Skolbanken Logo
Skolbanken

Alla åldrar

Skogens Projektberättelse 21/22

184421 Förskola Blombacka, Stockholm Farsta · Senast uppdaterad: 10 juni 2022

Hur lyfter vi det individuella barnet och synliggör barnets roll i världen utifrån hållbar utveckling?

Hur lyfter vi det individuella barnet och synliggör barnets roll i världen utifrån hållbar utveckling?

 Vi har under hösten 2021 arbetat aktivt med att lyfta det individuella barnet som en självständig individ. Barnen har till en början fått reflektera över sig själv, sin självbild samt sin närmiljö. Vi upptäckte fort att barnen ville dela med sig av sin värld som de är en del av under fritiden, så som var de bor, vem de bor med samt hur de är en del av vår stadsdel Farsta. Barnen utgick mycket utifrån sina intressen som också de var en del av familjelivet. Efter en tids arbete med jaget och det individuella barnet som en del av sin närmiljö såg vi en förändrad intressebild och en nyfikenhet kring att vilja veta mer om den större omvärlden och hur vi påverkar den genom att finnas i den samt genom våra val. Detta resulterade i att barnen började se sin omvärld ur ett annat perspektiv och började se ett samband mellan hur vi människor påverkar den värld vi lever i. Detta gjorde vi genom att fördjupa våra kunskaper inom hållbar utveckling.    

 

På vilket sätt har vi främjat samt skapat ett samband i arbetet kring hållbar utveckling och jaget?  (projektet kopplar vi till brukarenkäten).

 

 Skapande och olika uttrycksformer

 

Under projektets gång har barnen fått möjlighet till att pröva på olika estetiska lärprocesser. Vi har både använt oss av material som finns på förskolan, naturmaterial som barnen själva har plockat och återbruksmaterial från hemmet och förskolan. Barnen har haft möjlighet till att skapa sitt individuella hem/hus/ lägenhet genom att använda sig av kartong, mjölkkartong och papper. De har även skapat ett självporträtt med hjälp av naturmaterial såsom pinnar, stenar, kottar och mossa. Vi har även återbrukat det skräp vi har plockat i naturen och gjort ett gemensamt konstverk.

 

Digitalisering

Under varje undervisningsmoment har vi använt oss av olika digitala verktyg för att kunna förtydliga syftet med undervisningsmomentet, exempelvis genom powerpoint, projicerat exempel inför skapandemomenten, filmer från UR kring återvinningsprocesser. Vi har även arbetat med programmering i samband med skapandet av kartor utifrån närmiljön.

 

Språk

Under hela projektets gång har vi arbetat med tydliga förberedelser, reflektioner samt analyser av projektet där vi tillsammans med barnen ständigt upprepat nya begrepp och ord kopplade till projektet. Barnen har både fått dela med sig av de begrepp som de hade med sig tidigare för att dela med sig av sina kunskaper till kompisarna samt att vi har implementerat nya ord för att utveckla barnens ordförråd. Under projektets mitt stannade vi upp för att reflektera kring hur barnen hade tagit till sig projektet och de begrepp vi har introducerat. Vi använde då oss av en tankekarta där vi skrev ner alla de begrepp barnen hade tagit till sig och fick då synliggjort vilka begrepp vi behövde arbeta mer med. Vi gjorde som mål att alla barn skulle känna till begreppen: projekt, återvinning, återbruk och hållbar utveckling.

Matematik

Under projektets början arbetade vi med kartor, både analogt och digitalt och fick då möjlighet till att använda oss av matematik på olika sätt. När vi arbetade digitalt med kartor så fick barnen prova på programmering där de både fick räkna stegen, arbeta med riktningar samt prepositioner med hjälp av bee-boten. I det analoga arbetet med kartorna fick barnen välja valfritt olika föremål som skulle representera deras omvärld och fick då både räkna objekten samt bestämma formen.

Under den senare delen av projektet när vi gjorde det förberedande arbetet inför plantering med barnen så fick barnen rösta och jämföra rösterna. Vilka plantor fick flest röster och vilka plantor som fick minst röster och sedan jämföra dessa siffror.

 

Naturvetenskap och teknik

I arbetet med hållbar utveckling har vi även undersökt förmultningsprocesser och vad som händer med kvarglömt skräp i naturen. Vi valde därför att bepröva våra idéer och teorier genom att gräva ner en låda med 12 olika material, exempelvis grönsaker och plast och kontorsmaterial. Barnen fick dela med sig av sina hypoteser och vad som kan hända och sedan se vad som faktiskt hade skett.

I slutet av projektet för att knyta ihop undervisningen, fick barnen odla valfria grönsaker eller rotfrukter ute i trädgården tillsammans med sina vårdnadshavare under förskolan dag. Som en avslutning på projektet fick varje enskilt barn skapa sitt eget hus och odling i miniformat med hjälp av återbruket material.  


Läroplanskopplingar

Innehåller inga läroplanspunkter

Matriser i planeringen

Innehåller inga matriser

Uppgifter

Innehåller inga uppgifter

Varför Skolbanken?

Alla delar med alla

Planeringar i Unikum

Vem driver Skolbanken och varför?

Vem äger materialet?

Hjälp och support

Academy

FAQ

Ge oss feedback