22-23 Kga Aktivt arbete mot diskriminering och kränkande behandling

Aktivt arbete mot diskriminering och kränkande behandling 22-23

Alla barn har rätt till en trygg och stimulerande miljö fri från

diskriminering och kränkande behandling. Alla barn ska kunna delta i all verksamhet på likvärdiga villkor.

 

Vilka risker och hinder finns (övergripande)

Var/när finns det risk för diskriminering och kränkande behandling?

 

*När inte pedagogerna är närvarande

*När inga vikarier finns tillhanda

*När man inte är lyhörd mot varandra (pedagoger)

 

*Atmosfären mellan pedagoger. När man inte har empati och lyhördhet för varandras olikheter i arbetslaget och i barngruppen

Var finns det hinder?

* På gården och skogen (i buskage, förråd, skymda utrymmen)

 

Analysera orsaker

Varför finns det risker och hinder?

 

*Förstora barngrupper

*Brist på kommunikation och information

*För stor personalomsättning, brist på trygghet i personal/barngrupp

*Brist på acceptans för varandras olikheter och åsikter

 

* Flervåningshus

 

Åtgärder (förebyggande och främjande)

Vad/hur kan vi göra?

 

* Kollegialt lärande

* Ge varandra tid, utrymme att utveckla nya idéer.

* Fungerande organisation (rektor och annan verksamhet som rör verksamheten)

* Träffas i andra sammanhang för att skapa gemenskap och ”Vi känsla”

* Dela in barnen i mindre grupper

* Att vi arbetar nära barnen.

 

* Fadderverksamhet.

Hur kan vi göra?

    Vara förutseende, närvarande, lyhörda och flexibla gentemot kolleger, barn och vårdnadshavare.

 

Kön: Ha ett normkritiskt förhållningssätt och material. Vi erbjuder könsneutrala leksaker och material. Vi uppmuntrar alla barn till lek med allt material förskolan erbjuder oavsett kön. 

Könsidentitet eller könsuttryck:  Tänker på hur vi bemöter med ord och handling flickor och pojkar. Vi tänker könsneutralt och vi förstärker INTE könsrollerna

 

Etnisk tillhörighet: Vi ska vara öppna för mångfald som finns i förskolan. Vi uppmärksammar Fjällfina och den Samiska minoritesgruppen

 

Religion eller annan trosuppfattning: Värna om varandras religioner, kulturer och traditioner som finns på förskolan

 

Funktionsnedsättning: Anpassa miljön/planeringar/verksamheten utefter barnets förutsättningar och behov

 

Sexuell läggning: Vi uppmärksammar olika familjekonstellationer exempelvis genom att läsa böcker och prata om det.

Ålder: Anpassningar och utmaningar utefter ålder och mognad på barnen

 

Kränkande behandling: Fånga upp situationer innan det leder till en kränkande behandling. Samtala om situationer som uppstår och vägleda barnen in på rätt spår. Uppmärksamma och berömma positiva handlingar, lekar och förhållningssätt.

 

 

 

Lärlogg: Här synliggörs åtgärder i bild och/eller text (förebyggande och främjande)

 

 

Reflektion:

 

Följa upp och utvärdera (december, mars + slutreflektion)

Hur gick det?

Lyckades vi eliminera risker och hinder? Om vi inte lyckades, vart tog det stopp?

Har vi uppfyllt våra mål på kort sikt?

Lärdomar inför nästa läsårs arbete (skrivs i slutreflektion)

 

Kön:

Könsidentitet eller könsuttryck:

Etnisk tillhörighet:

Religion eller annan trosuppfattning:

Funktionsnedsättning:

Sexuell läggning:

Ålder:

 

Kränkande behandling:

 

 

Nästa steg

Ny planering upprättas kommande läsår under augusti-september med lärdomar från detta arbete.