sunnerbo och Göinge salutillverkade emellertid Äskor. Försäljningen av föremålen skedde på marknader eller genom Gårdfarihandlare.

 

          Om man studerar en äska noggrant kan man bestämma varifrån den härstammar, eftersom varje socken hade sina mönster, former och sniderier. Trädslagen varierade också från en plats till en annan bl.a. beroende på tillgången av olika trädsorter.

 

Bland orsakerna till Svepkärlens utbredning i Skandinavien kan nämnas:

·         Tillgången på trä var god överallt.

·         Föremålen var lätta jämfört med andra förvaringskärl.

·         För att kunna tillverka föremålen krävdes endast ett fåtal verktyg.

·         Tillverkningstekniken var enkel och lätt att lära.

·         Tillverkningen gick förhållandevis snabbt.

·         Föremålen fungerade väl i praktiken.

 

Svepkärlen kan indelas i fem olika grupper:

1.    Äskan

Denna har ett lock inpassat mellan två stycken på kortsidan placerade ståndare.  Ståndarna kan vara fjädrande så att locket knäpps på (Knäppäska), eller låsta med ett stift. Ståndarna kan vara placerade antingen in- eller utvändigt på äskan. Ofta är ståndarna rikt dekorerade.

 

2.    Asken

Detta kärl har ett lock som i stort sett överensstämmer med asken för övrigt. Askens lock är så stort att det går över kärlet. I princip ligger ett Svep över och runt Svepasken. Efter torkning blev detta stomme till askens lock. Detta lock kallas trycklock.

 

3.    Svepskrinet

Påminner ganska mycket om asken, men här är locket lika stort som Svepkärlet. Locket har beslag av järn och är fastsatt med gångjärn. Ibland finns dessutom lås. Svepskrinet är ett ganska stort Svepkärl.

 

4.    Målkärlet

Ett ganska enkelt Svepkärl helt utan lock. Användes ofta som mått.

 

5.    Svepkorgen

Ett Svepkärl utfört i elliptisk eller rund form, försett med ett välvt handtag.

------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Bilder på Svepta arbeten

Det finns många Instruktionsfilmer på Youtube! T.ex. kan du gå in på Youtube och söka på Leif + Svep då kommer du kunna se flera filmer när han Leif tillverkar svep av olika slag.

******** Länk Till Bilder På SvepArbeten********

 

Presentation med instruktionsfilm Svepbricka

En sida från en annan skola med en liknande uppgift, PreziPresentation med Instruktionsfilmer: https://prezi.com/nndlpyz4v_xb/copy-of-att-gora-ett-svep/

Länkar till sidor med information och inspiration till ditt arbete med Svepaskar

 

Sveptillverkare från Gustafs

 

 

 

 

Tomas Lindéns (Snickare) sida om Sveptillverkning

https://svenska.yle.fi/artikel/2003/03/25/svepaskar

 

 

Några Inspirationsbilder

http://www.jarvsotrahantverk.se/

produkt-kategori/svepaskar/

 

 

Jim Björni (Snickare) sida om Sveptillverkning

https://svenska.yle.fi/artikel/2013/10/31/svepask

 

OBS! Filmerna går inte att se, men det är bra läsning och flera bilder...

 

Lite om Svepmallar

https://bokliden.wordpress.com

/2015/02/20/svepmallar-2/

 

 

 

Timmy Nilssons sida om Sveptillverkning

https://nilssontimmy.wordpress.com/

 

 

Lite om Lock till svep

https://bokliden.wordpress.com/

 

       

 

   

Bestäm vilket mål du har; Utmaning – enklast möjliga för att nå målen eller ett arbete där du söker lösningar på egen hand och kan nå högre kunskapskrav.

 

Det finns en arbetsbeskrivning med bilder som beskriver hur du gör det enklaste Svepet.

 

Det finns en planering att skriva av till det enklaste Svepet där du bara behöver byta ut måtten mot dina egna, den är också bra att utgå ifrån även till mer avancerade arbeten.

 

Exempel på egna lösningar: Annan typ av botten, lock, knopp, lås handtag, mönster, bricka, sy ihop med Rotting eller något annat, fanera, Intarsia, reliefskärning...mm.

 

Arbeta på en idé genom att skissa, få/skaffa inspiration – titta på olika Svepformar färdiga Svep – bilder på olika typer av Svep.

   

Skissa flera småskisser, för att sedan välja den bästa och göra den större och riktigt noggrann.

 

Välj svepform (sätt en tejp med ditt namn och din grupp på den).

 

Trät som du ska böja runt är 3mm och finns i flera träslag. Välj utav följande: Al – Alm – Ask – Björk– Bok - Furu - Körsbär - Asp - Ek = hårt och tungarbetat

 

Till Botten och lock finns följande att välja på: Al – Alm – Ask - Asp– Björk – Bok – Ek – Furu – Körsbär – Lind - Lönn– Mahogny – Rönn - Valnöt, men enklast att använda till botten är Björkplywood. Björkplywooden kan också faneras med något annat träslag. Flera av träslagen finns som ”provbitar" att titta och känna på.

 

  • När du fått/skaffat dig kunskaper och inspiration så är det dags att få ner idéerna på papper:

 

  • Rita småskisser för att sedan när du vet hur du vill att ditt arbete ska bli/se ut göra en så tydlig noggrann skiss du kan.

 

  • Rita flera mallar till ditt Avslut (Avslut kan kallas för Svepände eller överlappning) för att sedan klippa ut och använda den som du tycker är bäst.

 

  • Välj Mall att svepa ditt faner runt (SvepMall).

 

  • Skriv ner vilket nummer det är på SvepMallen du valt och sätt en tejpbit med ditt namn klass och grupp på SvepMallen.

 

  • Mät SvepMallens Omkrets med ett Måttband och mät SvepMallens höjd med en Stålskala (Linjal). Skriv ned  dina   uppgifter i mm.

 

  • Addera minst 100 mm till din Omkrets och bestäm höjden på ditt arbete (Får inte vara högre än 90% av SvepMallens höjd).

 

  • Mät längden och bredden på Svepmallen (måtten som bestämmer hur stor botten du behöver).

 

  • Bestäm vilket träslag du vill ha till faneret (Al, Alm, Ask, Björk, Bok, Ek, Furu eller Körsbär)

 

  • Bestäm vilket material du vill ha till Botten.

 

  • När detta är klart så är du som väljer att göra ett enkelt Sveparbete redo att skriva din Planering, Du som ska göra ett mer avancerat Sveparbete behöver ta reda på mer...innan du kan skriva färdigt din Planering.

Exempel på olika idéskisser:

Planeringsmall" att fylla i som har plats på baksidan för skisser och de uppgifter du behöver till ditt arbete.

Skissande och val av SvepMall, mått, material och utseende på Svepänden (avslutet). Exempel:1.

Planering till exempel:1.

Skissande och val av SvepMall, mått, material och utseende på Svepänden (avslutet). Exempel:2.

 

Ett Exempel att kopiera för dig som har det svårare att göra och motivera val.

Exempel på en planering till ett enkelt Sveparbete som du som gör ett enkelt Svep kan skriva av (byt ut mått och material så att det överensstämmer med det arbete du vill göra). Även du som gör ett mer avancerat arbete kan använda denna planering som grund ( ta bort det som du inte ska göra och lägga till det som gäller för ditt arbete).

Skissande och val av SvepMall, mått, material och utseende på Svepänden (avslutet). Exempel:3.

Planering till exempel:3.

Exempel på fler Avslut (SvepÄnde)

Planering färdig...

Nu är du redo att Motivera de val du har gjort. Skriv och förklara i Din Slöjdlogg i OneDrive varför du har gjort de valen du har gjort t.ex. material, tjocklek, enklaste eller något mer avancerat arbete, höjd, bredd, längd, ytbehandling, val av tekniker och verktyg o.s.v. 

 

I Pärmen eller här i Unikum hittar du instruktioner till hur arbetet går till, du kommer att få se din lärare genomföra alla moment för det  enklaste Sveparbetet. Missar du en genomgång när du är sjuk eller missar lektion av någon annan anledning så ber du om att få genomgången du missat..

När din planering är färdig så ska du i din Slöjdlogg i OneDrive motivera dina val:

När man värderar reflekterar man innan, under och efter arbetet över vad man har gjort. Att värdera innebär att kunna

föreställa sig och beskriva effekter av olika handlingar eller vad som har hänt under processens förlopp och att kunna

analysera hur den egna ar­betsinsatsen har påverkat resultatet. Det är också en övning i att formulera egna uppfattningar

om slöjdföremålens estetiska och symboliska uttryck. Det är viktigt att värderingen sker såväl före och under som efter

själva framställningen. En avslutande värdering blir lätt en ensidig redovisning av vad du gjort. En värdering innefattar

inte bara vad utan också hur och olika varför. Det kan till exempel handla om övervägda alternativ och motiv samt

gjorda erfarenheter och kopplingar till tidigare eller kommande arbeten.

Mina val

Förmågan att välja och motivera tillvägagångssätt i arbetet utifrån syftet med arbetet och kvalitets- och miljöaspekter

Hur välutvecklade motiveringar du ger till dina val av tillvägagångssätt utifrån syftet med slöjdarbetet och kvalitets- och miljöaspekter.

 

Med vilken kvalitet motiverar du olika ställningstaganden och val. Enkla motiveringar kännetecknas ofta av att de är allmänt hållna och baseras på mer subjektiva värdeomdömen än på utvecklade argumentationer. Mer utvecklade motiveringar kännetecknas av att de väger in flera olika aspekter och baseras på allt mer tydliggjorda argumentationer och tankegångar.

  Vilka val gjordes när du planerade ditt arbete och vilka val du gör under arbetets gång, hur tänker du? Motivera!

* Utseende * Typ * Noggrannhet * Ekonomiskt * Miljö * Utmaning * Material * Färg * Tekniker * Verktyg * Lösningar *

Varifrån fick du din idé/ vad har du inspirerats av?

Är det utmaning? Vilken kvalitet på arbetet strävar du att få?

Vilka material har du valt att använda, varför? Typ, träslag, färger och kvalité och egenskaper…

Tjocklek/storlek – hållbarhet/utseende – fiberriktning/förstärkningar.

Tekniker/metoder, verktyg, ytbehandling och noggrannhet.

Ditt miljötänk? Resurssnålt? (Återbruk - Återvinn – Återhållsam – Återanvänd)

Eleven gör val och motiverar dessa med önskningar eller tyckande. T.ex. ”För att jag ville ha den stark och tjock”, ”Jag tycker det är bra ur miljösynpunkt”.

Eleven gör val och motiverar dessa genom hur hon/han tänkt eller ur flera olika aspekter. T ex ”Jag väljer plywood då styrkan är viktig samtidigt som för tjocka sidor skulle ge ett klumpigt uttryck”.

Eleven gör genomtänkta val och motiverar dessa genom hur hon/han tänkt och ur flera olika aspekter. T ex ”Valet av vattenbaserad lasyr är bra ur miljösynpunkt och låter dessutom materialets struktur synas. De valda färgerna passar bra ihop då de är komplementfärger.

 

             

Mina Val

 

(Motiveringar av val av Tillvägagångssätt) 

 

Här argumenterar du för de val du gjort innan det praktiska arbetet startats och under det praktiska arbetet

 

Ett auktoritetsargument av typen "Jag tycker det är snyggt", är inte så övertygande om man inte har en erfarenhet eller utbildning i formgivning. Eftersom Lärarens auktoritet (kunskap och erfarenhet om formgivning) oftast är högre så är det ett dåligt argument att använda i diskussion med Lärare.

 

Man kan använda estetiska argument tex ”färgen på ek skapar en kontrast mot den ljusa björken.” Eller ”den runda formen bryter den annars raka formgivningen.” Då kan Läraren inte spela sitt "Vet bättre kort"

 

Man kan också använda funktionella argument tex ”lind är mjukt därför vill jag ha ett hårdare träslag som ek, när jag fäster gångjärnen.”

 

Ett annat är relativa argument (jämförande) ”jag har valt att spetsa mina ben med inspiration från denna stol.”

 

Empiriska argument. ”När jag gjorde min provbit så tyckte jag att det var svårt att jobba i mässing som är så hårt så jag valde koppar istället.”

 

Eller kanske ekonomiska argument. ”Jag ville ha ett mörkare träslag men eftersom körsbär är så dyrt så valde jag att använda al och betsa trät mörkare.”

 

Historiska argument. ”Jag har valt ek i skåpet eftersom jag har en barockinspirerad design och man använde ofta ek förr.”

 

Religiösa argument t.ex. ”Jag vill göra ett mönster med många färger som det brukar vara i moskéer och detta tecken för Gud i guld.”

 

Etiska argument. ”Jag har valt att göra knoppen i jakaranda även om det är ett regnskogsträ. Jag tycker att det är bättre att använda de material som sågades ner innan förbudstiden än att låta dem ligga på en hylla.” Alternativt ”jag vill inte använda något regnskogsträ eftersom avverkningen innan förbudet 1992 förstörde regnskogarna. Det är mot min personliga övertygelse.”

 

Du har valt typ av Sveparbete – typ av Botten – Storlek – Höjd – Form (Rund eller Oval) – Material (Trätyp och Träslag) -Enklast möjliga arbete eller något mer avancerat t.ex. söm av Rot eller Rotting – Ytbehandling mm: Argumentera varför!

 

Du har valt olika sätt att arbeta – Tekniker och verktyg, hjälpmedel, i vilken ordning du gör ”delarna” Noggrannhet/Självständighet: Argumentera varför!

 

           Nu är du redo att få det material du behöver. Arbeta så självständigt som du

           kan, gör ditt bästa och arbeta noggrant. Kom ihåg att lyfta blicken och lära dig 

           och inspirera dig av dina kamrater.

 

Lycka till   

INSATS (Loggboksanteckningar)

Värdera din arbetsinsats….

För logg varje lektion – minnesanteckningar kring vad du gjort, resultatet på det du gjorde och hur du har arbetat = din insats under lektionen, fundera på hur du hade kunnat arbeta bättre...och MOTIVERA dina val du gjort under lektionen!

 

Enkelt svep steg för steg med bilder

   

Arbeta på en idé genom att skissa, få/skaffa inspiration – titta på olika Svepformar - färdiga sveparbeten – bilder på sveparbeten

svepskisser

 

Välj svepform. (sätt gärna en tejp med ditt namn och grupp på den)

 

Mät med måttband omkretsen runt formen - anteckna Svepmallens Omkrets och sedan lägg till 100-150mm för att få måttet på längden till faneret du behöver. Du kan också om du vill klippa en pappersremsa runt formen för att mäta längden på faneret du behöver. OBS! Pappret ska överlappa med 100-150mm.

2012-06-12-484

 

Välj höjd på svepasken (OBS inte högre än 90% av höjden på formen), klipp pappersremsan lika bred.

2012-06-12-485

 

Välj ett faner, såga av längden med kontursåg, rita din exakta bredd med strykmått och såga bredden på ditt faner med kontursåg och sågbräda.

2012-06-12-487

Här markereras längden. 

 

2012-06-12-488

Här ritas ett vinkelrätt streck att sågas med hjälp av en anslagsvinkel, samtidigt markeras bredden.

Alternativt tillvägagångssätt: använd ett strykmått.

 

2012-06-12-489

Markera bredden på andra sidan.

 

2012-06-12-490

Rita med lång linjal mellan markeringarna

 

Såga av längden med kontursåg och sågbräda eller såga i kontusågsmaskinen

2012-06-12-491

 

2012-06-12-493

Såga bredden med en kontursåg på en sågbräda (vrid sågbladet 90°).

Alternativt tillvägagångssätt: Såga i konturssågsmaskin från båda hållen (om inte

sågen når hela vägen så får du såga sista biten med kontursåg och sågbräda).

 

 

Lägg faneret för basning i det heta vattnet ca 15minuter.

2012-06-12-495

 

När faneret ligger för basning kan du passa på att arbeta med din botten om du ska ha massivt trä.

 

Enklast. Välj Kryssfaner (plywood) björk eller furu (som du kan fanera med annat träslag (se att fanera)).

 

Lite svårare. Välj träslag och mät längd och bredd på din svepform – lägg till 1cm på längden och bredd.

    Du får så många bitar du behöver för att foglimma för att sedan få hyvlat av lärare - eller hyvla själv.

2012-10-08-640   2012-10-08-641

Kontrollera att bitarna räcker på längd och bredd.           Stryk lagom med lim på bitarna som ska sitta mot varandra.

 

2012-10-08-642   2012-10-08-643

Spänn fast bitarna i planoknektarna (du kan limma dina   Efter 15-20 minuter tas de ihoplimmade bitarna bort och

bitar i vanliga limknektar eller med hjälp av trätvingar       hyvlas av lärare eller av dig om du vill göra allt själv.

eller skruvtvingar).

 

2012-10-08-644

Hyvlat och klart!

 

Böj faneret med den konkava sidan utåt försiktigt runt din form (du kan prova att böja faneret åt båda hållen för att se vilket håll det böjs bäst åt). Spänn fast överlappningen med en liten träplatta och skruvtving. Låt torka till nästa lektion. Om faneret spricker be om hjälp, det kan gå att limma med superlim om inte, gör en ny.

2012-06-12-496 2012-06-12-497

    

2012-06-12-498 2012-06-13-499

När faneret torkat runt svepmallen i minst 1 dygn så markerar där faneret går omlott innan du tar loss.

 

2012-06-13-500

Låt du faneret sitta ihopsatt med små plywoodnypor.

 

Rita flera olika avslut på pappersremsan, klipp ut den bästa och rita av den på insidan av överlappningen, såga på sågbräda med lövsåg, slipa hela faneret snyggt.

2012-06-21-511 2012-06-21-512

 

2012-06-21-514 2012-06-21-515

 

Färdigt för att slipa in och utsida fint eller åtminstone runt limytorna innan ihoplimning.

2012-06-21-516 

 

2012-10-10-648

Slipa åtminstone ändarna och vid de rosa markeringarna runt där du kommer att limma.

 

Prova att sätta ihop Överlappningen utan lim med tvingar innan du limmar. Du är redo att limma när du klarar av att sätta fast överlappningen utan glipor - ibland kan det behövas små utsågade träbitar för att lyckas få till Limfogen riktigt bra. Memorera hur du bäst spänner ihop din limfog.   

Att ta en bild med kameran på din dator kan hjälpa dig att komma ihåg hur du skall sätta fast tvingarna när du ska limma - det är lite bråttom då... 

*****************VIKTIGT*** VISA DIN LÄRARE HUR DU HAR FÅTT TILL DIN IHOPSÄTTNING INNAN DU ANVÄNDER LIM ***VIKTIGT**************************

Limma ihop faneret med hjälp av tvingar och träbitar om det underlättar/behövs – var mycket noggrann med att ta bort lim innan det hinner sätta sig i träet, använd trästickor och lite fuktat papper eller en fuktad ren liten pensel.

2012-10-10-650

Rita gärna en linje som visar hur längt du kan stryka lim. Stryk väldigt tunt vid avslutet

och vid överlappningens insida (vid linjen, du vill inte att det ska tryckas ut lim där).

   2012-10-10-651

Trätvingar som på bilden, skruvtvingar eller snabbtvingar går bra att använda.

 

2012-10-10-652

Se till så att det inte finns någon glipa någonstans, ta bort allt lim som trycks ut med

fuktat papper, trästickor och en ren fuktad liten pensel. Låt limmet torka i 15-20 minuter

 

 

Slipa hela svepet mycket noggrant längs med fibrerna, den sidan som ska vara ner mot botten slipas platt med hjälp av en stor slip- platta gör lika med ovansidan om den är skev.

2012-10-11-653

 

 

Insida botten: Rita av svepets insida på din botten med en mycket vass blyertspenna, var noggrann vid överlappningen. 

2012-10-11-654

Håll svepet stilla, använd en mycket vass blyertspenna och var noggrann vid överlappningen.

 

2012-10-11-656

Såga i kontursågsmaskinen precis utanför linjen.

 

2012-10-11-655

Såga mycket noggrant vid överlappningen.

  

2012-10-11-658

Färdigt! Utsågad precis utanför linjen.

 

 

Slipa botten så att den passar i svepet.

2012-10-11-660

Slipa in till linjen, är det mycket utanför linjen så kan det gå fortare med en grov slip-platta (60-slipduk). Avsluta med en finare Slip-platta (100-120-240).

  

2012-10-11-660

Slipa väldigt försiktigt vid överlappningen. Var noggrann med att hålla din botten

 vinkelrät (90°) mot slip- plattan. Slipa tills din botten passar i ditt svep.

 

2012-10-18-666

Slipa lite på insidan innan du limmar. 

 

2012-10-18-667

Slipa botten fin innan du limmar.

 

OBS! Om du ska göra ett lock så se till att locket är helt färdigt och fungerande innan du limmar fast din botten. OBS! 

2012-10-18-668

Stryk limmet tunt med en mindre pensel och var noggrann med att inte få lim på ovansidan botten.

 

 

2012-10-18-669

Se till att botten sitter jämt och snyggt innan limmet torkat (botten fastnar redan på ett par minuter).

 

2012-10-18-670

Ta bort eventuellt lim på insidan med en ren pensel med hett vatten på, vassa trästickor och papper.

 

Slipa allt snyggt och olja in med linolja, slipa i våt olja med 240 - 1200-papper, torka rent och släng oljigt

papper i plåttunnan.

2012-10-19-671

 

 

Resultatanalys

 

(det mesta utav Resultatanalysen har du förhoppningsvis gjort när du fört logg varje lektionsslut)

 

 Använd slöjdspecifika begrepp rätt namn på Tekniker, Verktyg och Material…

 

Värdera din arbetsinsats…resultatet på det du gjorde och hur du har arbetat = din insats under lektionen.

Vad blev bättre med ditt arbete, varför tycker du det? Hur lyckades du med det?

Vad blev sämre med ditt arbete, varför tycker du det? Vad hände, hur gjorde du?

 

Hur du hade kunnat arbeta bättre...?

Vilket mål hade du med arbetet från början, ändrades målet på vägen, nådde du målet i ditt arbete.

 

Hur blev dina idéer, som du tänkte från början? Sågning av faner – Basa och spänna fast runt Svepmall – Sågning av Avslut/Överlapp – Slipning – Passform Botten Ritandet/Sågandet/Slipning Botten – Alla delar av arbetet som limmats, Hur blev det? Ytbehandling? Egna lösningar? Blev du klar, om inte, Varför inte

 

 


Läroplanskopplingar

Innehåller inga läroplanspunkter

Matriser i planeringen
Betygskriterier för ämnet slöjd i slutet av åk 9
Uppgifter
Svep

Hjälp och support

Academy

FAQ

Ge oss feedback